¹Panvardesh dies kai sas Pentecost savorhe sas ande iek than.

¹När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.

²Ai strazo avilo ek bunto sar ek zurali barval phurdelas, ai pherdilo sa o kher kai beshenas tele.

²Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.

³Antunchi sikadilia lenge shiba kai miazonas sar parha iagaki, ai kodola shiba huladile, ai thodepe iek po iek pe lende.

³Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.

⁴Ai savorhe pherdile le Swuntone Duxosa, ai nachinaisarde te den duma aver shiba, sar O Swunto Duxo dia le le vorbi te phenen.

⁴Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.

⁵Sas ando Jerusalem Zhiduvuria, manush kai pachanaspe zurales ando zakono, anda sa le thema la lumiake.

⁵Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.

⁶Pala bunto kai kerdiliasas, but narodo chidinisailia, ai savorhe chudisaile, ke swako anda lende ashunelas le manushen kai pachanaspe sar denas duma ande penge shib.

⁶Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.

⁷Savorhe chudisaile ai shodo sas lenge, ai mothonas iek kavreske, "Eta, kodola manush kai den duma si andal Galileanuria?

⁷Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: »Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?

⁸Ai sarta sai dashtil pe, ke swako anda amende ashunel le, sar den duma ande penge shib.

⁸Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?

⁹Si mashkar amende manush anda them kai bushol Parthians, ai Medes, ai Elamites, ai anda Mesopotamia, ai andai Judea, ai andai Cappodocia, ai andai Pontus ai Asia,

⁹Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,

¹⁰ai andai le Phrigia, ai Pamphilia, andai Egypt, ai uni thana andai Libya pashai Cyrene, ai kodola kai avile andai e Roma,

¹⁰i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,

¹¹Zhiduvuria ai aver manush kai kerdile sar lende. Le Cretia ai le Arapuria, sar ashunas le kai den duma ande amare shiba pal lashimata le Devleski!"

¹¹vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar.»

¹²Savorhe chidisaile, ai chi zhanenas so te gindinpe, won mothonas iek kavreske, "So si so mothon?"

¹²Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: »Vad kan detta betyda?»

¹³Numa uni marenas mui ai mothonas, "Pherdo mol le."

¹³Men somliga drevo gäck med dem och sade: »De äro fulla av sött vin.»

¹⁴Antunchi o Petri sikadilo peske desh u ieke disiplonsa, ai vazdia o glaso ai phendia lenge, "Tume manush kai san Zhiduvuria, ai tume savorhe kai avilian ande Jerusalem, te zhanen iek diela ai thon khan ka murhe vorbi."

¹⁴Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: »I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord:

¹⁵Kakala manush nai mate sar tume mothon, ke akana si inia chasuria diminiatsi.

¹⁵Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.

¹⁶Numa akana si katse kai phendia sas o profeto Joel.

¹⁶Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:

¹⁷Andel paluno dies O Del phenel, shorava murho Swunto Duxo po swako manush; tumare shave ai tumare sheia profesisaren, ai tumare terne avela le vizione, ai tumare phure dikhena sune;

¹⁷'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar;

¹⁸ai pe murhe slugi, le mursh ai le zhuvlian, kodola duesa shorava murho Swunto Duxo, ai won den profesi.

¹⁸ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.

¹⁹Kerava bare dieli opre ando cheri, ai mirakluria tele pe phuv, rat, iag, ai tsu.

¹⁹Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.

²⁰O kham parhudiola ai kerdiola tuniariko, ai o shunuto pherdiola rat, mai anglal sar o dies kai avela O Kristo, kodo dies baro ai luvudime.

²⁰Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.

²¹Antunchi kon godi tsipila po anav le Devlesko avela skepime.

²¹Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'

²²Tume manush kai san ande Israel, ashunen kadala vorbi. O Jesus andai Nazareth, kado manush kai leske O Del sas marturo angla tumende, ai katar le mirakluria ai le bare bucha kai kerdia lestar mashkar tumende; sar tume zhanen.

²²I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,

²³Kado manush sas tume dino te manglia O Del, ai kai manglia wo mai anglal tume karfosardian les, mudardian les, katar le manush le bezexa le.

²³denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.

²⁴O Del zhuvindisardia les, skepisardia les andai martia, ke nashtilas e martia te ankerel les.

²⁴Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.

²⁵Ke o David mothol pa peste: "Dikhem le Devles sagda sar beshelas angla mande: ke wo si pe murhi rig e chachi, saxke te na izdral.

²⁵Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.

²⁶Ai inker murho ilo raduimelo, ai murhi shib pherdo raduimos la; ai vi murho stato merela raduimasa.

²⁶Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:

²⁷Ke chi mekes murho traio mashkar le mule, ai chi mekesa kodoles kai si chiro te dikhel o chorhimos.

²⁷den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse.

²⁸Sikadian mange le droma le traioske; pheres ma raduimos ke pasha mande san.

²⁸Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'

²⁹Murhe phral, slobodo mange te dav tumensa duma vorta pa David amaro dat, mulo ai groposarde les, ai lesko gropo inker adies mashkar amende lo.

²⁹Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.

³⁰Sar wo sas profeto, ai zhanelas ke O Del shinadia ai solaxadia te iek andel leske manush avela amperato.

³⁰Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',

³¹Pa zhuvindimos le Kristosko phendia, ai mothodia ke chi mekela les mashkar le mule, ai lesko stato chi dikhela o chorhimos.

³¹därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse.

³²Kodo Jesus si kai O Del zhuvindisardia, ai savorhe marturia sam.

³²Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.

³³Vazdino katar o chachimos le Devlesko, lia katar O Dat O Swunto Duxo kai sas shinado, ai shordia pesko Swunto Duxo, sar dikhen ai ashunen.

³³Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.

³⁴Ke o David chi gelo ando cheri, numa wo mothol, "O Del phendia murhe Devleske, besh pe murhi rik e chachi,

³⁴Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,

³⁵zhi kai kerav skeri anda che duzhmaia.

³⁵till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.

³⁶Ai ke sa o kher le Israelongo te zhanel chachimasa, ke O Del kerdia Kristo kodo Jesus, kai tume karfosardian.

³⁶Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias.»

³⁷Kana ashunde kado divano, lengo ilo sas azbado, ai phende le Petreske ai kolaver apostlonge, "Murhe phral, so keras?"

³⁷När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: »Bröder, vad skola vi göra?»

³⁸O Petri phendia lenge, "Kein tume anda tumare bezexa, ai swako anda tumende te avel boldo ando anav le Jesus Kristosko pala iertimos tumare bezexengo, ai avela dino O Swunto Duxo.

³⁸Petrus svarade dem: »Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.

³⁹Ke so sas shinado katar O Del tumenge si, ai tumare shavengo, ai sa kodolenge kai si dur, sode avena, sode O Del akharela len.

³⁹Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.»

⁴⁰Ai mai avre vorbensa motholas lenge te zuralel le, skepin tume anda kado narodo kai si bezexalo.

⁴⁰Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: »Låten frälsa eder från detta vrånga släkte.»

⁴¹Le manush kai premisarde leski vorba boldia len, ai ande kado dies pherdile trin mi shave Devleske.

⁴¹De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.

⁴²Ai zhanas angle kadia ando sicharimos le apostlongo ai te chidenpe opral andek than te xan o manrho, ai te rhuginpe.

⁴²Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.

⁴³Dar kerdiolas ando narodo, ke le apostluria kerenas but mirakluria ai but semnuria.

⁴³Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna.

⁴⁴Sa kodola kai pachanaspe ando Del sas ande iek than, ai kerenas buchi andek than.

⁴⁴Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt;

⁴⁵Bichinenas penge khera ai pengo mishtimos kai sas le, ai hulavenas le love pe savorhende.

⁴⁵de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde.

⁴⁶Savorhe sas swako dies andek than ande khangeri, ai phagenas o manrho andel khera, ai xanas penge xabe raduimasa, ai prostovanes ande pengo ilo.

⁴⁶Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud.

⁴⁷Naisinas le Devles, ai arakhenas mishtimos mashkar sa o narodo. Ai O Del tholas ande khangeri swako dies aver manush kai sas skepime.

⁴⁷Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas.