Norwegian

Zarma

Job

38

1Og Herren svarte Job ut av et stormvær og sa:
1 Waato din gaa no Rabbi tu Ayuba se, Jinda fun hari haw bindi ra, ka ne:
2Hvem er han som formørker mitt råd med ord uten forstand?
2 «May no woone binde kaŋ goono ga saaware te kubay da sanniyaŋ kaŋ ra sinda bayray?
3Nuvel, omgjord dine lender som en mann! Så vil jeg spørre dig, og du skal lære mig.
3 Ma guddu sohõ sanda alboro, Zama ay ga ni hã, kala ni ma dede ay se.
4Hvor var du da jeg grunnfestet jorden? Si frem hvis du vet det!
4 Man no ni go waato kaŋ ay na ganda dabey sinji? Dede hinne day, da ni gonda fahamay!
5Hvem fastsatte vel dens mål? Vet du det? Eller hvem spente målesnor ut over den?
5 May no k'a hirro daŋ, za kaŋ ni ga bay? May no ka neesiyaŋ korfo salle a boŋ?
6Hvor blev dens støtter rammet ned, eller hvem la dens hjørnesten,
6 Ifo boŋ no i n'a dabey cina? Wala may no k'a lokoto tondey sinji
7mens alle morgenstjerner jublet, og alle Guds sønner ropte av fryd?
7 waato kaŋ susubay handariyayzey doon care banda, Irikoy izey kulu mo kuuwa farhã sabbay se?
8Og hvem lukket for havet med dører, da det brøt frem og gikk ut av mors liv,
8 May mo no ka teeko daabu-daabu nda daabirjiyaŋ waati kaŋ a bagu, ka fun taray, Danga day gunde ra no a fun?
9da jeg gjorde skyer til dets klædebon og skodde til dets svøp
9 Waati kaŋ ay n'a daabu nda beene hirriyaŋ sanda kwaay cine, Kubay bi tik! mo ciya a se sanda hayyaŋ zaara-zaara.
10og merket av en grense for det og satte bom og dører
10 Ay n'ay hirro daŋ a se mo, Ay na karangaleyaŋ nda kanjarey daŋ a gaa.
11og sa: Hit skal du komme og ikke lenger, her skal dine stolte bølger legge sig?
11 Ay ne mo: ‹Naŋ kaŋ ni ga kaa neeya, Amma ni si bisa a gaa. Noodin binde no ni hari bonday boŋbeeraykoyey ga kay.›
12Har du i dine dager befalt morgenen å bryte frem, har du vist morgenrøden dens sted,
12 Za ni teeyaŋ, ni doona ka susubay no lordi, wala? Ni naŋ mo boyaŋ ma nga nango bay no?
13forat den skulde gripe fatt i jordens ender, og de ugudelige rystes bort fra den?
13 Zama a ma ndunnya hirro me di, ka boro laaley kokobe ka kaa a ra mo?
14Jorden tar da form likesom ler under seglet, og tingene treder frem som et klædebon,
14 Ndunnya ga bare sanda botogo kaŋ gaa i na kawaatimi kar, A ga fun taray kwaaray, danga kwaay taalamante cine.
15og de ugudelige unddras sitt lys*, og den løftede arm knuses. / {* d.e. mørket; JBS 24, 17.}
15 I ga boro laaley ganji ngey kaaro, Kambe sambante mo no ga ceeri.
16Er du kommet til havets kilder, og har du vandret på dypets bunn?
16 Nin wo, ni doona ka furo naŋ kaŋ teeku ga fatta no? Wala ni doona ka bar-bare a guusuyaŋey lokotey ra?
17Har dødens porter vist sig for dig, og har du sett dødsskyggens porter?
17 I na buuyaŋ windi me dabirjey cabe ni se ce fo no? Wala ni jin ka di buuyaŋ biya windi me daabirjey?
18Har du sett ut over jordens vidder? Si frem dersom du kjenner alt dette!
18 Ni ga ndunnya tafayyaŋo bay, wala? To. Ma ci, hala day ni ga woodin yaŋ kulu bay!
19Hvor er veien dit hvor lyset bor? Og mørket - hvor er dets sted,
19 Man fonda kaŋ ga koy kaari nangora do? Kubay binde, man no a nango go?
20så du kunde hente det frem til dets område, så du kjente stiene til dets hus?
20 Hala nda ni ma kond'a noodin a nango ra, Ni ma fondey mo bay kaŋ ga koy a kwaara!
21Du vet det vel; dengang blev du jo født, og dine dagers tall er stort.
21 Sikka si ni ga bay, Zama alwaato din i na ni hay, Ni jirbey kuuyaŋo ga baa mo!
22Er du kommet til forrådskammerne for sneen, og har du sett forrådshusene for haglet,
22 Ni furo neezo* buwayaŋ ra ce fo no? Wala ni bay ka di gari buwayaŋ no?
23som jeg har opspart til trengselens tid, til kampens og krigens dag?
23 Wo kaŋ yaŋ ay jisi kankami jirbey sabbay se, Danga wongu nda tangami jirbey sabbay se no.
24Hvad vei følger lyset når det deler sig, og østenvinden når den spreder sig over jorden?
24 Fondo woofo ra no i ga kaari fay-fay? Mate no i ga wayna funay hawo say-say d'a ndunnya boŋ?
25Hvem har åpnet renner for regnskyllet og vei for lynstrålen
25 May no ka goota kortu hari-yaa se? Wala may no ka fondo kortu kaatiyaŋ maliyaŋ se?
26for å la det regne over et øde land, over en ørken hvor intet menneske bor,
26 Zama beene hari ma kaŋ laabu kaŋ boro si no boŋ, Taasi beerey boŋ, naŋ kaŋ boro si no,
27for å mette ørk og øde og få gressbunnen til å gro?
27 Zama a ma laabu kogo nda gangani kungandi, A ma naŋ mo subu tayo ma zay ka fatta.
28Har regnet nogen far? Eller hvem har avlet duggens dråper?
28 Beene hari gonda baaba, wala? Wala may no ka harandaŋ tolliyaŋ hay?
29Av hvis liv er vel isen gått frem, og himmelens rim - hvem fødte det?
29 May gunda ra no gari fun? Beene gar'ize kwaarayey mo, may no k'i hay?
30Vannet blir hårdt som sten, og havets overflate stivner.
30 Hari bare ka sandi sanda tondi cine, Guusuyaŋey batama ciya glas.
31Kan du knytte Syvstjernens bånd, eller kan du løse Orions lenker?
31 Ni ga hin ka Dibi handariyayzey marga haw, wala? Wala ni ga hin ka Aliyu hawyaŋ korfey feeri?
32Kan du føre Dyrekretsens stjernebilleder frem i rette tid, og Bjørnen med dens unger* - kan du styre deres gang? / {* JBS 9, 9.}
32 Handariya margey alaamey binde, Ni ga hin k'i daŋ fondo? Ni ga hin ka Ywa nda nga izey candi?
33Kjenner du himmelens lover? Fastsetter du dens herredømme over jorden?
33 Ni ga beeney farilley bay? Wala ni ga hin k'i mayray sinji ndunnya boŋ?
34Kan din røst nå op til skyen, så en flom av vann dekker dig?
34 Ni ga hin ka ni jinde sambu a ma to burey gaa, Zama hari kaŋ ga yulwa ma gusam ka ni daabu, wala?
35Kan du sende ut lynene, så de farer avsted, så de sier til dig: Se, her er vi?
35 Ni ga hin ka maliyaŋ donton no? A ga koy ni se no ka ne ni se: ‹Iri neeya?›
36Hvem har lagt visdom i de mørke skyer, eller hvem har lagt forstand i luftsynet?
36 May no ka laakal daŋ hala boro bina ra? Wala may no ka fahamay no boro bina se?
37Hvem teller skyene med visdom, og himmelens vannsekker - hvem heller vannet ut av dem,
37 May no ga hin ka burey lasaabu nga laakalo do? Wala may no bora kaŋ ga hin ka beene foobey bare,
38når støvet flyter sammen til en fast masse, og jordklumpene henger fast ved hverandre?
38 Waati kaŋ ganda laabo margu nangu folloŋ ka sandi, Laabu guwey mo go ga naagu care gaa?