¹Theophil, tumaa lai ah, Jesu thilhih leh a thuhilh pattung tengteng thu ka gelh ahi;

¹I min förra skrift, gode Teofilus, har jag berättat om allt vad Jesus gjorde och lärde,

²Kha Siangthou panpiha a sawltak telte kianga thu achiam khita vana pi touha a om ni tana thu.

²ända till den dag då han blev upptagen, sedan han genom helig ande hade givit sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt.

³Huai sawltakte kiangah gimna a thuak nungin theihna juaulou tampiin a kimusaka, ni sawmli hial a kiang uah a kilaka, Pathian gam thu a gen gen hi.

³För dem hade han ock genom många säkra bevis tett sig såsom levande, efter utståndet lidande; ty under fyrtio dagar lät han sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.

⁴Huan, a om khawm uh a kithuahpih sama, Jerusalem khua paisan kei un, Pa thilchiam ka gen na jak uh na ngak un, a chi chiltela.

⁴När han då var tillsammans med dem, bjöd han dem och sade: »Lämnen icke Jerusalem, utan förbiden där vad Fadern har utlovat, det varom I haven hört av mig.

⁵Johanin tuiin a baptis jela, himahleh, ni sawt lou chikin Kha Siangthoua baptisin na om ding uh, a chi a.

⁵Ty Johannes döpte med vatten, men få dagar härefter skolen I bliva döpta i helig ande.»

⁶Huan, amau, a hongkikhop un, a kiangah, Toupa, tuin hia Israelte kianga gam na piak nawn ding? a chi ua, a dong uh.

⁶Då de nu hade kommit tillhopa, frågade de honom och sade: »Herre, skall du nu i denna tid upprätta igen riket åt Israel?»

⁷Huan, aman, a kiang uah, Pain a hun leh a ni amah thuthu a om dia a seh, nou na theih ding ahi kei.

⁷Han svarade dem: »Det tillkommer icke eder att få veta tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt.

⁸Abangabang hileh, Kha Siangthou na tung ua a hongtun chiangin thilhihtheihna na nei ding uh; huchiin, Jerusalem khua khawngah, Judia leh Samari gam khua tengah, kawlmong phain leng ka thu theihpihte na hi ding uh, a chi a.

⁸Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända.»

⁹Huan, huai thu a gen khitin a muh laipi un, vana pi touhin a oma, huan, meiin a muh phak louh uah a pi touta hi.

⁹När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.

¹⁰Huan, a pai touh laia vanlam a et nilouh lai un, ngai in, mi nih, puan ngou silhin, a kiang uah a hongding ua;

¹⁰Och medan de skådade mot himmelen, under det han for upp, se, då stodo hos dem två män i vita kläder.

¹¹huai miten, Galili gama mite aw, bangdia vanlam en a ding? Hiai Jesu na kiang ua kipana vana pi touha om, vana a pai tou na muh mahbang un amah mah a hongkik nawn ding, a chi ua.

¹¹Och dessa sade: »I galileiske män, varför stån I och sen mot himmelen? Denne Jesus, som har blivit upptagen från eder till himmelen, han skall komma igen på samma sätt som I haven sett honom fara upp till himmelen.»

¹²Huan, Olive tang a chih ua kipat Jerusalem khua ah a kik nawnta uh hi; huai tang tuh Jerusalem kho kiang ahi a, Khawlni a hohna hun lel ahi.

¹²Sedan vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget, vilket ligger nära Jerusalem, icke längre därifrån, än man får färdas på en sabbat.

¹³Huan, a lut un, a omna dantan tungnung uah a paitou ua- Peter leh Johan toh, Jakob leh Andru toh, Philip leh Thoma toh Bartholomai leh Matthai toh, Alphai tapa Jakob leh, Simon Zelot Pawla leh, Jakob tapa Juda toh ahi uh.

¹³Och när de hade kommit dit, gingo de upp i den sal i övre våningen, där de plägade vara tillsammans: Petrus och Johannes och Jakob och Andreas, Filippus och Tomas, Bartolomeus och Matteus, Jakob, Alfeus' son, och Simon ivraren och Judas, Jakobs son.

¹⁴Huaite tengteng numei kuate hiam leh Jesu nu Mari toh, Jesu unaute toh, lungsim munkhata, phatuamngai taka thumin a om nilouh ua.

¹⁴Alla dessa höllo endräktigt ut i bön tillika med Maria, Jesu moder, och några andra kvinnor samt Jesu bröder.

¹⁵Huan, huai niin unaute lakah Peter a ding a (a vek un ja leh sawmnih khawng ahi uh, )

¹⁵En av de dagarna stod Petrus upp och talade bland bröderna, som då voro församlade till ett antal av omkring etthundratjugu; han sade:

¹⁶Unaute aw, Kha Siangthouin, David kama, Jesu mante makai Juda thu a genkholh laisiangthou thu a hong tung ding him ahi a.

¹⁶»Mina bröder, det skriftens ord skulle fullbordas, som den helige Ande genom Davids mun hade profetiskt talat om Judas, vilken blev vägvisare åt de män som grepo Jesus.

¹⁷Amah jaw i laka simtel ahi a, hiai nasepna ah tan leng a nei sam ngala.

¹⁷Han var ju räknad bland oss och hade också fått detta ämbete på sin lott.

¹⁸(Huan, huai miin a khelhna manin mun khat a leia, a khupin a kia a, a laiah a a puakkhama, a gil tengteng a pawt vek a.

¹⁸Och med de penningar han hade fått såsom lön för sin ogärning förvärvade han sig en åker. Men han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gåvo sig ut.

¹⁹Huan, huai thu tuh Jerusalem khua a omte tengtengin a naja ua; huchiin, huai mun tuh, amau pauin, Akeldama, a chi ua, huai tuh, Sisan Mun, chihna ahi.

¹⁹Detta blev bekant för alla Jerusalems invånare, och så blev den åkern på deras tungomål kallad Akeldamak (det betyder Blodsåkern).

²⁰Sam bu ah hiai thu gelh ahi. A omna hihgamin om heh, a sungah kuamah om kei heh, chih leh, A heutu hihna mi dangin tang heh, chih.

²⁰Så är ju skrivet i Psalmernas bok: 'Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri'; och vidare: 'Hans ämbete tage en annan.'

²¹Huchiin, Toupa Jesu i lak ua lut jel pawt jela a om sung tenga

²¹Därför bör nu någon av de män som följde oss under hela den tid då Herren Jesus gick ut och in bland oss,

²²Johan baptisma nung siah, i lak ua kipan vana pi touha a om ni tan-hiai honkithuahpihpihte laka mi khat a thohnawnna hontheihpih dingin a om ding ahi, a chi a.

²²allt ifrån den dag då han döptes av Johannes ända till den dag då han blev upptagen och skildes ifrån oss -- någon av dessa män bör insättas till att jämte oss vittna om hans uppståndelse.»

²³Huan, mi nih a sepkhia ua, khat tuh Joseph Barsaba a chih uh, (a min dang Justa a chih uh) huan khat tuh Mathia ahi.

²³Därefter ställde de fram två: Josef (som kallades Barsabbas och hade tillnamnet Justus) och Mattias.

²⁴Huan, a thum ua, Nang Toupa, mihing tengteng lungtang thei, hiai nihte akua jaw ahia na tel honhilhin,

²⁴Och de bådo och sade: »Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa två du har utvalt

²⁵Judain amah omna apai dingin hiai nasepna leh sawltakna a kiaksan a sika dingin, a chi ua.Huan, ai a sansak ua, a aisan u tuh Mathia tungah a tu a; huchiin, amah sawltak sawmlekhatte laka sim tel a hita.

²⁵till att få den plats såsom tjänare och apostel, vilken Judas övergav, för att gå till den plats som var hans.»

²⁶Huan, ai a sansak ua, a aisan u tuh Mathia tungah a tu a; huchiin, amah sawltak sawmlekhatte laka sim tel a hita.

²⁶Och de drogo lott om dem, och lotten föll på Mattias. Och så blev denne, jämte de elva, räknad såsom apostel.