1Vaihawmte leh thuneite lak a kitahlut dingdan bang, thuman dingdan bang, thilhoih chiteng hihngap dingdan bang,
1Påmind dem om at underordne sig Øvrigheder og Myndigheder, at adlyde, at være redebonne til al god Gerning.
2kuamah gensiatlouh dingdan bang, vuallem loua omlouh dingdan bang, mitengteng lak a thunuailutna chiteng hihlang a, nunnem ding bang in amaute theikhethak saknawn in.
2ikke at forhåne nogen, ikke være stridslystne, men milde, og udvise al Sagtmodighed imod alle Mennesker.
3Eileng nidanglai in haitakte, thumangloute, khema omte, utna leh kipahna chiteng semte, gilou leh hazat hat a omte, kihhuaite, kihawtuahte ihi ngal ua,
3Thi også vi vare fordum uforstandige, ulydige, vildfarende, Slaver af Begæringer og, mange Hånde Lyster, vi levede i Ondskab og Avind, vare forhadte og hadede hverandre.
4Himahleh Pathian, I hondampa migitdan leh mihing tung a aitdan a hong kilat lai in,
4Men da Guds, vor Frelsers Godhed og Menneskekærlighed åbenbaredes,
5Diktatna a eiten thil ina hihte ziak hilou- in, a chitna bangzel a pianthakna a sawpin leh Khasiangthou- a thaksakna in eite a hon hondamta hi.
5frelste han os, ikke for de Retfærdigheds Gerningers Skyld, som vi havde gjort, men efter sin Barmhjertighed, ved Igenfødelsens Bad og Fornyelsen i den Helligånd,
6Huai Khasiangthou tuh Jesu Kris I Hondampa vangin nakpitakin itung ah a sung bawta hi,
6som han rigeligt udøste over os ved Jesus Kristus, vor Frelser,
7Huchia, ahehpihna a siamtansak a oma, lametna a tangtawn hinna gou luahte ihih theihna ding in.
7for at vi, retfærdiggjorte ved hans Nåde, skulde i Håb vorde Arvinger til evigt Liv.
8Hiai thugen a dik ahi. Hiai thilte na phut chiltel kon deih ahi, huchia Pathian gingta sa ten thil hoih hih ding a a pilvan theihna ding un; hiaite tuh mihingte a ding in ahoih in a phatuam uhi.
8Den Tale er troværdig, og derom vil jeg, at du skal forsikre dem, for at de, som ere komne til Tro på Gud, skulle lægge Vind på at øve gode Gerninger. Dette er Menneskene godt og nyttigt.
9Himahleh dotna haihuaite, khangthu suina te, kiselnate, dan thu a kilaina te zaw nungngat san zel in; huaituh thil phatuamlou leh bangmahlou ahi ngal a.
9Men hold dig fra tåbelige Stridigheder og Slægtregistre og Kiv og Kampe om Loven; thi de ere unyttige og frugtesløse.
10GInna tuam neimi zaw khatvei nihvei hilh nungin deih ken;
10Et kættersk Menneske skal du afvise efter een og to Ganges Påmindelse,
11Huchibang mi tuh a lampial in a gilou ahi chih nathei uh, amah mah siamlouh kitangsak ahi ngala.
11da du ved, at en sådan er forvendt og synder, domfældt af sig selv.
12Artema hiam, Taikika hiam, na kiang a ka hon sawl chiang in, Nikopoli khua ah ka kiang ah hongpai teitei in; hiailai a phalbi zat ka tum ngal a.
12Når jeg sender Artemas til dig eller Tykikus, da gør dig Flid for at komme til mig i Nikopolis;thi der har jeg besluttet at overvintre.
13Zena, dan theipa, leh Apoloin bangkim a taksap louhna ding un, a zinna uah phatuamngai takin masuan in.
13Zenas den lovkyndige og Apollos skal du omhyggeligt hjælpe på Vej, for at intet skal fattes dem.
14I miten leng, gahlou a a om louhna ding un, taksapna khawktakte a ding in thilhoih hih zel ding in zil uhen.Kakiang a om tengteng in chibai a hon buk uhi. Ginna a kei honitte chibai honna buk sak in. Na vek ua kiang ah hehpihna om hen. Amen.
14Men lad også vore lære at øve gode Gerninger, hvor der er Trang dertil, for at de ikke skulle være uden Frugt.
15Kakiang a om tengteng in chibai a hon buk uhi. Ginna a kei honitte chibai honna buk sak in. Na vek ua kiang ah hehpihna om hen. Amen.
15Alle, som ere hos mig, hilse dig. Hils dem, som elske os i Troen. Nåden være med eder alle!