¹Ka naute aw thil na hihkhelh louhna dingun hiai thute na kiang uah ka gelh ahi. Huan, kuapeuhin thil a hihkhelh aleh, Pa kianga hon genpihpa, Jesu Kris Mi diktat i nei hi;

¹Mina kära barn, detta skriver jag till eder, för att I icke skolen synda. Men om någon syndar, så hava vi en förespråkare hos Fadern, Jesus Kristus, som är rättfärdig;

²A mah tuh i khelhnate thupha tawina ahi; eimah khelhna kia hi louin, khovel tengteng khelhna thupha tawina leng ahi.

²och han är försoningen för våra synder, ja, icke allenast för våra, utan ock för hela världens.

³Huan, a thupiakte jui i hih leh, huaiah amah i thei chih i kithei hi.

³Därav veta vi att vi hava lärt känna honom, därav att vi hålla hans bud.

⁴A thupiakte jui loua, Amah ka thei, chimi tuh amah mi juauthei ahi, thutak amah ah a om kei hi.

⁴Den som säger sig hava lärt känna honom och icke håller hans bud, han är en lögnare och i honom är icke sanningen.

⁵Kuapeuh a thu jui peuhmah amah ah Pathian a itna a kim petmahhi. Amah ah i om chih hiaiah i kithei ahi.

⁵Men den som håller hans ord, i honom är förvisso Guds kärlek fullkomnad. Därav veta vi att vi äro i honom.

⁶Amah ah ka om gige, chi mi tuh amah om bangin a om sam ding ahi.

⁶Den som säger sig förbliva i honom, han är ock pliktig att själv så vandra som Han vandrade.

⁷Deihtakte aw, thupiak thak jaw na kiang uah ka hon gelh keia: thupiak lui, a tunga kipana na neih uh ka hongelh jaw ahi. Huai thupiak lui tuh na thu theihsa pen uh ahi.

⁷Mina älskade, det är icke ett nytt bud jag skriver till eder, utan ett gammalt bud, som I haven haft från begynnelsen. Detta gamla bud är ordet som I haven fått höra.

⁸Himahleh, thupiak gelh zong hi sam na veng, huai tuh amah ah leh noumau ah a lang ahi, mial a man lellel jiakin leh, vak taktak tuh tua a hongvak tak jiakin.

⁸På samma gång är det dock ett nytt bud som jag skriver till eder. Och detta är sant både i fråga om honom och i fråga om eder; ty mörkret förgår, och det sanna ljuset lyser redan.

⁹A unau ho napia, Vakah ka om, chimi tuh tutanin leng mialah a om gige hi.

⁹Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder, han är ännu alltjämt i mörkret.

¹⁰A unau itmi tuh vakah a om gige a. amah ah kipalpaihna dingsan himhim a om kei hi.

¹⁰Den som älskar sin broder, han förbliver i ljuset, och i honom är intet som länder till fall.

¹¹A unau homi bel mialah a oma, mialah a khosaa, mialin a mit a tawt sak jiakin a paina leng a theikei hi.

¹¹Men den som hatar sin broder, han är i mörkret och vandrar i mörkret, och han vet icke vart han går; ty mörkret har förblindat hans ögon.

¹²Naute aw, amah min jiaka na khelhnate uh ngaihdam a hihtak jiakin na kiang uah ka gelh ahi.

¹²Jag skriver till eder, kära barn, ty synderna äro eder förlåtna för hans namns skull.

¹³Pate aw, amah, a tunga kipana om gige na theih jiak un na kiang uah ka gelh ahi. Tangvalte aw, Pathian thu noumau ah a om gige a, mi gilou tuh na zohtak jiak un na kiang uah ka gelh ahi. Naute aw, Pa na theih jiak un na kiang uah ka gelh ahi.

¹³Jag skriver till eder, I fäder, ty I haven lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag skriver till eder, I ynglingar, ty I haven övervunnit den onde.

¹⁴Pate aw, amah a tunga kipana om gige na theih jiak un na kiang uah ka gelh ahi. Tangvalte aw, na hat ua, Pathian thu noumau ah a om gige a, mi gilou na zohtak jiak un na kiang uah ka gelh ahi.

¹⁴Jag har skrivit till eder, mina barn, ty I haven lärt känna Fadern. Jag har skrivit till eder, I fäder, ty I haven lärt känna honom som är från begynnelsen. Jag har skrivit till eder, I ynglingar, ty I ären starka, och Guds ord förbliver i eder, och I haven övervunnit den onde.

¹⁵Khovel it kei unla, khovela thil omte leng it sam kei un. Mi kuapeuhin khovel a it leh, Pa a itna amah ah a om kei hi.

¹⁵Älsken icke världen, ej heller vad som är i världen. Om någon älskar världen, så är Faderns kärlek icke i honom.

¹⁶Khovela thil om tengteng, sa utnate, mit utnate, dam sung thupina limte khawng Pa akipan ahi keia, khovel akipan ahi zo ngala,

¹⁶Ty allt som är i världen, köttets begärelse och ögonens begärelse och högfärd över detta livets goda, det är icke av Fadern, utan av världen.

¹⁷Khovel, a utnate toh, a mangthang lellel ahi. Pathian deihlam hihmi bel khantawnin a om gige ding hi.

¹⁷Och världen förgår och dess begärelse, men den som gör Guds vilja, han förbliver evinnerligen.

¹⁸Naute aw, hun nanungpen hita e, Kris doupa a hongpai ding chih na jak bang un, tuin leng Kris doumi tampitak a hongpawtta uhi; huaijiakin hun nanungpen a hita chih i thei uhi.

¹⁸Mina barn, nu är den yttersta tiden. I haven ju hört att en antikrist skall komma, och redan hava många antikrister uppstått; därav förstå vi att den yttersta tiden är inne.

¹⁹Amau tuh i lak ua kipanin a pawt ua, himahleh eimah mi tak ahi kei uh; eimah mi tak hi le uh i kiang uah a om sam jel ding uh ahi ngala; himahleh a vek un eimah mi tak ahi kei vek uh chih a lat chetna dingin a hon pawtsanta uhi.

¹⁹Från oss hava de utgått, men de hörde icke till oss, ty hade de hört till oss, så hade de förblivit hos oss. Men det skulle bliva uppenbart att icke alla höra till oss.

²⁰Mi siangthou kianga kipan thaunilhna na tang ua, bangkim na thei uhi.

²⁰I åter haven mottagit smörjelse från den Helige, och I haven all kunskap.

²¹Thutak na theih louh jiak ua ka gelh ahi kei, na theih jiak uh leh, thutaka juau bangmah a pawt ngei louh jiakin ka gelh ahi jaw.

²¹Jag har skrivit till eder, icke därför att I icke kännen sanningen, utan därför att I kännen den och veten att ingen lögn kommer av sanningen.

²²Jesu tuh Kris ahi chih gingta lou mi vala juauthei kua a oma? Kris doumi tuh Pa leh Tapa gingta lou mi ahi hi.

²²Vilken är »Lögnaren», om icke den som förnekar att Jesus är Kristus? Denne är Antikrist, denne som förnekar Fadern och Sonen.

²³Kuapeuh Tapa gingta louin Pa leng a sang tuan kei; Tapa gingtain bel Pa leng a sang hi.

²³Var och en som förnekar Sonen, han har icke heller Fadern; den som bekänner Sonen, han har ock Fadern.

²⁴Nou jaw, a tunga kipana na jak uh, noumau ah om sak gige un. Huai atunga kipana na jak uh noumaua a om gige leh, nou leng Tapa ah Pa ah na om gige ding uh.

²⁴I åter skolen låta det som I haven hört från begynnelsen förbliva i eder. Om det som I haven hört från begynnelsen förbliver i eder så skolen ock I själva förbliva i Sonen och i Fadern.

²⁵Huan hiai ahi amah ngeiin thil a honchiam pen- khantawn hinna.

²⁵Och detta är vad han själv har lovat oss: det eviga livet.

²⁶Huai noumau honpimang tumte thu mah na kiang uah ka gelh ahi.

²⁶Detta har jag skrivit till eder med tanke på dem som söka förvilla eder.

²⁷Nou jaw, amah kianga kipan a thaunilhna na tan uh noumau ah a om gige a, kuamah hilh na kiphamoh kei uhi; amah thaunilhnain thil tengteng thu a honhilh jawk jiakin leh, diktat ahi a, juau leng a hih louh jiakin, huaiin nou a honhilh bangin amah ah om gige un.

²⁷Men vad eder angår, så förbliver i eder den smörjelse I haven undfått från honom, och det behöves icke att någon undervisar eder; ty vad hans smörjelse lär eder om allting, det är sant och är icke lögn. Förbliven alltså i honom, såsom den har lärt eder.

²⁸Huchiin naute aw, amah ah om gige un; huan, amah tuh hongkilak mahleh, a hongpaiin a mahah zum louin hangtakin i om thei ding hi.Amah tuh mi diktat ahi chih na theih uleh, mi kuapeuh diktatna hih tuh amaha suak ahi chih na thei uhi.

²⁸Ja, kära barn, förbliven nu i honom, så att vi, när han en gång uppenbaras, kunna frimodigt träda fram, och icke med skam nödgas gå bort ifrån honom vid hans tillkommelse.

²⁹Amah tuh mi diktat ahi chih na theih uleh, mi kuapeuh diktatna hih tuh amaha suak ahi chih na thei uhi.

²⁹Om I veten att han är rättfärdig, så kunnen I förstå att också var och en som gör vad rättfärdigt är, han är född av honom.