1Huai khitin Jesu Galili gamah a vak a; Judaten amah hihlup a tup jiakun Judia gam a pha nuam kei hi.
1Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.
2Huan, Judate Biakbukte Ankuangluina a naita a. Huchiin, a unauten a kiangah,
2Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.
3Hiai akipanin Judia gamah vahoh in, na nungjuiten na thil hih a muh theihna ding un.
3Då sade hans bröder till honom: »Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.
4Kuamahin agukin thil bangmah a hih kei uh, amah min than ut ngalin. Hiai thilte khawng na hih tak ngal leh khovel kiangah kimusak in, a chi ua.
4Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen.»
5A unauten nangawnin leng amah a gingta ngal kei ua.
5Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.
6Huan, Jesun a kianguah, Ka hun a tung nai kei; nou hun jaw chikpeuhin a tung gige ahi.
6Då sade Jesus till dem: »Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.
7Khovelin nou hon ho theikei hi, kei jaw honho nak uhi, a thilhihte uh a gilou chih ka hilh chet nak jiakin.
7Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.
8Nou ankuangluina ah vahohtou unla, kei jaw tu ankuangluina ah ka hohtou tadih kei ding, ka hun a tun nai louh jiakin, a chi a.
8Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad.»
9Huan, huai tuh a kianguah a gen a. Galili gamah a om nilouh a.
9Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.
10Himahleh, a unaute ankuangluinaa a hoh touh nung un, amah leng vantang theih louhin, a guk bangin a hoh tou sam a.
10Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.
11Huan, Judaten ankuangluina ah amah a zong ua, Kaw om ahia? a chi ua.
11Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: »Var är han?»
12Huan, a tungah mipte laka mi a phunsim supsup ua, a khenin, Mi hoih ahi, a chi ua; khenkhatin, Hi dek kei e, mipi a pimang ahi, a chi ua.
12Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: »Han är en rättsinnig man», men andra sade: »Nej, han förvillar folket.»
13Himahleh, Judate a kihtak jiakun kuamahin a tungtang thu a gen lang kei uh.
13Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.
14Huan, ankuanglui san lai takin, Jesu Pathian biakin ah a hoh tou a, thu a hilha.
14Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.
15Huan, Judaten, Hiai min zil ngeilou pia bang achia lai siam ahia? a chi ua, lamdang a sa mahmah uh.
15Då förundrade sig judarna och sade: »Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?»
16Huan, Jesun amau a dawng a, Ka thu hilh jaw keia ahi kei, honsawlpaa ahi jaw;
16Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.
17kuapeuh amah deihlam hihutin, thu hilh tuh Pathian akipan hia, keimah phuahtawma ka gen, a thei ding.
17Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.
18Kuapeuh amah phuahtawm thu gen jaw, amah hoihna zong ahi; a sawlpa hoihna zong tuh, huai mi tuh mi tak ngial ahi, amah ah dik louhna himhim a om kei hi.
18Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --
19Mosiin dan na kiang uah honpe ka hia? Himahleh, na lak uah kuamahin Dan na jui kei uh. Nou bang achia honhihlup tum? a chi a.
19Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?»
20Huan, mipin, Dawi jawl neive; kuan ahia honhihlup tum? a chi ua, a dawng ua.
20Folket svarade: »Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?»
21Huan, Jesun a dawng, a kiang uah. Thil khat ka hih nou tengtengin lamdang na sa uh.
21Jesus svarade och sade till dem: »En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.
22Hiai jiakin ahi, Mosiin zeksum thu nou a honpiaka. (Mosi akipan ahi ngal keia, pipute akipan ahi zo ngala), Khawlnin leng mi zek na sum jel uhi.
22Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.
23Mosi Dana tatlek louhna dinga Khawlnia leng pasalin a zek a sum sak ngal a leh, ken Khawlnia mi ka hihdam vek jiakin ka tungah na heh tuam umaw?
23Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?
24A lat bangin ngaihtuah kei unla, diktat takin ngaihtuah jaw un, a chi a.
24Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.»
25Huan, Jerusalem khuaa mi khen khatin, Hiai mi hihlup a tuppa uh hi lou hia?
25Då sade några av folket i Jerusalem: »Är det icke denne som de stå efter att döda?
26En dih uh, hiaiah a langtangin thu a gen a, a kiangah lah bangmah a gen kei ua. Amah Kris ahi chih vaihawmten a thei taktakta ua eita maw?
26Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?
27Hiai mi a hongkipatna lam nangawnin I thei ngala. Kris bel a hongtun hun chiah a hongkipatna lam kuamahin a theikei ding uhi, a chi ua.
27Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är.»
28Huaijiakin Jesun Pathian biakina thu a hilh kawmin a kikou a, Nou non thei ua, ka hongkipatna lam leng na thei uh. Himahleh keimah thu a hongpai ka hi kei, amah kei honsawlpa tuh midik ahi, amah lah na thei ngal kei ua.
28Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: »Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.
29Ken tuh amah ka thei hi; amaha kipana hongpawt ka hia, aman lah honsawl ahi ngala, a chi a.
29Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig.»
30Huchiin, amah tuh mat a tumta ua, himahleh a hun a tun nai louh jiakin kuamahin a khoih kei uhi.
30Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
31Mipi a khen tampiten bel amah a gingta ua, Kris a hongtun hun chiangin, hiai mi hih sanga tam jaw thillamdang a honhih dia hia? a chi uh.
31Men många av folket trodde på honom, och de sade: »Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?»
32Huan, Pharisaiten a tunga mipi phunna thute a ja ua; huchiin, siampu liante leh Pharisaiten amah man dingin heutute a sawlta uh.
32Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.
33Huan, Jesun, Sawt lou kal na kiang uah ka om phot dia, honsawlpa kiangah ka pai ding;
33Men Jesus sade: »Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.
34nou non zong ding ua, non mu kei ding uh; ka ommna ah leng na hong theikei ding uh, a chi a.
34I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma.»
35Huan, Judate a kihou ua, I muh louh dingin hiai mi kaw hoh dek a ding? Grikte laka Pemdalhte kianga hohin Grikte thu vahilh ding a diam aw?
35Då sade judarna till varandra: »Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?
36Nou non zong ding ua, non mu kei ding uh, ka omna ah leng na hong theikei ding uh, a chih, bang a chihna a de aw? a chi ua.
36Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?»
37Huan, ankuanglui ni nanungpen, ni thupiniin, Jesu a dinga, a kikou a, Kuapeuh a dangtak leh ka kiangah hong henla, dawn hen.
37På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
38Kuapeuh kei hon gingta tuh laisiangthou genbangin tui hing luite a sungah a hongluang khe ding, a chi a.
38Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger.»
39Hiai thu tuh a gingtaten Kha a tan ding thu uh a genna ahi; Khalah piak ahi nai tadih keia, Jesu lah pahtawia a om nai louh jiakin.
39Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
40Huchiin, mipi laka khenkhatin huai thu a jak un, Hiai jaw jawlnei hi petmah e, a chi ua.
40Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: »Denne är förvisso Profeten.»
41Khenkhatin, Hiai jaw Kris ahi, a chi ua. Khenkhatin bel, Bangdin Kris Galili gamah a hongpawt tel dia?
41Andra sade: »Han är Messias.» Andra åter sade: »Icke kommer väl Messias från Galileen?
42Kris jaw David suante lakah, David omna khua Bethlehem ah a pawt ding ahi chih laisiangthouin a gen ka hia? a chi ua.
42Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?
43Huchiin amah jiakin mipi a kikhen ua, a kilangta uh.
43Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,
44Khenkhatin mat a ut ua, himahleh kuamahin a khoih tuankei uhi.
44och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.
45Huan, heutute, siampu liante leh Pharisaite kiangah a hongpai nawn ua; huan, amau a kiang uah,
45När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: »Varför haven I icke fört honom hit?»
46Bang achia honpi lou? a chi ua. Heututen, Huai mi bang himhimin kuamahin thu a gen ngei kei hi, a chi ua, a dawng uhi.
46Tjänarna svarade: »Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar.»
47Huan, Pharisaiten a kiang uah, Nou leng pimangin na om samta ua hia?
47Då svarade fariséerna dem: »Haven nu också I blivit förvillade?
48Vaihawmte leh Pharisaite laka mi himhim amah gingta a omta ahia?
48Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?
49Huai dan theilou mipite soplai, hamse thuak eive ua, a chi ua, a dawng uhi.
49Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.
50Nikodem, tumaa Jesu kianga hong, a lak ua pangsam ahi a, aman tuh a kiang uah,
50Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:
51Amah kam ngei a thu jak leh a thilhih theih main i dan un mi siamlouh a tangsak ngei ahia? a chi a.
51»Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?»
52Amau tuh a kiangah, Nang leng huai Galili mi na hi sam maw? Zong lechin, Galili gamah jawlnei kuamah pawt ding a om kei uh chih thei tanla, a chi ua, a dawng ua.Huan, mi chih amau in chiat ah a paita uh.
52De svarade och sade till honom: »Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.»
53Huan, mi chih amau in chiat ah a paita uh.
53[Och de gingo hem, var och en till sitt.