Norwegian

Zarma

Leviticus

26

1I skal ikke gjøre eder avguder og ikke reise op utskårne billeder eller støtter og ikke sette stener med billeder i eders land for å tilbede ved dem; for jeg er Herren eders Gud.
1 «Araŋ ma si tooru kulu te araŋ boŋ se. Araŋ ma si himandi jabante sinji mo, wala tondi kuuku, wala mo araŋ ma si tondi kaŋ gonda hima-care jisi araŋ laabo ra, zama araŋ ma boŋ sumbal a se, zama ay ya Rabbi no araŋ Irikoyo.
2Mine sabbater skal I holde, og for min helligdom skal I ha ærefrykt; jeg er Herren.
2 Araŋ ma haggoy d'ay asibtey ka gaakuri cabe ay Nangoray Hananta se. Ay ya Rabbi no.
3Dersom I vandrer i mine lover og tar vare på mine bud og holder dem,
3 D'araŋ g'ay hin sanney gana ka haggoy d'ay farilley k'i te,
4da vil jeg gi eder regn i rette tid, og jorden skal gi sin grøde, og markens trær skal gi sin frukt.
4 kal ay ma beene hari no araŋ se alwaatey kaŋ ga hagu ra. Laabo ma nga albarka hay, saajo ra tuuri-nyaŋey mo ma ngey izey hay.
5Og tresketiden skal vare hos eder like til vinhøsten, og vinhøsten skal vare inntil kornet såes, og I skal ete eder mette av brødet som I har avlet, og bo trygt i eders land.
5 Araŋ ntaaso karayaŋo ma gay kala reyzin* kosuyaŋ. Reyzin goy mo ma to kala dumayaŋ waate. Araŋ g'araŋ ŋwaaro ŋwa ka kungu ka goro araŋ laabo ra baani samay.
6Og jeg vil gi fred i landet, og I skal hvile i ro, og ingen skal forferde eder; jeg vil rydde ut de ville dyr av landet, og sverd skal ikke fare gjennem eders land.
6 Ay ga naŋ baani ma bara laabo ra. Araŋ ga kani, boro kulu si mo kaŋ g'araŋ humburandi. Ay ga naŋ ganji ham futay ma ban laabo ra, takuba mo si bisa araŋ laabo ra.
7Og I skal forfølge eders fiender, og de skal falle for eders sverd.
7 Araŋ g'araŋ ibarey gaaray. Takuba g'i zeeri araŋ jine.
8Fem av eder skal forfølge hundre, og hundre av eder skal forfølge ti tusen, og eders fiender skal falle for eders sverd.
8 Araŋ boro gu ga hin boro zangu ka gaaray, araŋ boro zangu fo mo ga boro zambar way gaaray. Takuba g'araŋ ibarey zeeri mo araŋ jine.
9Og jeg vil vende mig til eder og gjøre eder fruktbare og tallrike, - og jeg vil holde min pakt med eder.
9 Ay g'ay jine bare ka ye araŋ do haray, k'araŋ ciya albarkanteyaŋ. Ay g'araŋ tonton, k'ay alkawlo tabbatandi araŋ do.
10Og I skal ha gammel grøde å ete inntil I må føre den bort for den nye grødes skyld.
10 Araŋ ga ŋwa barma zeeno gayante gaa. Araŋ ga manaŋ ntaaso kaa kal i ma itajo daŋ.
11Og jeg vil sette min bolig midt iblandt eder, og jeg skal aldri forkaste eder.
11 Ay g'ay nangora sinji araŋ game ra mo, ay fundo si araŋ fanta.
12Og jeg vil vandre midt iblandt eder, og jeg vil være eders Gud, og I skal være mitt folk.
12 Ay ga bar-bare araŋ game ra, ay ga ciya araŋ Irikoyo, araŋ mo ga ciya ay jama.
13Jeg er Herren eders Gud, som førte eder ut av Egyptens land, forat I ikke mere skulde være deres træler, og jeg brøt sønder eders åks stenger og lot eder gå opreist.
13 Ay ya Rabbi no, araŋ Irikoyo, kaŋ n'araŋ fattandi araŋ ma fun Misira laabo ra, zama araŋ ma si ye ka ciya i tamyaŋ. Ay n'araŋ taabi goy calo* ceeri ka naŋ araŋ ma dira kayante.
14Men dersom I ikke lyder mig og ikke holder alle disse bud,
14 Amma d'araŋ wangu ka maa ay se, araŋ si farilley din kulu te mo,
15dersom I forakter mine forskrifter, og dersom I forkaster mine lover, så I ikke holder alle mine bud, men bryter min pakt,
15 d'araŋ g'ay hin sanney furu, d'araŋ fundey g'ay ciiti sanney fanta, hal araŋ ga wangu k'ay farilley kulu te, d'araŋ n'ay sappa tunandi --
16da vil også jeg gjøre således mot eder: Jeg vil hjemsøke eder med redsler, med tærende sott og brennende feber, så eders øine slukner og sjelen vansmekter; til ingen nytte skal I så eders sæd, eders fiender skal ete den op.
16 kal ay mo ma woone te araŋ se: Ay ga humburkumay taŋ araŋ gaa, danga doori kaŋ ga ŋwa, da gaaham konni kaŋ yaŋ g'araŋ moy halaci ka naŋ araŋ fundey ma suugu. Araŋ g'araŋ dumar'izey duma yaamo, zama araŋ ibarey no g'a ŋwa.
17Og jeg vil sette mitt åsyn mot eder, og eders fiender skal slå eder, og de som hater eder, skal herske over eder, og I skal flykte skjønt ingen forfølger eder.
17 Ay ga banda bare araŋ gaa mo, hal araŋ ibarey m'araŋ kar ka gaaray. Borey kaŋ ga konna araŋ g'araŋ may. Araŋ ga zuru mo baa gaarayko si no.
18Og dersom I enda ikke lyder mig, da vil jeg tukte eder syvfold mere for eders synder.
18 Woodin banda, d'araŋ wangu ka maa ay se hala hõ, woodin sabbay se kal ay m'araŋ gooji kala sorro iyye koyne araŋ zunubey sabbay se.
19Jeg vil bryte eders styrkes overmot, og jeg vil gjøre eders himmel som jern og eders jord som kobber.
19 Ay g'araŋ dabaro boŋbeera ceeri, ya araŋ beena ciya kolay, araŋ laabo mo danga guuru-say cine.
20Til ingen nytte skal I fortære eders kraft, og eders land skal ikke gi sin grøde, og trærne i landet skal ikke gi sin frukt.
20 Araŋ g'araŋ gaabo sara yaamo, zama araŋ laabo si nga albarka hay. Laabo tuuri-nyaŋey mo si ngey izey hay.
21Og dersom I enda står mig imot og ikke vil lyde mig, da vil jeg slå eder syvfold mere, som eders synder fortjener.
21 D'araŋ ga dira ka gaaba nd'ay mo, d'araŋ wangu ka maa ay se, kal ay ma kande balaaw iyye koyne araŋ boŋ araŋ zunubey lasaabo boŋ.
22Jeg vil sende ville dyr imot eder, og de skal røve eders barn fra eder og ødelegge eders fe og forminske eders tall, og eders veier skal bli øde.
22 Ay ga ganji hamey donton araŋ game ra, kaŋ g'araŋ izey kom araŋ se, i m'araŋ almaney halaci. Araŋ ga ciya jama kayna, araŋ fondey mo ma jaŋ boro.
23Og dersom I enda ikke lar eder tukte av mig, men står mig imot,
23 Amma da hayey din kulu mana araŋ gooji ay se, hal araŋ ga dira ka gaaba nd'ay,
24da vil også jeg stå eder imot og slå eder syvfold mere for eders synder.
24 kulu ay mo ga dira ka gaaba nd'araŋ. Ay bumbo mo g'araŋ kar hala sorro iyye araŋ zunubey sabbay se.
25Jeg vil føre over eder et sverd som hevner pakten*, og samler I eder i eders byer, da vil jeg sende pest inn iblandt eder, og I skal gis i fiendens hånd. / {* d.e. pakten som I brøt.}
25 Ay ga kande takuba araŋ gaa hal a ma sappa tunandiyaŋo bana. Araŋ ga margu care do araŋ kwaarey ra, ay ga balaaw samba araŋ gaa. I g'araŋ daŋ araŋ ibarey kambey ra mo.
26Når jeg bryter sønder brødets stav for eder, da skal ti kvinner bake eders brød i én ovn og gi eder brødet igjen efter vekt, og I skal ete og ikke bli mette.
26 Waati kaŋ ay na ŋwaaro kaŋ gaa araŋ ga de din gazandi, kala wayboro way m'araŋ hawru hina feema folloŋ boŋ. I ga hawru lasaabu araŋ se tiŋay neesiji boŋ. Araŋ g'a ŋwa amma araŋ si kungu.
27Og dersom I enda ikke lyder mig, men står mig imot,
27 Da hala hõ araŋ ga wangu ka maa ay se, amma araŋ ga dira ka gaaba d'ay,
28da vil også jeg stå eder imot i vrede og tukte eder syvfold mere for eders synder.
28 kal ay ma dira ka gaaba nd'araŋ dukuri ra. Ay g'araŋ gooji hala sorro iyye mo araŋ zunubey sabbay se.
29I skal ete eders sønners kjøtt og ete eders døtres kjøtt.
29 Araŋ g'araŋ ize arey basey ŋwa, araŋ ize wayey basey mo araŋ g'i ŋwa.
30Og jeg vil ødelegge eders offerhauger og utrydde eders solstøtter og kaste eders døde kropper ovenpå de døde kropper av eders vederstyggelige avguder, og min sjel skal vemmes ved eder.
30 Ay g'araŋ tudey boŋ sududuyaŋ nangey halaci, k'araŋ wayna himandey dumbu, k'araŋ buukoy furu araŋ tooru himandey boŋ. Ay fundo mo g'araŋ fanta.
31Og jeg vil gjøre eders byer til en ørken og legge eders helligdommer øde, og jeg vil ikke nyte vellukten av eders offer.
31 Ay g'araŋ kwaarey mo ciya kurmu k'araŋ nangu hanney ciya yaamo. Ay ga wangu ka maa araŋ dugu haw kaaney.
32Og jeg vil legge landet øde, så eders fiender som bor der, skal forferdes over det.
32 Ay ga laabo mo ciya kurmu hal araŋ ibarey kaŋ yaŋ goono ga goro a ra ma di a ka dambara nd'a.
33Men eder vil jeg sprede blandt hedningene, og med draget sverd vil jeg forfølge eder; eders land skal bli øde og eders byer en ørken.
33 Araŋ bumbey mo, ay g'araŋ say-say dumi cindey game ra, ay ga takuba candi araŋ banda mo. Araŋ laabo ga goro koonu, araŋ kwaarey ma te kurmuyaŋ.
34Da skal landet gjøre fyldest for sine sabbatsår hele den tid det ligger øde, mens I er i eders fienders land; da skal landet hvile og gjøre fyldest for sine sabbatsår.
34 Alwaato din no laabo ga nga fulanzamay te ka maa kaani, alwaati kulu kaŋ a ga goro kurmu, kaŋ araŋ mo go araŋ ibarey laabo ra. Kala waati din laabo ga fulanzam ka farhã nda nga asibtey.
35Hele den tid det ligger øde, skal det ha hvile, den hvile som det ikke fikk i eders sabbatsår, da I bodde der.
35 Alwaati kulu kaŋ a ga goro kurmu a ga du fulanzamay danga fulanzamay kaŋ a mana du araŋ asibtey ra, saaya kaŋ araŋ goro a ra.
36Og de som blir igjen av eder, dem vil jeg gi et motløst hjerte i sine fienders land, så lyden av et henværet blad vil jage dem, og de skal flykte som en flykter for sverd, og falle skjønt ingen forfølger dem.
36 Borey kaŋ yaŋ cindi araŋ ra ciine ra mo, ay ga gaabi-jaŋay daŋ i biney ra i ibarey laabey ra. Kobto kaŋ haw ga faaru yooja g'i gaaray. I ga zuru danga mate kaŋ boro ga zuru takuba se. I ga kaŋ, baa boro kulu mana i gaaray.
37Og de skal falle, den ene over den andre, som for sverd skjønt ingen forfølger dem; og I skal ikke holde stand mot eders fiender.
37 I ga kati care gaa baa boro kulu mana i gaaray, danga day takuba no i banda. Araŋ ga bara dabari si kaŋ ga kay araŋ ibarey jine.
38Og I skal gå til grunne blandt hedningene, og eders fienders land skal fortære eder.
38 Araŋ ga halaci mo dumi cindey ra, araŋ ibarey laabey g'araŋ gon.
39Og de som blir igjen av eder, skal visne bort i eders fienders land for sin misgjernings skyld; også for sine fedres misgjerninger, som hviler på dem, skal de visne bort.
39 Borey kaŋ cindi araŋ ra mo ga faabu ka ciya ikomsoyaŋ i zunubey sabbay se araŋ ibarey laabey ra. I kaayey zunubey sabbay se mo no i ga faabu ka te ikomsoyaŋ i banda.
40Da skal de bekjenne sin misgjerning og sine fedres misgjerning, som de gjorde i sin troløshet mot mig, og bekjenne at de stod mig imot
40 I ga ngey zunubey ci mo, d'i kaayey waney. I taaley kaŋ ra i na amaana ŋwaari te ay se nooya, za kaŋ i soobay ka gaaba nda ay.
41- derfor stod også jeg dem imot og førte dem inn i deres fienders land - ja, da skal deres uomskårne hjerte ydmyke sig, og de skal bøte for sin misgjerning.
41 Ay mo, ay soobay ka gaaba nd'ey ka kond'ey hala ngey ibarey laabey ra. Noodin d'i biney kaŋ yaŋ sinda dambanguyaŋ ga ye ganda, d'i yadda nda goojiyaŋo kaŋ kaa i boŋ i zunubey sabbay se,
42Og så vil jeg komme i hu min pakt med Jakob, og min pakt med Isak og min pakt med Abraham vil jeg komme i hu, og landet vil jeg komme i hu.
42 kal ay mo, ay ma fongu nd'ay sappa kaŋ go in nda Yakuba game ra, ay sappa kaŋ go in nda Isaka game ra, ay sappa kaŋ go in nda Ibrahim game ra mo. Ay ma fongu a gaa, ay ma fongu nda laabo mo.
43Men landet skal først være forlatt av dem og gjøre fyldest for sine sabbatsår, mens det ligger øde og forlatt av dem, og de skal bøte for sin misgjerning, efterdi de foraktet mine lover og forkastet mine bud.
43 Zama i ga laabo naŋ hal a ma farhã da nga fulanzama, alwaati kulu kaŋ a ga goro kurmu i siinoyaŋ sabbay se. I ga ngey zunubey goojiyaŋo ta mo, zama i n'ay farilley furu, i fundey n'ay hin sanney fanta mo.
44Men selv da, når de er i sine fienders land, vil jeg ikke støte dem bort og ikke forkaste dem, så jeg skulde tilintetgjøre dem og bryte min pakt med dem; for jeg er Herren deres Gud.
44 Kulu nda yaadin, baa waati kaŋ i go ngey ibarey laabo ra, ay si g'i furu, ay si g'i fanta mo hal i ma halaci parkatak. Ay s'ay alkawlo tunandi i se, zama ay ya Rabbi no, i Irikoyo.
45Og jeg vil til beste for dem komme i hu pakten med fedrene, som jeg førte ut av Egyptens land midt for hedningenes øine for å være deres Gud; jeg er Herren.
45 Alwaato din i sabbay se ay ga fongu nda alkawlo kaŋ ay te i kaayey se, ngey kaŋ yaŋ ay kande ka fun Misira laabo ra dumi cindey jine, hal ay ma ciya i Irikoyo. Ay ya Rabbi no.»
46Dette er de forskrifter og de bud og de lover som Herren satte mellem sig og Israels barn på Sinai berg ved Moses.
46 Woodin yaŋ no ga ti hin sanney da farilley da asariya* kaŋ yaŋ Rabbi te nga nda Israyla izey game ra, Sinayi tondo do, Musa kambe ra.