Norwegian

Somali

Psalms

107

1Pris Herren, for han er god, hans miskunnhet varer evindelig.
1Rabbiga ku mahad naqa, waayo, isagu waa wanaagsan yahay, Oo naxariistiisuna weligeedba way sii waartaa.
2Så sie Herrens gjenløste, de som han har gjenløst av nødens hånd,
2Kuwa Rabbigu soo furtay sidaas ha yidhaahdeen, Waana kuwa uu isagu ka soo furtay gacantii cadowga,
3og som han har samlet fra landene, fra øst og fra vest, fra nord og fra havet.
3Oo uu ka soo ururiyey dalalka, Xagga bari, iyo xagga galbeed, Xagga woqooyi, iyo xagga koonfureedba.
4De fór vill i ørkenen, i et uveisomt øde, de fant ikke en by å bo i.
4Waxay dhex wareegi jireen cidlada iyo jid lamadegaan ah, Mana ay helin magaalo ay degaan.
5De var hungrige og tørste, deres sjel vansmektet i dem.
5Way gaajoodeen, wayna harraadeen, Oo naftoodiina way ku dhex taag darnaatay.
6Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler utfridde han dem,
6Markaasay Rabbiga u qayshadeen iyagoo dhibban, Oo isna wuu ka samatabbixiyey dhibaatooyinkoodii.
7og han førte dem på rett vei, så de gikk til en by de kunde bo i.
7Oo weliba wuxuu iyagii ku hoggaamiyey jid toosan, Si ay u tagaan magaalo ay degaan.
8De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn;
8Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
9for han mettet den vansmektende sjel og fylte den hungrige sjel med godt.
9Waayo, isagu wuxuu dhergiyaa nafta aad wax u doonaysa, Oo nafta gaajaysanna wuxuu ka dhergiyaa wanaagga.
10De satt i mørke og i dødsskygge, bundet i elendighet og jern,
10Kuwii dhex fadhiyey gudcurkii iyo hooskii dhimashada, Oo ku xidhnaa dhibaatada iyo birta,
11fordi de hadde vært gjenstridige mot Guds ord og foraktet den Høiestes råd.
11Waxay ku caasiyoobeen erayadii Ilaah, Oo waxay fududaysteen taladii Ilaaha ugu sarreeya,
12Derfor bøide han deres hjerter ved lidelse; de snublet, og det var ikke nogen hjelper.
12Sidaas daraaddeed ayuu qalbigoodii daal ku soo dejiyey, Wayna dheceen, mid iyaga caawiyaana ma jirin.
13Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler frelste han dem.
13Markaasay Rabbiga u qayshadeen iyagoo dhibban, Oo isna wuu ka badbaadiyey dhibaatooyinkoodii.
14Han førte dem ut av mørke og dødsskygge og rev sønder deres bånd.
14Wuxuu ka soo dhex bixiyey gudcurkii iyo hooskii dhimashada, Silsiladihii ku xidhnaana wuu kala jejebiyey.
15De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn;
15Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
16for han brøt sønder porter av kobber og hugg sønder bommer av jern.
16Waayo, irdihii naxaasta ahaa wuu kala jejebiyey, Qataarradii birta ahaana wuu burburiyey.
17De var dårer og blev plaget for sin syndige vei og for sine misgjerninger;
17Nacasyadu waxay u dhibban yihiin xadgudubkooda aawadiis, Iyo xumaatooyinkooda aawadood.
18deres sjel vemmedes ved all mat, og de kom nær til dødens porter.
18Naftoodu waxay nacdaa cunto kasta, Oo waxay ku soo dhowaadaan irdaha dhimashada.
19Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler frelste han dem.
19Markaasay Rabbiga u qayshadaan iyagoo dhibban, Oo isna wuxuu ka soo badbaadiyaa dhibaatooyinkooda.
20Han sendte sitt ord og helbredet dem og reddet dem fra deres graver.
20Wuxuu soo diraa eraygiisa, wuuna bogsiiyaa iyaga, Oo wuxuu ka samatabbixiyaa halligaaddooda.
21De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn;
21Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
22og ofre takkoffere og fortelle om hans gjerninger med jubel.
22Iyagu allabariga mahadnaqidda ha bixiyeen, Oo shuqulladiisa gabay ha ku sheegeen.
23De som fór ut på havet i skib, som drev handel på store vann,
23Kuwa badda doonniyaha ku mara, Oo shuqulkooda ku sameeya biyaha badan,
24de så Herrens gjerninger og hans underverker på dypet.
24Kuwaasu waxay arkaan Rabbiga shuqulladiisa, Iyo yaababkiisa moolka ku jira.
25Han bød og lot det komme en stormvind, og den reiste dets bølger.
25Waayo, wuxuu amraa oo kiciyaa dabaysha duufaanka, Taas oo kor u qaadda hirarka badda.
26De fór op imot himmelen, de fór ned i avgrunnene, deres sjel blev motløs i ulykken.
26Waxay u kacaan xagga samada, oo haddana waxay hoos ugu soo dhacaan moolalka, Naftoodiina waxay ku dhalaashay dhibaato daraaddeed.
27De tumlet og vaklet som en drukken mann, og all deres visdom blev til intet.
27Hore iyo dib bay isaga daba noqdaan, oo sida nin sakhraan ah bay dhacdhacaan, Oo waxay sameeyaan ayay garan waayaan.
28Da ropte de til Herren i sin nød, og av deres trengsler førte han dem ut.
28Markaasay Rabbiga u qayshadaan iyagoo dhibban, Oo isna wuxuu ka soo bixiyaa dhibaatooyinkooda.
29Han lot stormen bli til stille, og bølgene omkring dem tidde.
29Wuxuu dejiyaa duufaanka, Si ay hirarkiisu u xasillaan.
30Og de gledet sig over at de la sig; og han førte dem til den havn de ønsket.
30Way farxaan, maxaa yeelay, way xasilloon yihiin, Oo sidaasuu iyaga ku keenaa marsada ay doonayaan.
31De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn
31Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
32og ophøie ham i folkets forsamling og love ham der hvor de gamle sitter.
32Iyagu ha ku sarraysiiyeen shirka dadka dhexdiisa, Oo ha ku ammaaneen fadhiga odayaasha.
33Han gjorde elver til en ørken og vannkilder til et tørstig land,
33Isagu webiyo wuxuu u beddelaa cidlo, Oo ilo biyo ahna wuxuu u beddelaa dhul oommane ah,
34et fruktbart land til et saltland for deres ondskaps skyld som bodde der.
34Oo dhul barwaaqaysanna wuxuu u beddelaa lamadegaan cusbo leh, Oo waana kuwa halkaas deggan xumaantooda aawadeed.
35Han gjorde en ørken til en vannrik sjø og et tørt land til vannkilder*. / {* nemlig: for det frelste Israel.}
35Cidlada wuxuu u beddelaa balli biyo ah, Oo dhul engeganna wuxuu u beddelaa ilo biyo ah.
36Og han lot de hungrige bo der, og de grunnla en by til å bo i.
36Oo halkaasuu kuwa gaajaysan dejiyaa, Si ay u samaystaan magaalo ay degaan,
37Og de tilsådde akrer og plantet vingårder, og de vant den frukt de bar.
37Oo ay beeraha u abuurtaan, oo ay beero canab ah u beertaan, Oo ay u helaan midho tiro badan.
38Og han velsignet dem, og de blev meget tallrike, og av fe gav han dem ikke lite.
38Oo weliba iyaga wuu barakeeyaa, sidaas daraaddeed aad bay u tarmaan, Oo weliba uma uu oggolaado in xoolahoodu yaraadaan.
39Så minket de igjen og blev nedbøiet ved trengsel, ulykke og sorg.
39Oo haddana way sii dhinmaan, oo waxay la foororsadaan Dulmi iyo dhib iyo murug.
40Han som utøser forakt over fyrster og lar dem fare vill i et uveisomt øde,
40Amiirro wuxuu ku soo daayaa quudhsasho, Oo wuxuu ka dhigaa inay ku wareegaan cidlada aan jid lahayn.
41han ophøiet den fattige av elendighet og gjorde slektene som hjorden.
41Oo weliba kan baahanna dhibaatada ayuu ka sara mariyaa, Oo wuxuu u yeelaa qolooyin ah sidii adhi oo kale.
42De opriktige ser det og gleder sig, og all ondskap lukker sin munn.
42Kuwa qummanuna way arki doonaan, wayna ku farxi doonaan, Oo kolkaas xumaanta oo dhammu afkeeday xidhi doontaa.Ku alla kii caqli lahu wuu dhawri doonaa waxyaalahan, Oo iyana way ka fiirsan doonaan Rabbiga naxariistiisa.
43Den som er vis, han akte på dette og merke på Herrens nådegjerninger!
43Ku alla kii caqli lahu wuu dhawri doonaa waxyaalahan, Oo iyana way ka fiirsan doonaan Rabbiga naxariistiisa.