1Paula, sawltak-mihingte, sawl khiak hi louin, mihing vanga leng hi sam lou, Jesu Kris leh misi laka pata kaithoupa, Pa Pathian vangin ahi jaw-
1Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --
2Leh ka kianga unau om tengtengten, Galatia gama saptuamte kiangah:
2jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
3Pa Pathian leh i Toupa Jesu Kris kianga kipan hehpihna leh lemna na kiang uah om hen;
3Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus,
4Amah tuh, i Pathian leh a Pa deihdanin, tulai khovel gilou tak laka a honsuahtak sak theihna dingin i khelhnate adingin amah a kipeta hi;
4som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja.
5Pathian kiangah thupina khantawnin om hen. Amen.
5Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.
6Kris hehpihna jiaka nou honsampa huchi guiha tanchin hoih tuam lama na kisuansan uh lamdang ka sa hi;
6Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
7Tanchin hoih dang a om ahi keia; noumau honhihbuaiin, Kris Tanchin Hoih hihlamdan ut kuate hiam a na om uh ahi.
7Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.
8Himahleh, koumau hiam aw, van akipana hongsuk angel nangawn hiam inleng, tanchin hoih na kiang ua ka gensa pen louhngal uh tanchin hoih dang himhim honnahilhta a om uleh, hamse lohin om hen.
8Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
9Tumaa ka gen bangmah un, tua gen nawn ding ka hi. Tanchin Hoih na muh pen louhngal uh, tanchin hoih dang kua peuhin nou a honhilh leh, hamse lohin om hen.
9Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.
10Ahihleh, tuin mihing deihsakna hia ka zon Pathian-a? Ahihkeileh, mihing ahi maw lungtaisak ta tup? Mihing nana lungtaisak lai hitaleng, Kris sikha ka hi kei ding.
10Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.
11Huchiin, unaute aw, ka tanchin hoih genpen mihing lam thu ahi kei chih ka hontheisak hi.
11Ty det vill jag säga eder, mina bröder, att det evangelium som har blivit förkunnat av mig icke är någon människolära.
12Mihing kianga kipana ka muh leng ahi kei, mi honhilh leng ka hi sam kei, Jesu Kris kilakna jiaka mu ka hi zo ngala.
12Det är ju icke heller av någon människa som jag har undfått det eller blivit undervisad däri, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.
13Judate sabiakdan ah, nidanglai ka omdan na thei khinta ngal ua, huchia Pathian saptuamte nakpi taka sawiin ka hihbuai ngitngeta:
13I haven ju hört huru det var med mig, medan jag ännu vandrade i judiskt väsende: att jag då övermåttan våldsamt förföljde Guds församling och ville utrota den,
14Huan, ka pipute thusiah tunga Phatuam ka ngaihtuan khol jiakin Judate sabiakdan lamah leng ka chite laka ka khanvual tampite ka na khengta hi.
14ja, att jag gick längre i judiskt väsende än många av mina samtida landsmän och ännu ivrigare nitälskade för mina fäders stadgar.
15Huan, ka nu gilsung akipana honhihtuampa leh a hehpihna jiaka honsampa Pathianin,
15Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
16Jentelte laka a tanchin hoih ka hilh theihna dingin a Tapa tuh lunghi taka keimaha a kilaksak laiin, sa leh sisan toh kidong louin,
16täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
17Sawltak ka hih maa sawltak na nahisate kiangah Jerusalem khuaa vahohtou tuan louin, Arabia gamah ka pai mang pah ngal jaw a; huan, Damaska khua ah ka kik nawnta hi.
17ej heller for jag upp till Jerusalem, till dem som före mig voro apostlar. I stället for jag bort till Arabien och vände så åter tillbaka till Damaskus.
18Huan, kum thum a bei nungin Kifa veh dingin Jerusalem khuaah ka vahoh tou a, a kiangah ni sawm leh ni nga ka tama.
18Först sedan, tre år därefter, for jag upp till Jerusalem, för att lära känna Cefas, och jag stannade hos honom femton dagar.
19Sawltak dangte bel Toupa unau Jakob kia loungal, kuamah ka mu kei hi.
19Men av de andra apostlarna såg jag ingen; allenast Jakob, Herrens broder, såg jag.
20(Ngai him dih ua! na kiang ua thu ka gelhte khawng Pathian mitmuh ah leng ka juau kei hi. )
20Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.
21Huai nungin Suria leh Silisia gam khawngah ka hongpai hi.
21Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
22Huan, Judia gama saptuamte Krisa omte meltheih ka hi nai kei lailaia,
22Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
23Tumalama honsawipan tumaa khatvei ginna thu a hihbuai tuh tuin a gen zota, chih mi gen kia a ja uhi.Huan, keimah jiakin Pathian a hihlianta uhi.
23De hörde allenast huru man sade: »Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota.»
24Huan, keimah jiakin Pathian a hihlianta uhi.
24Och de prisade Gud för min skull.