Portuguese: Almeida Atualizada

Svenska 1917

John

6

1Depois disto partiu Jesus para o outro lado do mar da Galiléia, também chamado de Tiberíades.
1Därefter for Jesus över Galileiska sjön, »Tiberias' sjö».
2E seguia-o uma grande multidão, porque via os sinais que operava sobre os enfermos.
2Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
3Subiu, pois, Jesus ao monte e sentou-se ali com seus discípulos.
3Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
4Ora, a páscoa, a festa dos judeus, estava próxima.
4Och påsken, judarnas högtid, var nära.
5Então Jesus, levantando os olhos, e vendo que uma grande multidão vinha ter com ele, disse a Felipe: Onde compraremos pão, para estes comerem?
5Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: »Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?»
6Mas dizia isto para o experimentar; pois ele bem sabia o que ia fazer.
6Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
7Respondeu-lhe Felipe: Duzentos denários de pão não lhes bastam, para que cada um receba um pouco.
7Filippus svarade honom: »Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke.»
8Ao que lhe disse um dos seus discípulos, André, irmão de Simão Pedro:
8Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
9Está aqui um rapaz que tem cinco pães de cevada e dois peixinhos; mas que é isto para tantos?
9»Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?»
10Disse Jesus: Fazei reclinar-se o povo. Ora, naquele lugar havia muita relva. Reclinaram-se aí, pois, os homens em número de quase cinco mil.
10Jesus sade: »Låten folket lägga sig här.» Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
11Jesus, então, tomou os pães e, havendo dado graças, repartiu-os pelos que estavam reclinados; e de igual modo os peixes, quanto eles queriam.
11Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
12E quando estavam saciados, disse aos seus discípulos: Recolhei os pedaços que sobejaram, para que nada se perca.
12Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: »Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares.»
13Recolheram-nos, pois e encheram doze cestos de pedaços dos cinco pães de cevada, que sobejaram aos que haviam comido.
13Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
14Vendo, pois, aqueles homens o sinal que Jesus operara, diziam: este é verdadeiramente o profeta que havia de vir ao mundo.
14Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: »Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen.»
15Percebendo, pois, Jesus que estavam prestes a vir e levá-lo � força para o fazerem rei, tornou a retirar-se para o monte, ele sozinho.
15När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
16Ao cair da tarde, desceram os seus discípulos ao mar;
16Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
17e, entrando num barco, atravessavam o mar em direção a Cafarnaum; enquanto isso, escurecera e Jesus ainda não tinha vindo ter com eles;
17och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
18ademais, o mar se empolava, porque soprava forte vento.
18och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
19Tendo, pois, remado uns vinte e cinco ou trinta estádios, viram a Jesus andando sobre o mar e aproximando-se do barco; e ficaram atemorizados.
19När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
20Mas ele lhes disse: Sou eu; não temais.
20Men han sade till dem: »Det är jag; varen icke förskräckta.»
21Então eles de boa mente o receberam no barco; e logo o barco chegou � terra para onde iam.
21De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
22No dia seguinte, a multidão que ficara no outro lado do mar, sabendo que não houvera ali senão um barquinho, e que Jesus não embarcara nele com seus discípulos, mas que estes tinham ido sós
22Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.
23(contudo, outros barquinhos haviam chegado a Tiberíades para perto do lugar onde comeram o pão, havendo o Senhor dado graças);
23Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.
24quando, pois, viram que Jesus não estava ali nem os seus discípulos, entraram eles também nos barcos, e foram a Cafarnaum, em busca de Jesus.
24När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.
25E, achando-o no outro lado do mar, perguntaram-lhe: Rabi, quando chegaste aqui?
25Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: »Rabbi, när kom du hit?»
26Respondeu-lhes Jesus: Em verdade, em verdade vos digo que me buscais, não porque vistes sinais, mas porque comestes do pão e vos saciastes.
26Jesus svarade dem och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.
27Trabalhai, não pela comida que perece, mas pela comida que permanece para a vida eterna, a qual o Filho do homem vos dará; pois neste, Deus, o Pai, imprimiu o seu selo.
27Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel.»
28Pergutaram-lhe, pois: Que havemos de fazer para praticarmos as obras de Deus?
28Då sade de till honom: »Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?»
29Jesus lhes respondeu: A obra de Deus é esta: Que creiais naquele que ele enviou.
29Jesus svarade och sade till dem: »Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt.»
30Perguntaram-lhe, então: Que sinal, pois, fazes tu, para que o vejamos e te creiamos? Que operas tu?
30De sade till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
31Nossos pais comeram o maná no deserto, como está escrito: Do céu deu-lhes pão a comer.
31Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'»
32Respondeu-lhes Jesus: Em verdade, em verdade vos digo: Não foi Moisés que vos deu o pão do céu; mas meu Pai vos dá o verdadeiro pão do céu.
32Då svarade Jesus dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
33Porque o pão de Deus é aquele que desce do céu e dá vida ao mundo.
33Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv.»
34Disseram-lhe, pois: Senhor, dá-nos sempre desse pão.
34Då sade de till honom: »Herre, giv oss alltid det brödet.»
35Declarou-lhes Jesus. Eu sou o pão da vida; aquele que vem a mim, de modo algum terá fome, e quem crê em mim jamais tará sede.
35Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.
36Mas como já vos disse, vós me tendes visto, e contudo não credes.
36Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.
37Todo o que o Pai me dá virá a mim; e o que vem a mim de maneira nenhuma o lançarei fora.
37Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
38Porque eu desci do céu, não para fazer a minha vontade, mas a vontade daquele que me enviou.
38Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
39E a vontade do que me enviou é esta: Que eu não perca nenhum de todos aqueles que me deu, mas que eu o ressuscite no último dia.
39Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
40Porquanto esta é a vontade de meu Pai: Que todo aquele que vê o Filho e crê nele, tenha a vida eterna; e eu o ressuscitarei no último dia.
40Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.»
41Murmuravam, pois, dele os judeus, porque dissera: Eu sou o pão que desceu do céu;
41Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: »Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen.»
42e perguntavam: Não é Jesus, o filho de José, cujo pai e mãe nós conhecemos? Como, pois, diz agora: Desci do céu?
42Och de sade: »Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?»
43Respondeu-lhes Jesus: Não murmureis entre vós.
43Jesus svarade och sade till dem: »Knorren icke eder emellan.
44Ninguém pode vir a mim, se o Pai que me enviou não o trouxer; e eu o ressuscitarei no último dia.
44Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
45Está escrito nos profetas: E serão todos ensinados por Deus. Portanto todo aquele que do Pai ouviu e aprendeu vem a mim.
45Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.
46Não que alguém tenha visto o Pai, senão aquele que é vindo de Deus; só ele tem visto o Pai.
46Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.
47Em verdade, em verdade vos digo: Aquele que crê tem a vida eterna.
47Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror, han har evigt liv.
48Eu sou o pão da vida.
48Jag är livets bröd.
49Vossos pais comeram o maná no deserto e morreram.
49Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
50Este é o pão que desce do céu, para que o que dele comer não morra.
50Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.
51Eu sou o pão vivo que desceu do céu; se alguém comer deste pão, viverá para sempre; e o pão que eu darei pela vida do mundo é a minha carne.
51Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva.»
52Disputavam, pois, os judeus entre si, dizendo: Como pode este dar-nos a sua carne a comer?
52Då tvistade judarna med varandra och sade: »Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?»
53Disse-lhes Jesus: Em verdade, em verdade vos digo: Se não comerdes a carne do Filho do homem, e não beberdes o seu sangue, não tereis vida em vós mesmos.
53Jesus sade då till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.
54Quem come a minha carne e bebe o meu sangue tem a vida eterna; e eu o ressuscitarei no último dia.
54Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
55Porque a minha carne verdadeiramente é comida, e o meu sangue verdadeiramente é bebida.
55Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.
56Quem come a minha carne e bebe o meu sangue permanece em mim e eu nele.
56Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
57Assim como o Pai, que vive, me enviou, e eu vivo pelo Pai, assim, quem de mim se alimenta, também viverá por mim.
57Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
58Este é o pão que desceu do céu; não é como o caso de vossos pais, que comeram o maná e morreram; quem comer este pão viverá para sempre.
58Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid.»
59Estas coisas falou Jesus quando ensinava na sinagoga em Cafarnaum.
59Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
60Muitos, pois, dos seus discípulos, ouvindo isto, disseram: Duro é este discurso; quem o pode ouvir?
60Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: »Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?»
61Mas, sabendo Jesus em si mesmo que murmuravam disto os seus discípulos, disse-lhes: Isto vos escandaliza?
61Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?
62Que seria, pois, se vísseis subir o Filho do homem para onde primeiro estava?
62Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --
63O espírito é o que vivifica, a carne para nada aproveita; as palavras que eu vos tenho dito são espírito e são vida.
63Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.
64Mas há alguns de vós que não crêem. Pois Jesus sabia, desde o princípio, quem eram os que não criam, e quem era o que o havia de entregar.
64Men bland eder finnas några som icke tro.» Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.
65E continuou: Por isso vos disse que ninguém pode vir a mim, se pelo Pai lhe não for concedido.
65Och han tillade: »Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern.»
66Por causa disso muitos dos seus discípulos voltaram para trás e não andaram mais com ele.
66För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.
67Perguntou então Jesus aos doze: Quereis vós também retirar-vos?
67Då sade Jesus till de tolv: »Icke viljen väl också I gå bort?»
68Respondeu-lhe Simão Pedro: Senhor, para quem iremos nós? Tu tens as palavras da vida eterna.
68Simon Petrus svarade honom: »Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,
69E nós já temos crido e bem sabemos que tu és o Santo de Deus.
69och vi tro och förstå att du är Guds helige.»
70Respondeu-lhes Jesus: Não vos escolhi a vós os doze? Contudo um de vós é o diabo.
70Jesus svarade dem: »Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul.»
71Referia-se a Judas, filho de Simão Iscariotes; porque era ele o que o havia de entregar, sendo um dos doze.
71Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.