¹Huaijiakin, tun jaw Kris Jesu a omte adingin, siamlouh tansakna himhim a omta kei hi.

¹Så finnes nu ingen fördömelse för dem som äro i Kristus Jesus.

²Kris Jesu a Hinna Kha dan in khelhna leh sihna dan akipan honsuakta sakta ngala.

²Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.

³Sa jiaka dan a hat louh a, ahihtheih vual louh tuh, Pathianin, amah Tapa ngei, khelhna sa gilou bang puin, khelhna thoihna dia honsawlin, sa a khelhna om tuh siamlouh a tangsakta ahi,

³Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.

⁴Sa dan juilou a Kha dan jui zote eimaha danin a ngiat diktatna tuh tangtuna a om theihna dingin.

⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.

⁵Sa dana omten sa lam thilte a lunggulh nak uh; Kha dana omten bel Kha lam thilte a lunggulh nak uhi.

⁵Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.

⁶Sa lam thilte deih jaw sihna ahi ngala, Kha lam thil deih bel hinna leh khamuanna ahi;

⁶Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid.

⁷Sa deihdan jaw Pathian douna a hih jiakin. Huai tuh Pathian danin a om ngal keia, om leng a om theikei himhim ahi.

⁷Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det.

⁸Huchiin, saa omten Pathian a kipaksak theikei uh.

⁸Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.

⁹Himahleh, Pathian Kha noumaua a om taktak leh, saa om na hi kei ua, Khaa om na hi jaw uhi. Ahihhangin kuapeuh Kris Kha neilou jaw amaha ahi kei.

⁹I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till.

¹⁰Kris noumaua om ngal leh, khelhna jiakin pumpi a si ahi; kha tuh dikna jiakin a hing ahi.

¹⁰Om nu Kristus är i eder, så är väl kroppen hemfallen åt döden, för syndens skull, men Anden är liv, för rättfärdighetens skull.

¹¹Himahleh misi laka kipan Jesu kaithou nawnpa Kha nou maua a om leh, misi laka kipan Kris Jesu kaithou nawnpan, noumaua om a Kha pansanin na pumpi sitheite uh a hihhing sam ding hi.

¹¹Och om dens Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i eder, så skall han som uppväckte Kristus Jesus från de döda göra också edra dödliga kroppar levande, genom sin Ande, som bor i eder.

¹²Huaijiakin, unaute aw, bat i nei; sa dana om dingin sa lakah bel ahi kei;

¹²Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet.

¹³Sa dana na om u leh, na si mahmah ding uhi; ahihhangin pumpi thilhihte Kha a na hihlup jel u leh na hing ding uhi.

¹³Ty om i leven efter köttet, så skolen I dö; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva.

¹⁴Pathian Kha pia om peuhmah te jaw, Pathian tate ahi ngal ua.

¹⁴Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.

¹⁵Laua om nawn dingin sikha hihna kha na tang uh ahi ngal keia; ta hihna kha na tang uh ahi jaw. Abba! Pa! chia, i kikou chiangin,

¹⁵I haven ju icke fått en träldomens ande, så att I åter skullen känna fruktan; I haven fått en barnaskapets ande, i vilken vi ropa: »Abba! Fader!»

¹⁶Kha mahmahin, eimah kha toh, Pathian tate i hi chih hontheisak hi;

¹⁶Anden själv vittnar med vår ande att vi äro Guds barn.

¹⁷Huan, tate i hih leh, gou luahpihte i hi hi; Pathian gouluahte, Kris luahpihte i hi a; a kianga pahtawia i om sam theihna dinga amah i thuakpih taktak leh.

¹⁷Men äro vi barn, så äro vi ock arvingar, nämligen Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi eljest lida med honom, för att också med honom bliva förhärligade.

¹⁸Tulai a thuaknate peuh denchianga i tunga thupina hihlat ding toh tehpihthamin kasep kei.

¹⁸Ty jag håller före att denna tidens lidanden intet betyda, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss.

¹⁹Thilsiam tengteng ten, lamen mahmah in, Pathian tate honglatna a ngaklah mahmah ngal ua.

¹⁹Ty skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns uppenbarelse.

²⁰Thilsiam tengtengte thil thulimlou thuthua om sakin a omta uh; a ut ua om ahi kei ua, lametnaa a omsakpa jiak ahi jaw hi;

²⁰Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas,

²¹Thilsiam tengteng leng siatna sikhaa kipan suahtaksakin a om ding ua, Pathian tate noplenna thupia lut ding ahi ngal ua.

²¹att också skapelsen en gång skall bliva frigjord ifrån sin träldom under förgängelsen och komma till den frihet som tillhör Guds barns härlighet.

²²Thilsiam tengteng tu tanin thum leh nauveina thuakin a om uh chih i thei ngal ua.

²²Vi veta ju att ännu i denna stund hela skapelsen samfällt suckar och våndas.

²³Thilsiamte kia hilou-in, eite ngei, Kha gahmasa tengte leng, ta hihna kilatna, i pumpi tatna ngakin i lungsimin i mau sam ngal ua.

²³Och icke den allenast; också vi själva, som hava fått Anden såsom förstlingsgåva, också vi sucka inom oss och bida efter barnaskapet, vår kropps förlossning.

²⁴Hiai lametnaa hotdam i hi ngal ua. Himahleh muh theih gige lametna jaw lametna ahi kei. Kuan a muh theih gige a lamena?

²⁴Ty i hoppet äro vi frälsta. Men ett hopp som man ser fullbordat är icke mer ett hopp; huru kan någon hoppas det som han redan ser?

²⁵I muh louhpen i lamet lebel i ngak teitei hi.

²⁵Om vi nu hoppas på det som vi icke se, så bida vi därefter med ståndaktighet.

²⁶Huchimahbangin, Khain i hatlouhna ah hon huh jel; bangchia thum ding ahia chih i thei ngal kei ua; himahleh Khain mauna gen vuallouhin honthum sak jel hi.

²⁶Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.

²⁷Huan, Pathian deihlam bang jelin misiangthoute a thum sak jel jiakin, lungtang Enpan Kha deihlam a thei jel ahi.

²⁷Och han som rannsakar hjärtan, han vet vad Anden menar, ty det är efter Guds behag som han manar gott för de heliga.

²⁸Huan, Pathian itte, aman a seh banga a sapte adin, a hoihna ding un bangkimin a sep sak chiat chih i thei hi:

²⁸Men vi veta att för dem som älska Gud samverkar allt till det bästa, för dem som äro kallade efter hans rådslut.

²⁹A theih kholhte amah Tapa bang taka om dingin a sep khol ngala, a Tapa tuh unau tampite laka ta masapen a honghih theihna dingin.

²⁹Ty dem som förut hava blivit kända av honom, dem har han ock förut bestämt till att bliva hans Sons avbilder, honom lika, så att denne skulle bliva den förstfödde bland många bröder.

³⁰Huan, a seh kholhte tuh a sam laia; huan a sapte tuh siam a tangsak laia; huan, siam a tansakte tuh a pahtawi lai hi.

³⁰Och dem som han har förut bestämt, dem kallar han ock, och dem som han har kallat, dem rättfärdiggör han ock, och dem som han har rättfärdiggjort, dem förhärligar han ock.

³¹Huai thu ah bang i gen dia leh? Pathian ei lama a pan leh kuan ahia hondou thei ding?

³¹Vad skola vi nu säga härom? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?

³²Amah Tapa ngei leng hawi loua, i vek ua dinga pepan thil tengteng leng a thawnin a honpe tawk kei dia hia?

³²Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?

³³Pathian mi telte kuan ahia hek ding? Siamtangsakpapen Pathian ahi ngala.

³³Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdiggör.

³⁴Kuan ahia siamlouh tangsak ding? Si pen Kris Jesu ahi ngala; ahi, thou nawn zotaa, Pathian taklama oma hon-gensakpa ahi.

³⁴Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.

³⁵Kris itna akipan kuan ahia honkhen ding? Gimthuaknain hia, lungngaihnain hia, sawina in hia, tamin hia, vuaktanna in hia, lauhhuaina in hia, temsauin hia honkhen ding?

³⁵Vem skulle kunna skilja oss från Kristi kärlek? Månne bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd?

³⁶Nangmah jiakin ni tumin thahin ka om uh; belam goh dingte banga sim ka hi uh, chih gelh bangin.

³⁶Så är ju skrivet: »För din skull varda vi dödade hela dagen; vi hava blivit aktade såsom slaktfår.»

³⁷Khen lou hial ding, huaite tengtengah, honitna jiakin, vualtungtuangte sanga tungtuang jaw i hi hi.

³⁷Nej, i allt detta vinna vi en härlig seger genom honom som har älskat oss.

³⁸Sihna hiam, hinna hiam, angelten hiam. Lalnate hiam. Thilomlelte hiam, thilhongomdingte hiam, thilhihtheihna hiam,Sanna hiam, thukna hiam, thilsiam dangte himhim hiamin leng, i Toupa Kris Jesua om Pathian itna akipan, honkhen theikei ding chih diktakin ka thei ngala.

³⁸Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma,

³⁹Sanna hiam, thukna hiam, thilsiam dangte himhim hiamin leng, i Toupa Kris Jesua om Pathian itna akipan, honkhen theikei ding chih diktakin ka thei ngala.

³⁹varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.