1Huan Setanin Israelte a suala, David bel Israelte sim utna a neisak hi.
1Men Satan stod op imot Israel og egget David til å telle Israel.
2Huan Davidin Joab leh a miliante uh kiangah, Kuan unla, Beer-seba akipan Dan tanin Israel mite sim unla, a zah uh ka theih theihna dingin honghilh nawn un, a chi a.
2Da sa David til Joab og folkets høvedsmenn: Gå avsted og tell Israel fra Be'erseba like til Dan og kom så til mig med melding, så jeg kan få vite tallet på dem.
3Huan Joabin kumpipa kiangah, toupa a mite a mun jain zong hihpung leh, kumpipa ka toupa, ka toupa mite mah hi lou uh ahi maw? bangdia ka toupan huai theih kilawp ahia? bangdia Israelte siamlouh tan lohna hi ding ahia oi? a chi a.
3Da sa Joab: Herren legge hundre ganger så mange til sitt folk som de er nu! Er de ikke, herre konge, alle sammen min herres tjenere? Hvorfor krever min herre dette? Hvorfor skal det bli til skyld for Israel?
4Huchiin Joab a pawt khiaa, Israel gam tentengah a paia, Jerusalem ah a pai nawna.
4Men kongen holdt fast ved sin befaling og gav ikke efter for Joab. Så tok da Joab ut og drog omkring i hele Israel og kom så tilbake til Jerusalem.
5Huan Joabin mihing om zah David a hilha. Israel gama namsau tawi mi tengteng maktaduai khat leh nuai khat ahi uh; huan Juda gama namsau tawi mi bel nuai li leh sing sagih ahi uh.
5Og Joab opgav for David det tall som var utkommet ved folkemønstringen. I hele Israel var det elleve hundre tusen mann som kunde dra sverd, og i Juda fire hundre og sytti tusen.
6Levite leh Benjaminte bel a sim tel tei keia; kumpipa thu Joab jakdah lamtak ahi ngala.
6Men Levi og Benjamin hadde han ikke mønstret sammen med de andre; for kongens ord var en vederstyggelighet for Joab.
7Huan huai thilah Pathian a kipak ta keia; huchiin Israelte a gawtta hi.
7Det som var skjedd, var ondt i Guds øine, og han slo Israel.
8Huan Davidin Pathian kiangah, Hiai thil ka nahihna ah nakpi takin ka nahihkhialta ahi; himahleh na sikha thulimlouhna hehpihtakin ngaidamin, haihuai takin ka nahihta ahi, a chi a.
8Da sa David til Gud: Jeg har syndet storlig ved å gjøre dette; men tilgi nu din tjeners misgjerning, for jeg har båret mig meget uforstandig at.
9Huan TOUPAN David jawlnei Gad kiangah,
9Men Herren talte til Gad, Davids seer, og sa:
10Kuan inla, David kiangah, TOUPAN hichiin a chi, Thil thum ka hontah: na tunga ka hih dingin a lak ua khat telin, a chi hi, chiin a gen a.
10Gå og tal til David og si: Så sier Herren: Tre ting forelegger jeg dig; velg en av dem, sa vil jeg gjøre så mot dig!
11Huchiin David kiangah Gad a vahoha, a kiangah, TOUPAN hichiin a chi,
11Da kom Gad til David og sa til ham: Så sier Herren: Velg nu
12A koi ahia na deih telin; kum thum kial kiak hia, na melmate namsaua delh phaka oma kha thum na melmate vuallelhsak hia, ni thum hi, TOUPA namsaua TOUPA angelin Israel gam tengtenga mi hihmanthat jel? chiin. Huchiin kei honsawlpa bang ka chi dawn dia, kingaihtuah inla, honhilh dih ve, a chi a.
12enten hungersnød i tre år eller å ligge under for dine motstandere i tre måneder, så du ikke kan undfly dine fienders sverd, eller at Herrens sverd og pest skal komme over landet i tre dager, og Herrens engel skal volde ødeleggelse i hele Israels landemerke! Tenk nu efter hvad jeg skal svare ham som har sendt mig!
13Huan Davidin Gad kiangah, ka lungjing mahmah; TOUPA khut ah puklut peuhmah mail eng; a chitna lah a thupi mahmah ngala; mihing khut ah jaw honpuklut sak mahmah ken, a chi a.
13David sa til Gad: Jeg er i stor angst; la mig da helst falle i Herrens hånd! For hans barmhjertighet er stor, men i menneskers hånd vil jeg nødig falle.
14Huchiin TOUPAN Israelte lakah hi a lengsakta.
14Så lot Herren det komme en pest i Israel, og det falt sytti tusen mann av Israel.
15Huan Jerusalem khua hihse dingin Pathianin angel a sawla; huan a hihsiat sin laitakin, TOUPAN a ena, thil hoihlou hih a tup khiama, mite hihmangthang angel kiangah, A hunta; na khut lik nawn ken, a chi a. Huan TOUPA angel Jebus mi Ornan phual chinah a ding hi.
15Og Gud sendte en engel til Jerusalem for å ødelegge det. Men da han holdt på med å ødelegge, så Herren det, og han angret det onde og sa til engelen som gjorde ødeleggelse: Det er nok; dra nu din hånd tilbake! Herrens engel stod da ved jebusitten Ornans treskeplass.
16Huan David a dak tou a, TOUPA angel, namsau phawisaa Jerusalem lam ngima, lei leh van kikala ding a mu a. Huchiin David leh a upaten saiip puan silhin leiah a khup bohta uhi.
16Som nu David så op, fikk han se Herrens engel, som stod mellem jorden og himmelen med draget sverd i sin hånd og rakte det ut mot Jerusalem. Da falt David og de eldste ned på sitt ansikt, klædd i sekk.
17Huan Davidin Pathian kiangah, keimah ka hi ka hia mipite sim ding chih thu pepa? keimah ka hi, thil nanahihkhiala, ginatlouhhuaitak thil nanahih; hiai belamten bang thil ahia a hih tei uh? aw TOUPA ka Pathian, keimah leh ka inkote tungah na khut kha jaw inla, na miten hi thuak nawn kei uhen, a chi a.
17Og David sa til Gud: Var det ikke jeg som bød at folket skulde telles? Det er jeg som har syndet og gjort ille; men denne min hjord, hvad har de gjort? Herre min Gud, la heller din hånd komme over mig og over min fars hus, men ikke over ditt folk, så det blir hjemsøkt!
18Huchiin TOUPA angelin Gad kiangah David vahoh tou-a, Jebus mi Ornan phuala TOUPA adia maitam vabawl dinga David hilh dingin thu a pia a.
18Da bød Herrens engel Gad å si til David at han skulde gå op og reise et alter for Herren på jebusitten Ornans treskeplass.
19Huan Gadin TOUPA mina a gen bangin David a hoh touta hi.
19Så gikk David dit op efter det ord som Gad hadde talt i Herrens navn.
20Huan Ornan a kilehheia, angel a mu a; huan, a tapa li a kianga om teite a buta uh. Arnanin buh a nachil ahi.
20Da nu Ornan vendte sig om, fikk han se engelen, og hans fire sønner, som var med ham, skjulte sig; Ornan holdt just på med å treske hvete.
21Huan David Ornan kiang a tunin, Ornan a kiheia, David a mutaa, huan, phual akipan a pawt khia, a maia lei siin David maah a khupbohta hi.
21Da David kom til Ornan, så Ornan ut og fikk se David; så gikk han ut av treskeplassen og kastet sig ned for David med ansiktet mot orden.
22Huchiin Davidin Ornan kiangah, Hiai phual TOUPA adia maitam ka bawlna din honpe dih ve; a man kim geih lain honpia in, mipite laka hi a kikhin theihna dingin, a chi a.
22Og David sa til Ornan: La mig få det sted hvor du har din treskeplass, så jeg kan bygge et alter for Herren der! La mig få det for dets fulle pris, forat hjemsøkelsen kan stanse og vike fra folket!
23Huan Ornanin David kiangah, Tangin, TOUPA ka kumpipan pha a sak bangin hih hen; halmanga lat dingin bawngtal te, sing dingin phual vanzatte, tangbuang thillat dingin buhte hi; ka hontuahsak vek ding, a chi a.
23Da sa Ornan til David: Ta det bare! Min herre kongen må gjøre hvad han finner for godt! Her gir jeg dig oksene til brennofferne og treskesledene til ved og hveten til matofferet; alt sammen gir jeg som gave.
24Huan kumpipa Davidin Ornan kiangah, Hilou e; a man kim geihin ka lei zo ding, man beiin nanga TOUPA adin ka la kei ding, halmang thillat leng ka lan kei ding, a chi a.
24Men kong David svarte: Nei, jeg vil kjøpe det for full pris; jeg vil ikke ta til Herren det som ditt er, og ofre brennoffere som jeg har fått for intet.
25Huchiin Davidin huai mun leinain Ornan dangkaeng sekel za guk a pia.
25Så gav David Ornan for stedet seks hundre sekel gull efter vekt.
26Huan Davidin huailaiah TOUPA dingin maitam a bawltaa, halmang thillatte, leh lemna thillatte a lana, TOUPA a sam; huan, amah maitam tunga meiin van akipanin adawngta hi.
26Og David bygget der et alter for Herren og ofret brennoffere og takkoffere; og han ropte til Herren, og han svarte ham med ild fra himmelen på brennoffer-alteret.
27Huan TOUPAN angel thu a piaa, a namsau a pai ah a thun nawnta hi.
27Og Herren bød engelen at han skulde stikke sitt sverd i skjeden igjen.
28Huan Davidin Jebus mi Ornan phual ah TOUPAN a hondawng chih a theihin huailaiah a kithoihta hi.
28Da David så at Herren hadde bønnhørt ham på jebusitten Ornans treskeplass, så ofret han der på den tid.
29Huchih laiin Mosiin gamdaia Toupa biakbuk leh halmang thillatna maitam a bawl Gibeon khua mun sangah a om ahi.Himahleh David bel TOUPA angel namsau a kihtak jiakin Pathian dong dingin huailaiah a hoh theikei hi.
29Herrens tabernakel, som Moses hadde latt gjøre i ørkenen, og brennoffer-alteret stod dengang på haugen i Gibeon;
30Himahleh David bel TOUPA angel namsau a kihtak jiakin Pathian dong dingin huailaiah a hoh theikei hi.
30men David torde ikke gå ditt for å søke Gud; så forferdet var han for Herrens engels sverd.