¹Kei grep gui dik tuh ka hi, ka Pa a Kempa ahi.

¹»Jag är det sanna vinträdet, och min Fader är vingårdsmannen.

²Keia hiang gah lou peuhmah a la manga; a gah peuhmah a hah siangthou a, a gah tam semna dingin.

²Var gren i mig, som icke bär frukt, den tager han bort; och var och en som bär frukt, den rensar han, för att den skall bära mer frukt.

³Na kiang ua ka thu gen jiakin tun ah leng na sianghtou khin pah uhi.

³I ären redan nu rena, i kraft av det ord som jag har talat till eder.

⁴Keimah ah om gige un, kei leng noumau ah ka om gige ding. Hiang, grep guia a om gige kei leh amah in a gah theikei bangin, nou leng keimaha na om gige kei uleh, na gah theikei ding uh.

⁴Förbliven i mig, så förbliver ock jag i eder. Såsom grenen icke kan bära frukt av sig själv, utan allenast om den förbliver i vinträdet, så kunnen I det ej heller, om I icke förbliven i mig.

⁵Kei a grep gui tuh ka hi, nou ahiangte na hi uh; kuapeuh keimaha om gige a, kei leng amaha ka om gige na, huai mah tuh tampiin a gah nak hi; keimah louin lah bangmah na hih theikei ua.

⁵Jag är vinträdet, I ären grenarna. Om någon förbliver i mig, och jag i honom, så bär han mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra.

⁶Mi keia a om gige kei leh, hiang banga paihkhiakin a om a, a vuai nak hi; huan, a tom ua, mei ah a pai ua, a kang nak hi.

⁶Om någon icke förbliver i mig, så kastas han ut såsom en avbruten gren och förtorkas; och man samlar tillhopa sådana grenar och kastar dem i elden, och de brännas upp.

⁷Nou keimaha na om gige ua, ka thu leng noumaua a om gige leh, na ut peuh uh ngen un, nou adia hihin a om jel ding hi.

⁷Om I förbliven i mig, och mina ord förbliva i eder, så mån I bedja om vadhelst I viljen, och det skall vederfaras eder.

⁸Hiai jiakin ka Pa tuh pahtawiin a om, tampia na gah un; huchiin ka nungjuite na hi ding uh.

⁸Därigenom bliver min Fader förhärligad, att i bären mycken frukt och bliven mina lärjungar.

⁹Pan kei honit bangmahin kon it hi; ka itna ah om gige un.

⁹Såsom Fadern har älskat mig, så har ock jag älskat eder; förbliven i min kärlek.

¹⁰Nou ka thupiakte na zuih uleh ka itna ah na om gige ding uhi, ken ka Pa thupiakte ka juia, a itnaa ka om gige mah bangin.

¹⁰Om I hållen mina bud, så förbliven I i min kärlek, likasom jag har hållit min Faders bud och förbliver i hans kärlek.

¹¹Ka kipah noumaua a om gige theihna din leh, na kipah uh a kimna dingin, hiai thu na kiang uah ka gen ahi.

¹¹Detta har jag talat till eder, för att min glädje skall bo i eder, och för att eder glädje skall bliva fullkomlig.

¹²Hiai ka thupiak ahi, ken nou kon it bngin, noumau leng kiit unla.

¹²Detta är mitt bud, att I skolen älska varandra, såsom jag har älskat eder.

¹³Mihingin a lawm adia a hinna a piak vala itna thupijaw kumahin a neikei.

¹³Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.

¹⁴Thu kon piak peuhmah na hih uleh, ka lawmte na hi ding uhi.

¹⁴I ären mina vänner, om I gören vad jag bjuder eder.

¹⁵Sikha kon chi nawnta kei dia; a pu thilhih sikhain a thei ngal keia; lawmte kon chi zota ding; Pa kianga ka thil jak tengteng na kiang uah ka hontheisakta ngala.

¹⁵Jag kallar eder nu icke längre tjänare, ty tjänaren får icke veta vad hans herre gör; vänner kallar jag eder, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag kungjort för eder.

¹⁶Nou non tel kei ua, ken kon tel jaw ahi, vagah ding leh na gah uh om gige dingin kon sep hi; ka mina Pa kianga na nget peuhmah uh nou a hon piakna dingin.

¹⁶I haven icke utvalt mig, utan jag har utvalt eder; och jag har bestämt om eder att I skolen gå åstad och bära frukt, sådan frukt som bliver beståndande, på det att Fadern må giva eder vadhelst I bedjen honom om i mitt namn.

¹⁷Na kiit theihna ding un hiai thu khawng kon pia ahi.

¹⁷Ja, det bjuder jag eder, att I skolen älska varandra.

¹⁸Khovelin nou a honhuat leh, nou a honhuat main keimah honho khinta chih na thei un.

¹⁸Om världen hatar eder, så betänken att hon har hatat mig förr än eder.

¹⁹Nou khovela hi le uchin, khovelin amaha a it ding; khovela kipan kon tel khiak jawk jiakin, khovelin nou a honhua ahi.

¹⁹Voren I av världen, så älskade ju världen vad henne tillhörde; men eftersom I icke ären av världen, utan av mig haven blivit utvalda och tagna ut ur världen, därför hatar världen eder.

²⁰Sikha a pu sangin a thupizo kei, chih thu kon hilhta hi, theigige un. Amau kei honsawi uleh, nou leng honsawi ding uh; ka thu jui hita le uh, noumau thu leng a jui ding uhi.

²⁰Kommen ihåg det ord som jag sade till eder: 'Tjänaren är icke förmer än sin herre.' Hava de förföljt mig, så skola de ock förfölja eder; hava de hållit mitt ord, så skola de ock hålla edert.

²¹Himahleh, hiai thil tengteng ka min jiakin na tunguah a hih ding uh, honsawlpa a theih louh jiak un.

²¹Men allt detta skola de göra mot eder för mitt namns skull, eftersom de icke känna honom som har sänt mig.

²²Kei hongpai keiin a kiang uah thu gen kei leng, khelhna neilou ding hi ua, himahleh tuin a khelhna uh paulap ding a neita kei uh ahi.

²²Hade jag icke kommit och talat till dem, så skulle de icke hava haft synd; men nu hava de ingen ursäkt för sin synd.

²³Kuapeuh kei honhuain, ka Pa leng a hua ahi.

²³Den som hatar mig, han hatar ock min Fader.

²⁴Thil, midang kuamah hih ngei louhte, a lak ua hih lou hita leng, khelhna neilou ding hi ua, himahleh tuin amau kei leh ka Pa ka nih un honmuta uh, huat leng honhota uh ahi.

²⁴Hade jag icke bland dem gjort sådana gärningar, som ingen annan har gjort, så skulle de icke hava haft synd; men nu hava de sett dem, och hava likväl hatat både mig och min Fader.

²⁵A dan laibu uah, amau a jiak om louin honhua uh, chih, thu gelhpen, a hongtunna dingin a hih uh ahi ve.

²⁵Men det ordet skulle ju fullbordas, som är skrivet i deras lag: 'De hava hatat mig utan sak.'

²⁶Huan, Pa kiang akipan Khamuanpa na kiang ua ka honsawl ding, Paa kipan thutak Kha a hongtun hun chiangin, aman keimah hontheihpihnathu a gen ding;nou leng theihpihte nahi uh, a tunga kipan ka kianga na om jiak un.

²⁶Dock, när Hjälparen kommer, som jag skall sända eder ifrån Fadern, sanningens Ande, som utgår ifrån Fadern, då skall han vittna om mig.

²⁷nou leng theihpihte nahi uh, a tunga kipan ka kianga na om jiak un.

²⁷Också I kunnen vittna, eftersom I haven varit med mig från begynnelsen.»