¹Tenho-vos dito estas coisas para que não vos escandalizeis.

¹»Detta har jag talat till eder, för att I icke skolen komma på fall.

²Expulsar-vos-ão das sinagogas; ainda mais, vem a hora em que qualquer que vos matar julgará prestar um serviço a Deus.

²Man skall utstöta eder ur synagogorna; ja, den tid kommer, då vemhelst som dräper eder skall mena sig därmed förrätta offertjänst åt Gud.

³E isto vos farão, porque não conheceram ao Pai nem a mim.

³Och så skola de göra, därför att de icke hava lärt känna Fadern, ej heller mig.

⁴Mas tenho-vos dito estas coisas, a fim de que, quando chegar aquela hora, vos lembreis de que eu vo-las tinha dito. Não vo-las disse desde o princípio, porque estava convosco.

⁴Men detta har jag talat till eder, för att I, när den tiden är inne, skolen komma ihåg att jag har sagt eder det. Jag sade eder det icke från begynnelsen, ty jag var ju hos eder.

⁵Agora, porém, vou para aquele que me enviou; e nenhum de vós me pergunta: Para onde vais?

⁵Och nu går jag bort till honom som har sänt mig; och ingen av eder frågar mig vart jag går.

⁶Antes, porque vos disse isto, o vosso coração se encheu de tristeza.

⁶Men edra hjärtan äro uppfyllda av bedrövelse, därför att jag har sagt eder detta.

⁷Todavia, digo-vos a verdade, convém-vos que eu vá; pois se eu não for, o Ajudador não virá a vós; mas, se eu for, vo-lo enviarei.

⁷Dock säger jag eder sanningen: Det är nyttigt för eder att jag går bort, ty om jag icke ginge bort, så komme icke Hjälparen till eder; men då jag nu går bort, skall jag sända honom till eder.

⁸E quando ele vier, convencerá o mundo do pecado, da justiça e do juízo:

⁸Och när han kommer, skall han låta världen få veta sanningen i fråga om synd och rättfärdighet och dom:

⁹do pecado, porque não crêem em mim;

⁹i fråga om synd, ty de tro icke på mig;

¹⁰da justiça, porque vou para meu Pai, e não me vereis mais,

¹⁰i fråga om rättfärdighet, ty jag går till Fadern, och I sen mig icke mer;

¹¹e do juízo, porque o príncipe deste mundo já está julgado.

¹¹i fråga om dom, ty denna världens furste är nu dömd.

¹²Ainda tenho muito que vos dizer; mas vós não o podeis suportar agora.

¹²Jag hade ännu mycket att säga eder, men I kunnen icke nu bära det.

¹³Quando vier, porém, aquele, o Espírito da verdade, ele vos guiará a toda a verdade; porque não falará por si mesmo, mas dirá o que tiver ouvido, e vos anunciará as coisas vindouras.

¹³Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen. Ty han skall icke tala av sig själv, utan vad han hör, allt det skall han tala; och han skall förkunna för eder vad komma skall.

¹⁴Ele me glorificará, porque receberá do que é meu, e vo-lo anunciará.

¹⁴Han skall förhärliga mig, ty av mitt skall han taga och skall förkunna det för eder.

¹⁵Tudo quanto o Pai tem é meu; por isso eu vos disse que ele, recebendo do que é meu, vo-lo anunciará.

¹⁵Allt vad Fadern har, det är mitt; därför sade jag att han skall taga av mitt och förkunna det för eder.

¹⁶Um pouco, e já não me vereis; e outra vez um pouco, e ver-me-eis.

¹⁶En liten tid, och I sen mig icke mer; och åter en liten tid, och I fån se mig.»

¹⁷Então alguns dos seus discípulos perguntaram uns para os outros: Que é isto que nos diz? Um pouco, e não me vereis; e outra vez um pouco, e ver-me-eis; e: Porquanto vou para o Pai?

¹⁷Då sade några av hans lärjungar till varandra: »Vad är detta som han säger till oss: 'En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig', så ock: 'Jag går till Fadern'?»

¹⁸Diziam pois: Que quer dizer isto: Um pouco? Não compreendemos o que ele está dizendo.

¹⁸De sade alltså: »Vad är detta som han säger: 'En liten tid'? Vi förstå icke vad han talar.»

¹⁹Percebeu Jesus que o queriam interrogar, e disse-lhes: Indagais entre vós acerca disto que disse: Um pouco, e não me vereis; e outra vez um pouco, e ver-me-eis?

¹⁹Då märkte Jesus att de ville fråga honom, och han sade till dem: »I talen med varandra om detta som jag sade: 'En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig.'

²⁰Em verdade, em verdade, vos digo que vós chorareis e vos lamentareis, mas o mundo se alegrará; vós estareis tristes, porém a vossa tristeza se converterá em alegria.

²⁰Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen bliva bedrövade, men eder bedrövelse skall vändas i glädje.

²¹A mulher, quando está para dar � luz, sente tristeza porque é chegada a sua hora; mas, depois de ter dado � luz a criança, já não se lembra da aflição, pelo gozo de haver um homem nascido ao mundo.

²¹När en kvinna föder barn, har hon bedrövelse, ty hennes stund är kommen; men när hon har fött barnet, kommer hon icke mer ihåg sin vedermöda, ty hon gläder sig över att en människa är född till världen.

²²Assim também vós agora, na verdade, tendes tristeza; mas eu vos tornarei a ver, e alegrar-se-á o vosso coração, e a vossa alegria ninguém vo-la tirará.

²²Så haven ock I nu bedrövelse; men jag skall se eder åter, och då skola edra hjärtan glädja sig, och ingen skall taga eder glädje ifrån eder.

²³Naquele dia nada me perguntareis. Em verdade, em verdade vos digo que tudo quanto pedirdes ao Pai, ele vo-lo concederá em meu nome.

²³Och på den dagen skolen I icke fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Vad I bedjen Fadern om, det skall han giva eder i mitt namn.

²⁴Até agora nada pedistes em meu nome; pedi, e recebereis, para que o vosso gozo seja completo.

²⁴Hittills haven I icke bett om något i mitt namn; bedjen, och I skolen få, för att eder glädje skall bliva fullkomlig.

²⁵Disse-vos estas coisas por figuras; chega, porém, a hora em que vos não falarei mais por figuras, mas abertamente vos falarei acerca do Pai.

²⁵Detta har jag talat till eder i förtäckta ord; den tid kommer, då jag icke mer skall tala till eder i förtäckta ord, utan öppet förkunna för eder om Fadern.

²⁶Naquele dia pedireis em meu nome, e não vos digo que eu rogarei por vós ao Pai;

²⁶På den dagen skolen I bedja i mitt namn. Och jag säger eder icke att jag skall bedja Fadern för eder,

²⁷pois o Pai mesmo vos ama; visto que vós me amastes e crestes que eu saí de Deus.

²⁷ty Fadern själv älskar eder, eftersom I haven älskat mig och haven trott att jag är utgången från Gud.

²⁸Saí do Pai, e vim ao mundo; outra vez deixo o mundo, e vou para o Pai.

²⁸Ja, jag har gått ut ifrån Fadern och har kommit i världen; åter lämnar jag världen och går till Fadern.»

²⁹Disseram os seus discípulos: Eis que agora falas abertamente, e não por figura alguma.

²⁹Då sade hans lärjungar: »Se, nu talar du öppet och brukar inga förtäckta ord.

³⁰Agora conhecemos que sabes todas as coisas, e não necessitas de que alguém te interrogue. Por isso cremos que saíste de Deus.

³⁰Nu veta vi att du vet allt, och att det icke är behövligt för dig att man frågar dig; därför tro vi att du är utgången från Gud.»

³¹Respondeu-lhes Jesus: Credes agora?

³¹Jesus svarade dem: »Nu tron I?

³²Eis que vem a hora, e já é chegada, em que vós sereis dispersos cada um para o seu lado, e me deixareis só; mas não estou só, porque o Pai está comigo.

³²Se, den stund kommer, ja, den är redan kommen, så I skolen förskingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig allena. Dock, jag är icke allena, ty Fadern är med mig.

³³Tenho-vos dito estas coisas, para que em mim tenhais paz. No mundo tereis tribulações; mas tende bom ânimo, eu venci o mundo.

³³Detta har jag talat till eder, för att I skolen hava frid i mig. I världen liden i betryck; men varen vid gott mod, jag har övervunnit världen.»