1Rogo-vos pois, irmãos, pela compaixão de Deus, que apresenteis os vossos corpos como um sacrifício vivo, santo e agradável a Deus, que é o vosso culto racional.
1Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.
2E não vos conformeis a este mundo, mas transformai-vos pela renovação da vossa mente, para que experimenteis qual seja a boa, agradável, e perfeita vontade de Deus.
2Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.
3Porque pela graça que me foi dada, digo a cada um dentre vós que não tenha de si mesmo mais alto conceito do que convém; mas que pense de si sobriamente, conforme a medida da fé que Deus, repartiu a cada um.
3Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.
4Pois assim como em um corpo temos muitos membros, e nem todos os membros têm a mesma função,
4Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,
5assim nós, embora muitos, somos um só corpo em Cristo, e individualmente uns dos outros.
5så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.
6De modo que, tendo diferentes dons segundo a graça que nos foi dada, se é profecia, seja ela segundo a medida da fé;
6Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;
7se é ministério, seja em ministrar; se é ensinar, haja dedicação ao ensino;
7har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;
8ou que exorta, use esse dom em exortar; o que reparte, faça-o com liberalidade; o que preside, com zelo; o que usa de misericórdia, com alegria.
8är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.
9O amor seja não fingido. Aborrecei o mal e apegai-vos ao bem.
9Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.
10Amai-vos cordialmente uns aos outros com amor fraternal, preferindo-vos em honra uns aos outros;
10Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.
11não sejais vagarosos no cuidado; sede fervorosos no espírito, servindo ao Senhor;
11Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.
12alegrai-vos na esperança, sede pacientes na tribulação, perseverai na oração;
12Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.
13acudi aos santos nas suas necessidades, exercei a hospitalidade;
13Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.
14abençoai aos que vos perseguem; abençoai, e não amaldiçoeis;
14Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.
15alegrai-vos com os que se alegram; chorai com os que choram;
15Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.
16sede unânimes entre vós; não ambicioneis coisas altivas mas acomodai-vos �s humildes; não sejais sábios aos vossos olhos;
16Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.
17a ninguém torneis mal por mal; procurai as coisas dignas, perante todos os homens.
17Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.
18Se for possível, quanto depender de vós, tende paz com todos os homens.
18Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
19Não vos vingueis a vós mesmos, amados, mas dai lugar � ira de Deus, porque está escrito: Minha é a vingança, eu retribuirei, diz o Senhor.
19Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»
20Antes, se o teu inimigo tiver fome, dá-lhe de comer; se tiver sede, dá-lhe de beber; porque, fazendo isto amontoarás brasas de fogo sobre a sua cabeça.
20Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»
21Não te deixes vencer do mal, mas vence o mal com o bem.
21Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.