¹Huan, TOUPA'N Mosi leh Aron a houpih a,

¹Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:

²Mi a sa vun a vun hiam, a khem hiam, a bol hiam, a vun a phak hileh kilawm a kimuh leh siampu Aron kiang ah hiam, a tapa, siampute lak a kuapen hiam kiang a pi ding ahi.

²När någon på sin kropps hud får en upphöjning eller ett utslag eller en ljus fläck, och därav uppstår ett spetälskeartat ont på hans kropps hud, så skall han föras till prästen Aron eller till en av hans söner, prästerna.

³Huan, siampu in sa vun a hii pen a na en ding a, huan, a hii omna lai a mul a kaan a, a hii pen a sa vun sang a thuk a a kimuh leh phak hii ahi hi: huan, siampu in amah a na en ding a, mi nin a hih a phuang ding ahi.

³Om då prästen, när han beser det angripna stället på hans kropps hud, finner att håret på det angripna stället har vitnat, och att det angripna stället visar sig djupare än den övriga huden på kroppen, så är han angripen av spetälska; och sedan prästen har besett honom skall han förklara honom oren.

⁴A sa vun a bolte a kan a vun sang a thuk a a kimuh kei leh, a mul a kaan kei leh hii nei mi pen siampu in ni sagih a khumtuam ding a,

⁴Och om det är en vit fläck som synes på hans kropps hud, men den icke visar sig djupare än den övriga huden, och håret därpå icke har vitnat, så skall prästen hålla den angripne innestängd i sju dagar.

⁵Huan, siampu in ni sagih ni in amah a en ding a: huan, ngaidih, a hii pen a ngeingei a a muh a, a hii pen vun a a zamzak kei leh siampu in ni sagih mah a khumtuam nawn ding a:

⁵Om då prästen, när han på sjunde dagen beser honom, finner att det angripna stället visar sig oförändrat, och att det onda icke har utbrett sig på huden, så skall prästen för andra gången hålla honom innestängd i sju dagar.

⁶Huan, siampu in ni sagih ni in a en nawn ding a: huan, ngaidih, hii pen a mial a, hii pen a vun a a zamzak kei leh siampu in a siangthou chih a phuang ding ahi: a khem lel ahi: a puante a sawp ding a, a siangthou ding.

⁶Om då prästen, när han på sjunde dagen beser honom för andra gången, finner att det angripna stället har bleknat, och att det onda icke har utbrett sig på huden, så skall prästen förklara honom ren, ty då är det ett vanligt utslag, och sedan han har tvått sina kläder, är han ren.

⁷Himahleh a siansak na ding a siampu a ki-etsak nung a a khem pen a vun a a zamzak mahmah leh siampu a ki-ensak nawn ding ahi:

⁷Men om utslaget utbreder sig på huden, sedan han har låtit bese sig av prästen för att förklaras ren, och han nu för andra gången låter bese sig av prästen

⁸Huan, siampu in a na en ding a, huan, ngai in, a khem pen a vun a a zamzak leh siampu in a nin chih a phuang ding: phak ahi.

⁸och prästen då, när han beser honom, finner att utslaget har utbrett sig på huden, så skall prästen förklara honom oren, ty då är det spetälska.

⁹Mi'n phak hii a vom leh siampu kiang a pi ding ahi;

⁹När någon bliver angripen av spetälska, skall han föras till prästen.

¹⁰Huan, siampu in a na en ding a, huan, ngaidih, vun a a kang a om khiak a, a mul a kaansak a, a bawk dulh hethut a hih leh,

¹⁰Om då prästen, när han beser honom, finner en vit upphöjning på huden, och ser att håret där har vitnat, och att svallkött bildar sig i upphöjningen,

¹¹A sa a phak kumlui om ahi a, siampu in a nin chih a phuang ding a, khumtuam ding ahi kei a, nin ahi ngal a.

¹¹så är det gammal spetälska på hans kropps hud, och prästen skall förklara honom oren; han skall då icke stänga honom inne, ty han är oren.

¹²Huan, a phak pen vun a a zamzak mahmah a, a hii veimi a vun, a lu a kipan a a khe lek tan a siampu theihtheih chiang phak in a bop leh, sampu in a en ding a;

¹²Men om spetälskan så har brutit ut på huden, att på den angripne hela huden, från huvud till fötter, överallt där prästen ser, är betäckt av spetälska

¹³Huan, ngaidih, phak in a sa tengteng a bop suak sa a hihleh, hii veimi a siang chih a phuang ding ahi: a kaang khinta a, a siangthou ta ahi.

¹³och prästen alltså, när han beser honom, finner att spetälska betäcker hela hans kropp, så skall han förklara den angripne ren. Hela hans kropp har blivit vit; han är ren.

¹⁴Himahleh a sa a dulh hethut leh, a nin ding a.

¹⁴Men så snart svallkött visar sig på honom, är han oren.

¹⁵Siampu in sa dulh hethut a en ding a, a nin chih a phuang ding ahi: sa dulh hethut pen a nin ahi; phak ahi.

¹⁵När prästen ser svallköttet, skall han förklara honom oren; svallköttet är orent, det är spetälska.

¹⁶Hiamahleh sa dulh hethut pen a na lamdan nawn a, a na kaan nawn leh siampu kiang ah a hoh ding a,

¹⁶Men om svallköttet förändrar sig och stället bliver vitt, så skall han komma till prästen.

¹⁷Huan, siampu in a na en ding; huan, ngaidih, a hii a kan leh siampu in hii veimi a niin kei chih a puang ding ahi: a siangthou ta ahi.

¹⁷Om då prästen, när han beser honom, finner att det angripna stället har blivit vitt, så skall prästen förklara den angripne ren, han är då ren.

¹⁸Huan, sa vun a meimatum om, a dam a,

¹⁸När någon på sin kropps hud har haft en bulnad som har blivit läkt,

¹⁹A meimatum a mun a na kan san hiam, kang san deuh a na bol hiam a hihleh, siampu in a et ding ahi.

¹⁹men sedan, på det ställe där bulnaden var, en vit upphöjning eller en rödvit fläck visar sig, så skall han låta bese sig av prästen.

²⁰Huan, siampu in a na en ding a, huan, ngaidih, vun sang a thuk a kimuh a, a mul a kaan leh siampu in a nin chih a phuang ding ahi: phak hii ahi a, meimatum in hong suakkhia ahi.

²⁰Om då prästen, när han beser honom, finner att stället visar sig lägre än den övriga huden, och att håret därpå har vitnat, så skall prästen förklara honom oren; ty då är han angripen av spetälska, som har brutit ut där bulnaden var.

²¹Himahleh siampu in a na et a, huan, ngaidih, mul kang a om louh a, a mial sim phet a hihleh, siampu in ni sagih a khumtuam ding a:

²¹Men om prästen, när han beser stället, finner att vitt hår saknas där, och att stället icke är lägre än den övriga huden, och att det är blekt, så skall prästen hålla honom innestängd i sju dagar.

²²Huan, vun a a zamzak leh siampu in a nin chih a phuang ding ahi: hii ahi.

²²Om då det onda utbreder sig på huden, så skall prästen förklara honom oren, ty då är han angripen.

²³Himahleh a bol ngou pen a omna ngei a a om a, a zamzak kei leh meimatum pawn lel ahi a; siampu in a siangthou chih a phuang ding ahi.

²³Men om den ljusa fläcken bliver oförändrad där den är och icke utbreder sig, då är det ett märke efter bulnaden, och prästen skall förklara honom ren.

²⁴Huan, vun a sa mei in kang leh, mei a a kat a sa hong pol leh, ngou-san sim hiam, ngou hiam in;

²⁴Men om någon på sin kropps hud får ett brännsår, och om av ärrbildningen i brännsåret sedan bliver en rödvit eller vit fläck

²⁵Siampu in a na en ding a, ngaidih, a polna lai tak a mul pen a kaan a, huchia vun sang a thuk a a kimuh leh phak ahi a, meikat a hong omkhia ahi: huchi in siampu in a nin chih a phuang ding ahi, phak hii ahi.

²⁵och prästen, när han beser stället, finner att håret på fläcken har vitnat, och att den visar sig djupare än den övriga huden, så är mannen angripen av spetälska, som har brutit ut där brännsåret var; och prästen skall förklara honom oren, ty då är han angripen av spetälska.

²⁶Himahleh siampu in a na et a, huan ngaidih, pol a mul kang a om kei a, vun sang a thuklou a, mial deuh lel a hihleh, siampu in ni sagih a khumtuam ding a;

²⁶Men om prästen, när han beser stället, finner att vitt hår saknas på den ljusa fläcken, och att stället icke är lägre än den övriga huden, och att det är blekt, så skall prästen hålla honom innestängd i sju dagar.

²⁷Huan, siampu in ni sagih ni in amah a en ding a, vun a a zamzak mahmah leh siampu in a nin chih a phuang ding ahi, phak hii ahi.

²⁷Om då prästen, när han på sjunde dagen beser honom, finner att det onda har utbrett sig på huden, så skall prästen förklara honom oren ty då är han angripen av spetälska.

²⁸Huan, a pol pen a omna ngei a a om thek a, vun a a zam zak kei leh, a mial deuh lel a hihleh meikat bawk lel ahi a, siampu in a siangthou chih a phuang ding ahi: meikang pawn ahi lel hi.

²⁸Men om den ljusa fläcken bliver oförändrad där den är och icke utbreder sig på huden och förbliver blek, då är det en upphöjning efter brännsåret, och prästen skall förklara honom ren, ty det är ett märke efter brännsåret.

²⁹Huan, numei hiam, pasal hiam in a lu ah hiam, a khamul lak ah hiam hii a vei leh,

²⁹När på en man eller en kvinna något ställe på huvudet eller på hakan bliver angripet

³⁰Siampu in hii pen a na en ding a; huan, ngaidih, vun sang a thuk a a kimuh a, mul eng ngat tak a om leh siampu in a nin chih a phuang ding ahi; meimasungtum ahi a, lu hiam khamul hiam phak ahi hi.

³⁰och prästen, då han beser det angripna stället, finner att det visar sig djupare än den övriga huden och att gulaktigt tunt hår finnes där, så skall prästen förklara den angripne oren, ty då är det spetälskeskorv, huvud- eller hakspetälska.

³¹Huan, siampu in meimasungtum hii pen a et a, huan, ngaidih, vun sang a thuklou a a kimuh a, a mul vom a om keileh siampu in meimasungtum hii veimi pen ni sagih a khum tuam ding a;

³¹Men om prästen, när han beser det angripna stället med skorven, finner, att om det än icke visar sig djupare än den övriga huden, svart hår likväl saknas där, så skall prästen hålla den av skorven angripne innestängd i sju dagar.

³²Huan, ni sagih ni in siampu in hii a en ding a, huan, ngaidih, meimasungtum a zamzak louh a, mul eng a om kei leh, meimasungtum vun sang a a thuk a a kimuh keileh,

³²Om då prästen, när han på sjunde dagen beser det angripna stället, finner att skorven icke har utbrett sig, och att där icke finnes något gulaktigt hår, och att skorven icke visar sig djupare än den övriga huden,

³³Met ding ahi a, meimasungtum laitak bel a met ding ahi kei; huan, siampu in meimasungtum neimi ni sagih dang a khum tuam nawn ding a;

³³så skall den sjuke raka sig, utan att dock raka det skorviga stället, och prästen skall för andra gången hålla den skorvsjuke innestängd i sju dagar.

³⁴Huan, ni sagih ni in siampu in meimasungtum a en nawn ding a: huan, ngaidih, meimasungtum pen vun a a zak louh a, vun sang a thuk a a kimuh leh, siampu in a siangthou chih a phuang ding ahi; huan, a puante a sawp ding a, a siangthou ta ding hi.

³⁴Om då prästen, när han på sjunde dagen beser den skorvsjuke, finner att skorven icke har utbrett sig på huden, och att den icke visar sig djupare än den övriga huden, så skall prästen förklara honom ren, och sedan han har tvått sina kläder, är han ren.

³⁵Himahleh meimasungtum pen a kisansak nung a a vun a a zamzak mahmah leh,

³⁵Men om skorven utbreder sig på huden, sedan han har blivit förklarad ren,

³⁶Siampu in amah a na en ding a, huan, ngaidih, meimasungtum pen vun a a zamzak leh, siampu a ding in mul eng zon a kipahmoh chitchiat kei ding; a nin ahi.

³⁶och prästen, när han beser honom, finner att skorven har utbrett sig på huden, så behöver prästen icke efterforska om där finnes något gulaktigt hår, ty han är oren.

³⁷Himahleh meimasungtum pen a ngeingei a a muh a, mul vom a pou leh, meimasungtum a dam ahi a, a siangthou ahi; siampu in a siangthou chih a phuang ding ahi.

³⁷Men om skorven visar sig oförändrad, och svart hår har vuxit upp på stället, då är skorven läkt, och han är ren, och prästen skall förklara honom ren.

³⁸Huan, numei hiam, pasal hiam, a sa vun uah pol, pol ngou kilhkelh na om leh siampu in a en ding a;

³⁸När någon, man eller kvinna, på sin kropps hud får fläckar, vita fläckar,

³⁹Huan, ngaidih, a sa vun ua pol pen mialngou sim lel a hihleh pol lel ahi a, vun a hong suak ahi, a siangthou hi.

³⁹och prästen, när han beser den angripne, finner att fläckarna på hans kropps hud äro blekvita, då är det ett ofarligt utslag som har kommit fram på huden; han är ren.

⁴⁰Mi a sam a pulh siang leh, lugiau ahi; himahleh a siangthou ahi.

⁴⁰När på en mans huvud håret utan vidare faller av, är det vanlig bakskallighet; han är ren.

⁴¹A sip sam a pulh siang leh talngalh ahi; himahleh a siangthou ahi.

⁴¹Och om håret utan vidare faller av på främre delen av huvudet, så är det vanlig framskallighet; han är ren.

⁴²Himahleh lugiau hiam ah, talngalh hiam ah, hii san sim a ngou a om leh, a lugiau hiam, a talngalh hiam a hong om phak ahi hi.

⁴²Men när på det skalliga stället, baktill eller framtill, en rödvit fläck uppstår, då är det spetälska som har brutit ut på det skalliga stället baktill eller framtill.

⁴³Huchi in siampu in a na en ding a, huan, ngaidih, a lugiau hiam, a talngalh hiam a hii hong bawkkhia pen a ngou-san hehut a, sa vun a phak bang a a kimuh leh,

⁴³Om alltså prästen, när han beser honom, finner att den upphöjda fläcken på det skalliga stället, baktill eller framtill, är rödvit, och att den visar sig lik spetälska på den övriga kroppens hud,

⁴⁴Mi phak ahi a, a nin ahi; Siampu in a sian louhna a phuan ngeingei ding ahi, a phakna a lu ah ahi.

⁴⁴så är mannen spetälsk, han är oren; prästen skall strax förklara honom oren, ty han är angripen på sitt huvud.

⁴⁵Phak, hii vei zaw a puante bohkek ahi ding a, a samte a khah ding a, a muk tung lam a tuam ding a, Sianglou, sianglou, chi in a kikou ding ahi.

⁴⁵Den som är angripen av spetälska skall gå med sönderrivna kläder, han skall hava sitt hår oordnat och skyla sitt skägg, och han skall ropa: »Oren! Oren!»

⁴⁶Phak in a bop sung teng a nin ahi ding a; a nin ahi a, a om tuam ding ahi; a omna ding dainawl ahi.

⁴⁶Så länge han är angripen av spetälska, skall han vara oren; oren är han. Han skall bo avskild; utanför lägret skall han hava sin bostad.

⁴⁷Puansilh leng, samul puan hiam khau zang ngat puan hiam leng; gat hiam, phan hiam leng; khau zang ngat hiam, samul hiam leng, savun hiam, bangpeuh savun a bawl ah hiam leng;

⁴⁷När en klädnad bliver angripen av spetälska, vare sig klädnaden är av ylle eller av linne,

⁴⁸Savun hiam, bangpeuh savun a bawl ah hiam phak hii a om a, huai hii puansilh hiam, savun ah hiam,

⁴⁸eller när så sker med något vävt eller virkat tyg, vare sig av linne eller av ylle, eller med skinn eller med något, vad det vara må, som är förfärdigat av skinn,

⁴⁹Gat ah hiam, phan ah hiam, bangpeuh savun a bawl ah hiam a hing sim hiam a a dawkkhiak leh, phak hii ahi a, siampu et ding ahi.

⁴⁹och det angripna stället visar sig grönaktigt eller rödaktigt, på klädnaden eller skinnet, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må, då är stället angripet av spetälska och skall visas för prästen.

⁵⁰Huan, siampu in hii a na en ding a, hii omna ni sagih a khumtuam ding a;

⁵⁰Och när prästen har besett det angripna stället, skall han hava den angripna saken inlåst i sju dagar.

⁵¹Huan, ni sagih ni in hii a en ding a, hii pen puansilh, gat ah hiam, phan ah hiam, savun, bang ding peuh a leng a zat uh savunte ah hiam, a zam leh hii pen phak kip mahmah chi ahi a, a nin ahi.

⁵¹Om han då, när han på sjunde dagen beser det angripna stället, finner att skadan har utbrett sig på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnet, vadhelst det vara må, som är förfärdigat av skinnet, så är stället angripet av elakartad spetälska; sådant är orent.

⁵²Puansilh, gat hiam, phan hiam, samul hiam, khau zang ngat ham, savun a bawl chi himhim hiam, phak omna peuhmah a hal ding ahi; phak kip mahmah chi ahi ngal a, hal ngei ding ahi.

⁵²Och man skall bränna upp klädnaden, eller det vävda eller virkade tyget, vare sig det år av ylle eller av linne, eller skinnsaken som är angripen, vad det vara må; ty det är en elakartad spetälska; allt sådant skall brännas upp i eld.

⁵³Huan, siampu in a na et a, huchia, ngai dih, puansilh, gat hiam, phan hiam, savun a bawl chi himhim ah leng hii pen a zam kei leh

⁵³Men om prästen, när han beser stället, finner att fläcken icke har utbrett sig på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må,

⁵⁴Hii omna siampu in sawp thu a pe ding a, ni sagih dang a khum tuam nawn ding:

⁵⁴så skall prästen bjuda att man tvår den sak på vilken det angripna stället finnes, och han skall för andra gången hava den inlåst i sju dagar.

⁵⁵Huan, hii omna sawpkhit nung in siampu in a en nawn ding a, huan, ngai dih, hii lat dan a kidan keileh, hii pen zam kei mahleh, a siangthou tuan kei, mei a na hal ding ahi: a kip chi ahi; a sung lam hiam, a po lam hiam a giau zong hi heh.

⁵⁵Om då prästen, när han efter tvagningen beser det angripna stället, finner att det angripna stället icke har förändrat sitt utseende, så är en sådan sak oren, om ock fläcken icke vidare har utbrett sig; du skall bränna upp den i eld; det är en frätfläck, vare sig den sitter på avigsidan eller på rätsidan.

⁵⁶Huan, siampu in a na et a, huchia, ngai dih, sawp khit nung a mial sim lel a hih leh puansilh a kipan hiam, savun a kipan hiam, gat a kipan hiam, phan a kipan hiam a botkhe ding a:

⁵⁶Men om prästen, när han beser det angripna stället, finner att det efter tvagningen har bleknat, så skall han riva bort det från klädnaden eller skinnet, eller från det vävda eller virkade tyget.

⁵⁷Huan, puansilh pen, gat ah hiam, phan ah hiam, savun bawl ahte hiam a lat lailai leh, a hong pawt nawn ahi; hii omna pen na hal ding ahi.

⁵⁷Om likväl sedan en fläck åter visar sig på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må, så är det spetälska som har brutit ut; den sak på vilken det angripna stället finnes skall du bränna upp i eld.

⁵⁸Huan, puansilh, gat hiam, phan hiam, bangpeuh savun a bawl chi himhim hiam na sawp a, hii in a nutsiat leh sawp nawn ding ahi a, huchi in a hong siangthou ta ding hi.Hiai bel, puansilh, samul hiam, khau zang ngat hiam, gat hiam, phan hiam, savun a bawl chi himhim hiam a phak hii om a siangthou leh a siangthoulou phuanna dan ding ahi hi, chi in.

⁵⁸Men om genom tvagningen fläcken har gått bort på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må, så skall det för andra gången tvås, och så bliver det rent.

⁵⁹Hiai bel, puansilh, samul hiam, khau zang ngat hiam, gat hiam, phan hiam, savun a bawl chi himhim hiam a phak hii om a siangthou leh a siangthoulou phuanna dan ding ahi hi, chi in.

⁵⁹Detta är lagen om det som bliver angripet av spetälska, antingen det är en klädnad av ylle eller linne, eller det är vävt eller virkat tyg, eller någon skinnsak, vad det vara må -- den lag efter vilken det skall förklaras rent eller orent.