¹Desh u shtar bersh pala kodia gelem pale ande Jerusalem le Barnabasoske; ai ingerdem vi le Titus mansa.

¹Efter fjorton års förlopp for jag sedan åter upp till Jerusalem, åtföljd av Barnabas; jag tog då också Titus med mig.

²Gelem ke O Del sikadiasas mange ke trobul te zhav. Ai chide ma le barensa rigate kai sas kotse, ai phendem lenge pai lashi viasta kai phenav le manushenge kai Nai Zhiduvuria, ke chi mangav murhi buchi kai kerdem ai kerav akana te avel intaino.

²Men det var på grund av en uppenbarelse som jag for dit. Och för bröderna där framlade jag det evangelium som jag predikar bland hedningarna; särskilt framlade jag det för de män som stodo högst i anseende -- detta av oro för att mitt strävande nu vore förgäves eller förut hade varit det.

³Numa o Titus, kai sas mansa ai kai si Greko, nas leske musai te avel semnome, ai marka ke xoxamle phral thodepe mashkar amende, ai mangenas te thon semno pe leste.

³Men icke ens Titus, min följeslagare, som var grek, blev nödgad att låta omskära sig.

⁴Kodo narodo thode sas pe chordanes ande amare saxke te dikhen so kerasas ande amaro chidinimos le Kristosa. Won mangenas te keren anda amende rhoburia.

⁴Det var nämligen så, att några falska bröder hade kommit att upptagas i församlingen, dit de hade smugit sig in för att bespeja vår frihet, den som vi hava i Kristus Jesus, varefter de ville trälbinda oss.

⁵Ai ame chi meklem ame vov si pala lende, saxke te garavas tumenge o chachimos la nevia viastako.

⁵Dock gåvo vi icke ens ett ögonblick vika för dem genom en sådan underkastelse; ty vi ville att evangelii sanning skulle bliva bevarad hos eder.

⁶Numa kodola kai sas jinde sar le bare, numa so sas kodia nai baio, ke O Del chi kerel kris pe so miazol o manush, kodola bare chi phendem mange te kerav chi iek diela.

⁶Och vad angår dem som ansågos något vara -- hurudana de nu voro, det kommer icke mig vid; Gud har icke anseende till personen -- så sökte icke dessa män, de som stodo högst i anseende, att pålägga mig några nya förpliktelser.

⁷Inker dikhle ke O Del diasas ma e buchi te phenav e lashi viasta kodolenge kai Nas Zhiduvuria, sar won dinesas ka Petri e buchi te phenel e lashi viasta le Zhidovonge.

⁷Tvärtom; de sågo att jag hade blivit betrodd med att förkunna evangelium för de oomskurna, likasom Petrus hade fått de omskurna på sin del --

⁸Ke O Del kerdia anda mande e sluga shinadi kodolenge kai Nai Zhiduvuria, sa sar kerdia anda Petri e sluga shinadi le Zhidovongo.

⁸ty densamme som hade stått Petrus bi vid hans apostlaverksamhet bland de omskurna, han hade ock stått mig bi bland hedningarna --

⁹O Iakov, o Petri, ai o Iovano, kai sas jinde sar le bare, preznaisarde ke O Del diasas ma kodia buchi mange; antunchi dine ame vas ka Barnabas ai man. Ai kadia chidine andek than iek kavresa ai andek than phendiam ke ame zhasa te keras buchi mashkar kodola kai Nai Zhiduvuria, ai ke won zhana mashkar le Zhiduvuria.

⁹och när de nu förnummo vilken nåd som hade blivit mig given, räckte de mig och Barnabas handen till samarbete, både Jakob och Cefas och Johannes, de män som räknades för själva stödjepelarna; vi skulle verka bland hedningarna, och de bland de omskurna.

¹⁰Numa mangle amendar ferdi te das ame goji kal chorhe kai si ande lenge khangeri, ai me kerdem so mangle mandar.

¹⁰Allenast skulle vi tänka på de fattiga; och just detta har jag också vinnlagt mig om att göra.

¹¹Kana o Petri avilo ande Antioch, phendem ke nai vorta angla narodo, ke wo nas po drom o vorta.

¹¹Men när Cefas kom till Antiokia, trädde jag öppet upp mot honom, ty han hade befunnits skyldig till en försyndelse.

¹²Chaches mai anglal sar te aven uni manush kai sas tradine katar o Iakov, o Petri xalas le phralensa kai Nas Zhiduvuria, numa kana avile kodola manush liape kotsar, ai chi mai xalas lensa, ke wo daralas katar le manush kai mangenas te semnon.

¹²Förut hade han nämligen ätit tillsammans med hedningarna; men så kommo några män dit från Jakob, och efter deras ankomst drog han sig tillbaka och höll sig undan, av fruktan för de omskurna.

¹³Le kolaver phral Zhiduvuria vi won kerde sar o Petri; ai o Barnabas wo pashte lelaspe pala lende.

¹³Till samma skrymteri gjorde sig också de andra judarna skyldiga, och så blev till och med Barnabas indragen i deras skrymteri.

¹⁴Kana dikhlem ke chi phirenas vorta ai malades ando chachimos la nevia viastako, phendem le Petreske, angla sa o narodo, "Tu kai san Zhidovo, traiisardian katse sar kodola kai Nai Zhiduvuria, ai na sar le Zhiduvuria. No sar thos pe zor kodolen kai Nai Zhiduvuria te traiin sar le Zhiduvuria?"

¹⁴Men när jag såg att de icke vandrade med fasta steg, enligt evangelii sanning, sade jag till Cefas i allas närvaro: »Om du, som är en jude, kan leva efter hednisk sed i stället för efter judisk, varför vill du då nödga hedningarna att leva efter judiskt sätt?»

¹⁵Ame Zhiduvuria sam ai kadia kerdiliam, ai chi sam bezexale le kolavre tsemenge.

¹⁵Vi för vår del äro väl på grund av vår härkomst judar och icke »hedniska syndare»;

¹⁶Numa zhanas ke o manush si jindo vorta angla Del ferdi pala pesko pachamos ando Jesus Kristo, ai na ke kerel so mothol o zakono. Iame, pachaiam ame ando Jesus Kristo saxke te avas jinde vorta pala amaro pachamos ando Kristo, ai na ke kerdiam so mothol o zakono. Ke khonik chi avela jindo vorta angla Del ke kerdia so mothol o zakono.

¹⁶men då vi nu veta att en människa icke bliver rättfärdig av laggärningar, utan genom tro på Kristus Jesus, hava också vi satt vår tro till Jesus Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro på Kristus, och icke av laggärningar. Ty av laggärningar bliver intet kött rättfärdigt.

¹⁷Numa te rodasa te avas jinde vorta ke sam astarde le Kristosa, iame sam bezexale sode si kodola kai Nai Zhiduvuria, kodia znachil ke O Kristo kerel buchi le bezexeske? Nichi!

¹⁷Men om nu jämväl vi, i det vi sökte att bliva rättfärdiga i Kristus, hava befunnits vara syndare, då är ju Kristus en syndatjänare? Bort det!

¹⁸Te tsava ma pale te lasharav so peradem, sikavav kadia ke chi lav ma pala zakono.

¹⁸Om så vore att jag byggde upp igen detta samma som jag redan har brutit ned, då bevisade jag därmed, att jag var en överträdare.

¹⁹Ai le zakonoske, mulo sim, iek martia kai o zakono andai, saxke me te traiiv le Devleske.

¹⁹Ty jag för min del har genom lagen dött bort ifrån lagen, för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus,

²⁰Simas thodino te merav le Kristosa po trushul. Ai kadia mai nai me kai traiiv, numa O Kristo traiil ande mande. O traio le manushesko, o traio kai traiiv me akana traiiv ando pachamos ando Shav le Devlesko, kai simas leske drago ai kai dia pesko traio mange. Chi shudav o lashimos le Devlesko.

²⁰och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv som jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig.

²¹Te si o manush ke pala zakono sai avel vorta angla Del, apo antunchi O Kristo mulo intaino!

²¹Jag förkastar icke Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade ju Kristus icke behövt lida döden.