1Eu sou o homem que viu a aflição causada pela vara do seu furor.
1Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
2Ele me guiou e me fez andar em trevas e não na luz.
2Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
3Deveras fez virar e revirar a sua mão contra mim o dia todo.
3Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
4Fez envelhecer a minha carne e a minha pele; quebrou-me os ossos.
4Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
5Levantou trincheiras contra mim, e me cercou de fel e trabalho.
5Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
6Fez-me habitar em lugares tenebrosos, como os que estavam mortos há muito.
6I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
7Cercou-me de uma sebe de modo que não posso sair; agravou os meus grilhões.
7Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
8Ainda quando grito e clamo por socorro, ele exclui a minha oração.
8Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
9Fechou os meus caminhos com pedras lavradas, fez tortuosas as minhas veredas.
9Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
10Fez-se-me como urso de emboscada, um leão em esconderijos.
10En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
11Desviou os meus caminhos, e fez-me em pedaços; deixou-me desolado.
11Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
12Armou o seu arco, e me pôs como alvo � flecha.
12Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
13Fez entrar nos meus rins as flechas da sua aljava.
13Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
14Fui feito um objeto de escárnio para todo o meu povo, e a sua canção o dia todo.
14Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
15Encheu-me de amarguras, fartou-me de absinto.
15Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
16Quebrou com pedrinhas de areia os meus dentes, cobriu-me de cinza.
16Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
17Alongaste da paz a minha alma; esqueci-me do que seja a felicidade.
17Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
18Digo, pois: Já pereceu a minha força, como também a minha esperança no Senhor.
18Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
19Lembra-te da minha aflição e amargura, do absinto e do fel.
19Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
20Minha alma ainda os conserva na memória, e se abate dentro de mim.
20Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
21Torno a trazer isso � mente, portanto tenho esperança.
21Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
22A benignidade do Senhor jamais acaba, as suas misericórdias não têm fim;
22HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
23renovam-se cada manhã. Grande é a tua fidelidade.
23Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24A minha porção é o Senhor, diz a minha alma; portanto esperarei nele.
24HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
25Bom é o Senhor para os que esperam por ele, para a alma que o busca.
25HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
26Bom é ter esperança, e aguardar em silêncio a salvação do Senhor.
26Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
27Bom é para o homem suportar o jugo na sua mocidade.
27Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
28Que se assente ele, sozinho, e fique calado, porquanto Deus o pôs sobre ele.
28Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29Ponha a sua boca no pó; talvez ainda haja esperança.
29Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30Dê a sua face ao que o fere; farte-se de afronta.
30Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31Pois o Senhor não rejeitará para sempre.
31Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32Embora entristeça a alguém, contudo terá compaixão segundo a grandeza da sua misericordia.
32utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
33Porque não aflige nem entristece de bom grado os filhos dos homens.
33Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
34Pisar debaixo dos pés a todos os presos da terra,
34Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
35perverter o direito do homem perante a face do Altíssimo,
35att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
36subverter o homem no seu pleito, não são do agrado do senhor.
36att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
37Quem é aquele que manda, e assim acontece, sem que o Senhor o tenha ordenado?
37Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
38Não sai da boca do Altíssimo tanto o mal como o bem?
38Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
39Por que se queixaria o homem vivente, o varão por causa do castigo dos seus pecados?
39Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
40Esquadrinhemos os nossos caminhos, provemo-los, e voltemos para o Senhor.
40Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
41Levantemos os nossos corações com as mãos para Deus no céu dizendo;
41Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
42Nós transgredimos, e fomos rebeldes, e não perdoaste,
42Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
43Cobriste-te de ira, e nos perseguiste; mataste, não te apiedaste.
43Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
44Cobriste-te de nuvens, para que não passe a nossa oração.
44Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
45Como escória e refugo nos puseste no meio dos povos.
45Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
46Todos os nossos inimigos abriram contra nós a sua boca.
46Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
47Temor e cova vieram sobre nós, assolação e destruição.
47Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
48Torrentes de águas correm dos meus olhos, por causa da destruição da filha do meu povo.
48Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
49Os meus olhos derramam lágrimas, e não cessam, sem haver intermissão,
49Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
50até que o Senhor atente e veja desde o céu.
50till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
51Os meus olhos me afligem, por causa de todas as filhas da minha cidade.
51Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
52Como ave me caçaram os que, sem causa, são meus inimigos.
52Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
53Atiraram-me vivo na masmorra, e lançaram pedras sobre mim.
53De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
54Águas correram sobre a minha cabeça; eu disse: Estou cortado.
54Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
55Invoquei o teu nome, Senhor, desde a profundeza da masmorra.
55Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
56Ouviste a minha voz; não escondas o teu ouvido ao meu suspiro, ao meu clamor.
56Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
57Tu te aproximaste no dia em que te invoquei; disseste: Não temas.
57Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
58Pleiteaste, Senhor, a minha causa; remiste a minha vida.
58Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
59Viste, Senhor, a injustiça que sofri; julga tu a minha causa.
59Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
60Viste toda a sua vingança, todos os seus desígnios contra mim.
60Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
61Ouviste as suas afrontas, Senhor, todos os seus desígnios contra mim,
61Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
62os lábios e os pensamentos dos que se levantam contra mim o dia todo.
62Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
63Observa-os ao assentarem-se e ao levantarem-se; eu sou a sua canção.
63Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
64Tu lhes darás a recompensa, Senhor, conforme a obra das suas mãos.
64Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
65Tu lhes darás dureza de coração, maldição tua sobre eles.
65Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
66Na tua ira os perseguirás, e os destruirás de debaixo dos teus céus, ó Senhor.
66Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.