1Dette er nu alt det annet brev jeg skriver til eder, I elskede, for atter ved påminnelse å vekke eders rene hu
1 Ay baakoy, woone ga ti tira hinkanta kaŋ ay go ga hantum araŋ se. I boro hinka ra mo ay goono ga fonguyaŋ hanno cimikoyo tunandi araŋ laakaley ra k'araŋ fongandi.
2til å minnes de ord som forut er talt av de hellige profeter, og Herrens og frelserens bud, som eders apostler har forkynt,
2 Ay ga ba araŋ ma fongu nda sanney kaŋ annabi* hanantey jin ka ci, da Rabbi kaŋ ti Faabakwa lordo mo kaŋ araŋ diyey ci.
3idet I først og fremst vet dette at i de siste dager skal det komme spottere med spott, som farer frem efter sine egne lyster
3 Sintina day araŋ ma woone bay: jirbi banantey ra hahaarakoyaŋ ga kaa, kaŋ goono ga ngey ibaay laaley gana. I ga hahaara
4og sier: Hvor er løftet om hans gjenkomst? for fra den tid fedrene sov inn, vedblir jo alle ting som de var fra skapningens begynnelse.
4 ka ne: «Man a kaayaŋo alkawlo? Zama za hano kaŋ hane iri kaayey kani, hayey kulu go no danga mate kaŋ cine i go za takayaŋ sintina.»
5For de som påstår dette, er blinde for at det fra gammel tid var himler og en jord som var blitt til ut av vann og gjennem vann ved Guds ord,
5 Zama i cacar ka dinya woone: za doŋ Irikoy sanno boŋ beena go no, laabo te mo ka fatta haro ra haro bindo ra mo.
6og derved gikk den verden som da var, under i vannflommen.
6 Hayey din do ndunnya kaŋ go no alwaato din halaci, waato kaŋ tunfaana haro n'a daabu.
7Men de himler som nu er, og jorden er ved det samme ord spart til ilden, idet de opholdes inntil den dag da de ugudelige mennesker skal dømmes og gå fortapt.
7 Amma beena da ganda kaŋ go no sohõ, sanni follonka din boŋ no Irikoy n'i jisi danji se. A goono g'i gaay hala zaaro kaŋ ra a ga borey kaŋ yaŋ wangu nga ciiti ka halaci.
8Men dette ene må I ikke være blinde for, I elskede, at én dag er i Herrens øine som tusen år, og tusen år som én dag.
8 Amma, ay baakoy, araŋ ma si dinya hari folloŋ kaŋ ga ti: zaari folloŋ Rabbi do danga jiiri zambar no, jiiri zambar mo danga zaari folloŋ no.
9Herren er ikke sen med løftet, således som nogen akter det for senhet, men han har langmodighet med eder, da han ikke vil at nogen skal fortapes, men at alle skal komme til omvendelse.
9 Rabbi si muray da nga alkawlo, mate kaŋ cine boro fooyaŋ ga muray lasaabu, amma a ciya suurante araŋ se. A si ba boro kulu ma halaci, amma a ga ba boro kulu ma tuubi.
10Men Herrens dag skal komme som en tyv, og da skal himlene forgå med stort brak, og himmellegemene skal komme i brand og opløses, og jorden og tingene på den skal opbrennes.
10 Amma Rabbi zaaro ga kaa danga zay cine. Zaaro din ra mo beena ga bisa nda kosongu bambata. Hayey kaŋ Irikoy na hay kulu kaŋ go ndunnya ra taka nd'a mo ga manne nda konni bambata. Ndunnya da goyey kaŋ go a ra ga ton.
11Da nu alt dette opløses, hvor må I da strebe efter hellig ferd og gudsfrykt,
11 Za kaŋ hayey din kulu ga halaci yaadin cine, boro woofo yaŋ dumi no a ga hima araŋ ma bara goray hanna ra da Irikoy ganayaŋ ra,
12idet I venter på og fremskynder Guds dags komme, hvorved himlene skal opløses i ild og himmellegemene smelte i brand!
12 waati kaŋ araŋ goono ga Irikoy zaaro batu k'a kaayaŋo muraadu gumo? A kaayaŋ zaaro sabbay se beena ga di da danji ka halaci. Hayey kaŋ Irikoy na hay kulu kaŋ go ndunnya ra taka nd'a mo ga manne nda konni bambata.
13Men vi venter efter hans løfte nye himler og en ny jord, hvor rettferdighet bor.
13 Amma Irikoy alkawlo boŋ iri goono ga hangan beene tajey da ganda tajo se, nangey kaŋ adilitaray ga nga gora te.
14Derfor, elskede, da I venter dette, så legg vinn på å bli funnet uten flekk og lyte for ham i fred,
14 Woodin sabbay se, ay baakoy, za kaŋ araŋ goono ga hayey din batu, kal araŋ ma anniya haw hala Irikoy m'araŋ gar tombi si, taali si laakal kanay ra.
15og akt vår Herres langmodighet for frelse, således som og vår elskede bror Paulus har skrevet til eder efter den visdom som er ham gitt,
15 Koyne, araŋ ma iri Rabbo suuro lasaabu danga faaba _alwaati|_, mate kaŋ cine iri nya-izo, Bulos, iri baakwa hantum araŋ se fahama boŋ kaŋ Irikoy n'a no.
16likesom og i alle sine brev når han i dem taler om dette; i dem er det noget som er svært å skjønne, og som de ulærde og ubefestede tyder vrangt, som de og gjør med de andre skrifter, til sin egen undergang.
16 Yaadin mo no a hantum nga tirey kulu ra, nangey kaŋ a ga salaŋ nda hayey din. Hay fooyaŋ mo go a tirey ra kaŋ i fahama ga sandi, kaŋ boŋ-biyey da borey kaŋ yaŋ mana cimi bay goono g'i fasaryaŋo diibi nda tangari. I goono ga woodin te da Irikoy Tira Hanney nangu cindey mo ka koy ngey boŋ halaciyaŋ gaa.
17Så må da I, elskede, som forut vet dette, ta eder i vare at I ikke skal bli revet med av de ugudeliges forvillelse og falle ut av eders egen faste stand;
17 Yaadin gaa, araŋ wo, ay baakoy, zama araŋ jin ka woodin bay, araŋ ma haggoy boro laaley ma s'araŋ candi darayyaŋ ra hal araŋ ma fun araŋ kayyaŋ nangu gaabikoono ra ka kaŋ.
18men voks i nåde og kjennskap til vår Herre og frelser Jesus Kristus! Ham være æren både nu og til evig tid! Amen.
18 Amma araŋ ma soobay ka beeri iri Rabbo kaŋ ti iri Faabakwa Yesu Almasihu gomno d'a bayra ra. Darza ma bara a se sohõ da hal abada abadin. Amin!