¹Keras tume te zhanen murhe phral, o lashimos le Devlesko kai kerdilo andel khangeria kai si ande Macedonia.

¹Vi vilja meddela eder, käre bröder, huru Guds nåd har verkat i Macedoniens församlingar.

²Le shave le Devleske sas zurales zumade le chinosa kai sas le; numa lengo raduimos kadia de baro sas kai denas so godi dashtinas, marka ke chorhe sas.

²Fastän de hava varit prövade av svår nöd, har deras överflödande glädje, mitt under deras djupa fattigdom, så flödat över, att de av gott hjärta hava givit rikliga gåvor.

³Phenav tumenge, won dine so dashtinas ai inker mai but de sode dashtinas pendar.

³Ty de hava givit efter sin förmåga, ja, över sin förmåga, och det självmant; därom kan jag vittna.

⁴Mangle amendar ai butivar sa penge ilesa te sai zhutin ai te traden vari so le Devleske shavenge kai si ande Judea.

⁴Mycket enträget bådo de oss om den ynnesten att få vara med om understödet åt de heliga.

⁵Ai chi ferdi zhutisarde ando tovaro sar ame azhukerasas, numa dine pe won mai anglal ka Del, porme dinepe amenge ande voia le Devleski.

⁵Och de gåvo icke allenast vad vi hade hoppats, utan sig själva gåvo de, först och främst åt Herren, och så åt oss, genom Guds vilja.

⁶Anda kodia mangliam ame katar o Titus te zhal tumende, ai te kerel e buchi kai nachinaisardiasas te kerel te zhutil tume te geton kodia lashi buchi.

⁶Så kunde vi uppmana Titus att han skulle fortsätta såsom han hade begynt och föra jämväl detta kärleksverk bland eder till fullbordan.

⁷Barvale san ande soste godi, ando pachamos, ando divano, ande goji, ai ando zhutimos, ande soste godi, ai tumari dragostia kai si tume amenge, ai ame mangas te aven barvale ande kadia buchi la dragostiaki.

⁷Ja, då I nu utmärken eder i alla stycken: i tro, i tal, i kunskap, i allsköns nit, i kärlek, den kärlek som av eder har blivit oss bevisad, så mån I se till, att I också utmärken eder i detta kärleksverk.

⁸Chi dav tume iek ordina. Numa phenav tumenge sode mangen te zhutin le kolaver, ai te lav sama o chachimos tumare dragostiako.

⁸Detta säger jag dock icke såsom en befallning, utan därför att jag, genom att framhålla andras nit, vill pröva om också eder kärlek är äkta.

⁹Ke zhanen o mishtimos amare Devlesko O Jesus Kristo; kai wo kai sas barvalo, kerdilo chorho tumenge, ai te barvalon tume katar pesko chorhimos.

⁹I kännen ju vår Herres, Jesu Kristi, nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull, på det att I genom hans fattigdom skullen bliva rika.

¹⁰Phenav tumenge so me gindiv pa kadia diela; mishto avelas tumenge te geton so nachinaisardian o bersh kai nakhlo.

¹⁰Det är allenast ett råd som jag härmed giver. Ty detta kan vara nyttigt för eder. I voren ju före de andra -- redan under förra året -- icke allenast när det gällde att sätta saken i verket, utan till och med när det gällde att besluta sig för den.

¹¹Ke tume sanas le perve, na ferdi te keren, numa kai mangenas te keren. Zhan angle akana, ai geton kodia buchi! Ai thon sa tumaro ilo te geton ke sar thodianas tumaro ilo te keren, so sa sas tumen.

¹¹Fullborden nu ock edert verk, så att I, som voren så villiga att besluta det, jämväl, i mån av edra tillgångar, fören det till fullbordan.

¹²Ke kana des sa che ilesa, O Del premol so dian ai dikhel pe so si amen, ai na so nai amen!

¹²Ty om den goda viljan är för handen, så bliver den välbehaglig med de tillgångar den har och bedömes ej efter vad den icke har.

¹³Ke chi mothav tumenge te chorhavon tume ai te den le kolavren, numa trobul te avel tume saikfielo, akana si tume but ai sai zhutin kodolen kai nai le.

¹³Ty meningen är icke att andra skola hava lättnad och I själva lida nöd. Nej, en utjämning skall ske,

¹⁴Ai porme te na avela tumen andek dies ai len te avela, won sai dena tumen, ai kadia si kai avela saikfielo.

¹⁴så att edert överflöd denna gång kommer deras brist till hjälp, för att en annan gång deras överflöd skall komma eder brist till hjälp. Så skall en utjämning ske,

¹⁵Ke E Vorba le Devleski mothol, "Kodo kai chidia but nas les kanchi mai but, ai kodo kai chidia xantsi nas les mai xantsi."

¹⁵efter skriftens ord: »Den som hade samlat mycket hade intet till överlopps, och den som hade samlat litet, honom fattades intet.»

¹⁶Luvudime te avel O Del kai thodia ando ilo le Titosko sa kodo dragostia tumenge.

¹⁶Gud vare tack, som också i Titus' hjärta ingiver samma nit för eder.

¹⁷Ke premosardia so manglian lestar; ai neve ilesa mangelas te zhutil, ai ande peste manglia te zhal tumende.

¹⁷Ty han mottog villigt vår uppmaning; ja, han var så nitisk, att han nu självmant far åstad till eder.

¹⁸Ai lesa tradas ieke phrales kai sa le khangeria luvudin les ande peski buchi kai anel e lashi viasta le Devleski.

¹⁸Med honom sända vi ock här en broder som i alla våra församlingar prisas för sitt nit om evangelium;

¹⁹Inker le khangeria alosarde les te zhal amensa pe kado drom kai ame kerasa kadia lashi buchi ando anav le Devlesko, ai te sikavas sode mangas te zhutisaras le kolavren.

¹⁹dessutom har han ock av församlingarna blivit utvald att vara vår följeslagare, när vi skola begiva oss åstad med den kärleksgåva som nu genom vår försorg kommer till stånd, Herren till ära och såsom ett vittnesbörd om vår goda vilja.

²⁰Ame arakhas ame saxke khonik te na xoliavol pe amende kai si ame kadala but love kai chidiam ai kai thode ame te arakhas le.

²⁰Därmed vilja vi förebygga att man talar illa om oss, i vad som rör det rikliga sammanskott som nu genom vår försorg kommer till stånd.

²¹Ke ame rodas o mishtimos, na ferdi angla Del, numa vi anglal manush.

²¹Ty vi vinnlägga oss om vad som är gott icke allenast inför Herren, utan ock inför människor.

²²Tradas lensa amare phrales, kai butivar zumadiam les, ai wo sagda sa peske ilesa mangelas te kerel buchi. Numa akana mai but mangel te kerel buchi, ke pala baro pachamos kai si les ande tumende.

²²Jämte dessa sända vi en annan av våra bröder, vilkens nit vi ofta och i många stycken hava funnit hålla provet, och som nu på grund av sin stora tillit till eder är ännu mycket mer nitisk.

²³O Titus, si murho zhutitori ai kerel buchi mansa tumenge; ai le kolaver phral kai si lesa, tradine le katar le khangeria ai keren buchi ando anav le Kristosko.

²³Om jag nu har anbefallt Titus, så mån I besinna att han är min medbroder och min medarbetare till edert bästa; och om jag har skrivit om andra våra bröder, så mån I besinna att de äro församlingssändebud och Kristi ära.

²⁴Sikaven lenge ke mangen le chaches, saxke le khangeria te zhanen mishto ai te zhanen ke ame zhanas sostar luvudis tume.

²⁴Given alltså inför församlingarna bevis på eder kärlek, och därmed också på sanningen av det som vi inför dem hava sagt till eder berömmelse.