¹Zhanas ke ande tsera kai traiisaras, kodia si amaro stato la phuviako, merel. O Del garavel amenge iek kher ando cheri, iek kher kai kerdia les wo, ai kai beshela sagda.

¹Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen.

²Ai ame rovas ande amende ke zurales mangas te avel ame amaro nevo stato kai avela ame ando rhaio.

²Därför sucka vi ju ock av längtan att få överkläda oss med vår himmelska hydda;

³Chi avasa arakhliam bi o stato, traiisarasa ando nevo stato.

³ty hava vi en gång iklätt oss denna, skola vi sedan icke komma att befinnas nakna.

⁴Ke ame kai sam ande kado stato vachisaras ai nekezhime; na ke mangas te shudas amaro stato, numa mangas te las pe amende o stato o zhuvindo kai chi mai merel.

⁴Ja, vi som ännu leva här i kroppshyddan, vi sucka och äro betungade, eftersom vi skulle vilja undgå att avkläda oss och i stället få överkläda oss, så att det som är dödligt bleve uppslukat av livet.

⁵Saxke so merel te avel tasado ando traio. O Del si kai dia ame te zhanas kasavestar parhuimos, ai dia ame pesko Swunto Duxo sar marturo pel dieli kai garavel amenge.

⁵Och den som har berett oss till just detta, det är Gud, som till en underpant har givit oss Anden.

⁶Ame sam sagda zurale. Zhanas ke zhi kai godi avasa ande kado stato, dur sam katar o kher le Devlesko.

⁶Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro hemma i kroppen;

⁷Anda pachamos phiras, ai na ande so dikhas.

⁷ty vi vandra här i tro och icke i åskådning.

⁸Si ame pachamos, ai mangliamas mai mishto te zhastar anda kado stato, ai te zhas te beshas le Devlesa.

⁸Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren.

⁹Numa mangas mai anglal sar sa te avas leske drago, te beshasa ande kado stato vai mekasa les.

⁹Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta.

¹⁰Ke trobul savorhe te nakhas angla Del te avas dine pe kris lestar. Saxke swako te lel so avel leske, ai pala so kerdia, mishtimos vai nasulimos, kana sas ande pesko stato.

¹⁰Ty vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen sitt jordelivs gärningar, alltefter som han har handlat, vare sig han har gjort gott eller ont.

¹¹Zhanas so si te daras katar O Del, ai rodas te parhavas le manushen; O Del zhanel ame mishto, ai gindiv ke ande tumaro gindo zhanen ma vi tume.

¹¹Då vi alltså veta vad det är att frukta Herren, söka vi att »vinna människor», men för Gud är det uppenbart hurudana vi äro; och jag hoppas att det också är uppenbart för edra samveten.

¹²Ame chi mai pale mangas te mothas pa amende so kerdiam tumenge, numa das tume te sai luvudin tume pala amende, ai kadia sai den atweto kodolen kai keren barimata andal dieli kai si avrial, ai na so si ando ilo.

¹²Vi vilja nu ingalunda åter anbefalla oss själva hos eder, men vi vilja giva eder en anledning att berömma eder i fråga om oss, så att I haven något att svara dem som berömma sig av utvärtes ting och icke av vad som är i hjärtat.

¹³Te si chaches ke dzilo sim? Le Devleske sim, vai te sim gojaver?

¹³Ty om vi hava varit »från våra sinnen», så har det varit i Guds tjänst; om vi åter äro vid lugn besinning, så är det eder till godo.

¹⁴Tumenge sim. Ke e dragostia le Kristoski poronchil pe amende, ame kai pachas ame, ke iek mulo savorhenge, ai kodia znachil ke savorhe mule lesa.

¹⁴Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.

¹⁵Wo mulo savorhenge, saxke kodola kai traiin te na mai traiin penge, numa kodoleske kai mulo ai zhuvindisailo lenge.

¹⁵Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem.

¹⁶No akana, chi mai zhanas kanikas ando stato. Ai te zhangliam le Kristos ando stato mai anglal, numa akana chi mai zhanas les sakadia.

¹⁶Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.

¹⁷Te astardilo vari kon le Kristosa, wo si iek nevo manush; le dieli le phurane nakhle, ai akana swako diela kerdili nevi.

¹⁷Alltså, om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!

¹⁸Ai sa kodia avel katar O Del, kai chidia ame pale pesa katar O Kristo, ai kai dia ame e buchi, saxke te mothas le kolavrenge te chidenpe pasha Del.

¹⁸Men alltsammans kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och givit åt oss försoningens ämbete.

¹⁹Ke O Del sas ando Kristo, ai lesa kerdia O Del te chidel sa le manushen peste, bi te lel sama lenge dosha, ai O Del dia amen te mothas kodia buchi kai chidel le manushen pasha Del.

¹⁹Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar icke människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord.

²⁰Ame keras buchi le Kristoski, O Del del duma tumensa pala amenge, ame mangas tumendar ando anav le Kristosko te premon le Devles.

²⁰Å Kristi vägnar äro vi alltså sändebud; det är Gud som förmanar genom oss. Vi bedja å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud.

²¹O Kristo nas chi iek bezex pe leste, numa O Del kerdia te perel amaro bezex pe leste, saxke ame te avas vorta angla Del katar o Kristo.

²¹Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.