¹Ashun so mai motsav: O shav kai trobul te lel o mishtimos peske dadesko sa andek fielo diela lo ke sar iek manush kai si phanglo zhi kai godi avela terno, marka ke so godi si lesko si.

¹Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;

²Akana kai si terno, thodino lo kal manush kai len sama lestar ai te len sama katar leski dieli zhi pe vriama kai lesko dat phendia.

²ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.

³Iame zhi kai godi samas sar glati, phangle sama kal dieli kadala lumiake.

³Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».

⁴Numa kana e vriama kai sas thodi avili, O Del tradia peske Shaves. Kerdilo katar iek zhuvli, ai traiilas tele zakono le Zhidovongo.

⁴Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,

⁵Saxke te ankalavel kodolen kai sas thodine tela zakono, ai ame te sai kerdiuas shave le Devleske.

⁵för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.

⁶Te sikavel tumenge ke leske shave san, O Del tradia ande amare ile O Swunto Duxo peske Shavesko, O Swunto Duxo kai tsipil, "Dat, Murho Dat."

⁶Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»

⁷No akana, chi mai san manush phanglo, numa shav ai akana kai san lesko shav, O Del dela tu o mishtimos kai garavel peske shavenge.

⁷Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.

⁸Mai anglal chi zhanenas le Devles, ai phangle sanas kal dieli kai nai chaches dela.

⁸Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.

⁹Numa akana kai zhanen le Devles, inker mai bini, akana kai O Del zhanel tume, sar sai mai tume zhan palpale ka kodola kovle ai chorhe dieli la phuviake? Sar sai dashtilpe ke tume mangen pale te aven phangle lende?

⁹Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?

¹⁰Tume len sama zurales ka uni dies, ka uni shon, ka uni vriama, ai ka uni bersh.

¹⁰I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --

¹¹Dar mange ando tumende! Ke sa e buchi kai kerdem mashkar tumende avela intaino?

¹¹Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.

¹²Murhe phral, mangav ma tumendar, kerdion sar mande. Sar me kerdilem sar tumende, chi kerdian mange chi iek nasulimos.

¹²Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.

¹³Tume seren tume sostar, andem tumenge e lashi viasta e pervo data; sostar ke naswalo simas.

¹³I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.

¹⁴Murho stato o naswalo sas te zumavel tumen, numa chi simas tumenge gratsia ai chi shudian ma. Numa premisardian ma sar iek angelo le Devlesko, vai sar O Jesus Kristo.

¹⁴Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.

¹⁵Defial raduime sanas! Apo so kerdilia tumensa akana? Sai mothav kacha diela pa tumende: te sai dashtisardianas lianas tumare iakha avri, ai dianas le mange.

¹⁵När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.

¹⁶Apo akana so kerdilem tumaro duzhmano kai mothav tumenge o chachimos?

¹⁶Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!

¹⁷Kodo narodo sikaven but ke volin tume, numa lenge ginduria nai lashe karing tumende. So won mangen si te len tume amendar, saxke te keren buchi lenge.

¹⁷Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.

¹⁸Mishto te avel tumen ilo te keren o mishtimos ande swako vriama, ai na ferdi kana sim mashkar tumende.

¹⁸Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,

¹⁹Murhe kuchi shave! Haliarav pale iek chino tumenge, sar iek chino kai si la zhuvlia kana bianjol lake iek glata, zhi kai O Kristo lashardiol ande tumende.

¹⁹I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.

²⁰Sode manglemas te avav pasha tumende akana, saxke te sai dav tumensa duma averfielo, ke chi zhanav so kerdilia tumensa.

²⁰Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.

²¹Phenen mange tume kai mangen te aven tela zakono, pate chi aliarena so mothol o zakono?

²¹Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?

²²O zakono mothol ke o Abraham sas les dui shave, iek katar iek zhuvli kai sas phangli, ai iek katar iek zhuvli kai nas phangli.

²²Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.

²³O shav kai sas les katar e zhuvli kai sas phangli biandilo sar aver, numa o shav kai sas les katar e zhuvli kai nas phangli biandilo sar O Del shinadiasas.

²³Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.

²⁴Sai haliaren la sar iek patreto: le dui zhuvlia si le dui kontrakturia pachi, iek anda kodola pachi sikavel katar e Hagar, ai kucha anda Mount Sinai, biandiol lake glati phangle.

²⁴Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.

²⁵E Hagar si o Mount Sinai kai si ande Arabia, woi malavel ka foro kai si ande Jerusalem, kai si phangli peske manushensa.

²⁵Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.

²⁶Numa e Jerusalem kai si ande rhaio nai phangli, ai woi si amari dei.

²⁶Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.

²⁷Ke E Vorba le Devleski mothol, "Raduisavo tu, zhuvlio kai shoxar nashti avilian tu glate! Tsipisar raduimastar, tu kai shoxar chi zhanglian le dukha la zhuvliake kai sas la glate! Ke e zhuvli kai sas mekli avela la mai but glate de sar la zhuvlia kai si la rhom.

²⁷Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»

²⁸Numa tume, murhe phral, tume san shave kai biandilian sar sas shinado katar O Del, sar o Isaac.

²⁸Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.

²⁹Mai anglal o shav kai biandilo ando stato chinuilas kodoles kai biandilosas pala Swunto Duxo le Devlesko; ai sakadia si akana.

²⁹Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.

³⁰Numa so mothol E Vorba le Devleski? Woi mothol, "Gonisar la zhuvlia kai si phangli ai lake shaves; ke o shav la zhuvliako kai si phanglo chi avela les so sas shinado katar o dat le shavesa kai si la zhuvliako kai nai phanglo."

³⁰Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»

³¹Anda kodia, murhe phral, chi sam shave la zhuvliake kai si phangle, numa la zhuvliake kai nai phangle.

³¹Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun.