¹Me o Pavlo, phenav tumenge, me kai sim sar mothon lazhano kana sim tumensa, numa kana chi mai sim tumensa, chi mai sim lazhano. Mangav ma tumendar katar o kovlimos ai o lashimos le Kristosko.

¹Jag Paulus själv, som »är så ödmjuk, när jag står ansikte mot ansikte med eder, men visar mig så modig mot eder, när jag är långt borta», jag förmanar eder vid Kristi saktmod och mildhet

²Na keren te na mai lazhav tumendar kana avava tumen; ke zhanav ke sai sikavav ke chi lazhav mashkar kodola kai gindin ke keras le dieli le statoske.

²och beder eder se till, att jag icke, när jag en gång är hos eder, måste »visa mig modig», i det jag helt oförskräckt tänker våga mig på somliga som mena att vi »vandra efter köttet».

³Chaches traiisaras andek stato manushesko, numa chi maras ame sar le manush.

³Ty fastän vi vandra i köttet, föra vi dock icke en strid efter köttet.

⁴Numa e armia kai si ame te maras ame, nai armia le manushengi kai si pe kadia phuv, numa e armia e zurali le Devleski kai sai peravel le dieli le bengeske.

⁴Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art; de äro tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen.

⁵Ame peravas le dieli kai nai chache angla Del; Ame peravas so godi vazden andel barimata karing e goji le Devleski; ai ame astaras so godi gindo te pachal o mui le Kristosko.

⁵Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad.

⁶Ai gata sam te dosharas so godi chi pachal o mui le Krstosko, kana tume pachana vorta o mui le Kristosko.

⁶Och när lydnaden fullt har kommit till väldet bland eder, då äro vi redo att näpsa all olydnad.

⁷Tume dikhen avrial te mothola vari kon ke wo si le Kristosko? Ai te mothol peske mishto wo ande peste, ke sar wo si le Kristosko iame sam.

⁷Sen då vad som ligger öppet för allas ögon. Om någon i sitt sinne är viss om att han hör Kristus till, så må han ytterligare besinna inom sig, att lika visst som han själv hör Kristus till, lika visst göra också vi det.

⁸Ke nai mange lazhav, marka ke luvudisailem, xantsi but andai putiera kai O Del dia ame, e putiera kai si te barion ando pachamos, ai na te rimon tume.

⁸Och om jag än något härutöver berömmer mig, då nu fråga är om vår myndighet -- den som Herren har givit oss, till att uppbygga eder och icke till att nedbryta -- så skall jag dock icke komma på skam därmed.

⁹Chi mangav te miazol ke rodav te daravav tumen le lilensa kai tradav tumenge.

⁹Jag vill icke att det skall se ut, som om jag med mina brev allenast tänkte skrämma eder.

¹⁰Ke eta so mothon, "Le lila kai tradel o Pavlo defial zuralele, numa kana si mashkar amende o Pavlo kovlo lo, ai lesko divano nai lasho."

¹⁰Ty man säger ju: »Hans brev äro väl myndiga och stränga, men när han kommer själv, uppträder han utan kraft, och på hans ord aktar ingen.»

¹¹Kodo kai mothol kadia, mangav te zhanel mishto ke saikfielo ande so ramosaras ande amare lila kana chi sam tumensa, ai so kerasa kana avasa mashkar tumende.

¹¹Den som säger sådant, han må emellertid göra sig beredd på att sådana som vi äro i orden, genom våra brev, när vi äro frånvarande, sådana skola vi ock visa oss i gärningarna, när vi äro närvarande.

¹²Ame chi tromas te avas iek fielo vai te miazuas sar uni kai miazol lenge mai lashe le sar savorhe. Ke won chi haliaren! Won keren pengi musura te musurin pe, ai keren kris pe pende sar won gindin!

¹²Ty vi äro icke nog dristiga att räkna oss till eller jämföra oss med somliga som giva sig själva gott vitsord, men som äro utan förstånd, i det att de mäta sig allenast efter sig själva och jämföra sig allenast med sig själva.

¹³Numa ame, chi mangas te luvudisavas opral pai musura kai O Del thodia amenge, kai dia ame te avas zhi tumende.

¹³Vi för vår del vilja icke berömma oss till övermått, utan allenast efter måttet av det område som Gud tillmätte åt oss, när han bestämde att vi skulle nå fram jämväl till eder.

¹⁴Chi nakhas amare musuri sar te avilino te na aviliamas zhi tumende, numa aresliam zhi tumende, ai andiam tumenge e lashi viasta le Kristoski.

¹⁴Ty vi sträcka oss icke utom vårt område, såsom nådde vi icke rätteligen fram till eder; vi hava ju redan med evangelium om Kristus hunnit fram jämväl till eder.

¹⁵No chi anklias avri andal musuri kai sas thodine. Chi luvudisavas andai buchi kai kerde le kolaver, numa inker ame pachas ame ke tumaro pachamos bariola, ai ke ame sai kerasa iek buchi but mai bari mashkar tumende, numa beshas sagda andel musuri kai O Del thodia amenge.

¹⁵När vi säga detta, berömma vi oss icke till övermått, icke av andras arbete. Men väl hava vi det hoppet, att i samma mån som eder tro växer till, vi inom det område som har tillfallit oss skola bland eder vinna framgång, i så överflödande mått,

¹⁶Porme ame sai phenas e lashi viasta andel gava kai si mai dur tumendar, bi te luvudisavas anda so le kolaver vunzhe kerde ande penge gava.

¹⁶att vi också få förkunna evangelium i trakter som ligga bortom eder -- och detta utan att vi, inom ett område som tillhör andra, berömma oss i fråga om det som redan där är uträttat.

¹⁷Numa sar mothol E Vorba le Devleski, "Kodo kai mangel te luvudilpe, luvudilpe anda so kerdia O Del."

¹⁷Men »den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren».

¹⁸Chaches o manush kai si chaches lasho, nai kodo kai mothol peske wo ke lasho lo, numa kodo si lasho kai mothol O Del pa leste ke lasho lo.

¹⁸Ty icke den håller provet, som giver sig själv gott vitsord, utan den som Herren giver sådant vitsord.