¹Proszę was tedy, bracia! przez litości Boże, abyście stawiali ciała wasze ofiarą żywą, świętą, przyjemną Bogu, to jest rozumną służbę waszę.

¹Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.

²A nie przypodobywajcie się temu światu, ale się przemieócie przez odnowienie umysłu waszego na to, abyście doświadczyli, która jest wola Boża dobra, przyjemna i doskonała.

²Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.

³Albowiem powiadam przez łaskę, która mi jest dana, każdemu, co jest między wami, aby więcej o sobie nie rozumiał, niżeli potrzeba rozumieć; ale żeby o sobie rozumiał skromnie, tak jako komu Bóg udzielił miarę wiary.

³Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

⁴Albowiem jako w jednem ciele wiele członków mamy, ale wszystkie członki nie jednoż dzieło mają:

⁴Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,

⁵Tak wiele nas jest jednem ciałem w Chrystusie, aleśmy z osobna jedni drugich członkami.

⁵så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.

⁶Mając tedy różne dary według łaski, która nam jest dana; jeźli proroctwo, niech będzie według sznuru wiary;

⁶Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;

⁷Jeźli posługowanie, niech będzie w posługowaniu; jeźli kto naucza, niech trwa w nauczaniu;

⁷har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;

⁸Jeźli kto napomina, w napominaniu; kto rozdaje, w szczerości; kto przełożony jest, w pilności; kto czyni miłosierdzie, niech czyni z ochotą.

⁸är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.

⁹Miłość niech będzie nieobłudna; miejcie w obrzydliwości złe; imając się dobrego.

⁹Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.

¹⁰Miłością braterską jedni ku drugim skłonni bądźcie, uczciwością jedni drugich uprzedzając.

¹⁰Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.

¹¹W pracy nie leniwi, duchem pałający, Panu służący;

¹¹Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.

¹²W nadziei się weselący, w ucisku cierpliwi, w modlitwie ustawiczni;

¹²Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.

¹³Potrzebom świętych udzielający, gościnności naśladujący.

¹³Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.

¹⁴Dobrorzeczcie tym, którzy was prześladują; dobrorzeczcie, a nie przeklinajcie.

¹⁴Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.

¹⁵Weselcie się z weselącymi, a płaczcie z płaczącymi.

¹⁵Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.

¹⁶Bądźcie między sobą jednomyślni, wysoko o sobie nie rozumiejąc, ale się do niskich nakłaniając.

¹⁶Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.

¹⁷(Bracia!) nie bądźcie mądrymi sami u siebie; żadnemu złem za złe nie oddawajcie, obmyśliwając to, co jest uczciwego przed wszystkimi ludźmi.

¹⁷Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.

¹⁸Jeźli można, ile z was jest, ze wszystkimi ludźmi pokój miejcie.

¹⁸Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.

¹⁹Nie mścijcie się sami, najmilsi: ale dajcie miejsce gniewowi; albowiem napisano: Mnie pomsta, a Ja oddam, mówi Pan.

¹⁹Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»

²⁰Jeźli tedy łaknie nieprzyjaciel twój, nakarm go; jeźli pragnie, napój go: bo to czyniąc, węgle rozpalone zgarniesz na głowę jego.

²⁰Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»

²¹Nie daj się zwyciężyć złemu, ale złe dobrem zwyciężaj.

²¹Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.