¹Andek dies, kana O Jesus sas ande tampla sicharelas le narodos ai delas duma e lashi viasta, le bare rasha ai le Gramnoturia, ai le mai phure avile.

¹Och en dag, då han undervisade folket i helgedomen och förkunnade evangelium, trädde översteprästerna och de skriftlärde, tillika med de äldste, fram

²Ai phende leske, "Phen amenge, katar si tu kadia putiera te keres so keres? Vai kon si kodo kai dia tu kadia putiera?"

²och talade till honom och sade: »Säg oss, med vad myndighet gör du detta? Och vem är det som har rivit dig sådan myndighet?»

³O Jesus phendia lenge, "Vi me akana phushav tumendar ek divano,

³Han svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den.

⁴o bolimos le Iovanosko katar sas, anda rhaio vai manushendar?"

⁴Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor?»

⁵Ai dinepe duma mashkar pende, phenenas, "Te phenasa 'Anda rhaio,' wo phenela, ' Sostar chi pachaian les?'

⁵Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen' så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'

⁶Numa te phenasa, 'Katar le manush,' sa o narodo shudela bax pe amende; ke o narodo zhanelas ke o Iovano sas ek profeto.

⁶Men om vi svara: 'Från människor', då kommer allt folket att stena oss, ty de äro förvissade om att Johannes var en profet.»

⁷No won phende, 'Chi zhanas katar avilo.'"

⁷De svarade alltså att de icke visste varifrån den var.

⁸Ai O Jesus phendia lenge, "Chi me chi phenav tumenge katar che putiera kerav so kerav."

⁸Då sade Jesus till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.»

⁹Porme O Jesus phendia le narodoske ek paramichi: "Iek manush thodia te bariol rez, ai meklia les kaver manush te len sama, ai gelotar andek dur them but vriama.

⁹Och han framställde för folket denna liknelse: »En man planterade en vingård och lejde ut den åt vingårdsmän och för utrikes för lång tid.

¹⁰Kana avili e vriama te chidelpe o struguro, wo tradia ieke sluga karing le kolaver manush te lel lendar so trobul te avel lesko. Numa le manush kai chidenas o struguro marde les, ai trade les palpale bi kanchesko.

¹⁰När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att de åt denne skulle lämna någon del av vingårdens frukt. Men vingårdsmännen misshandlade honom och läto honom gå tomhänt bort.

¹¹Kodo manush mai tradia ieka sluga; ai pale marde les, chinuisarde les, ai trade les bi kanchesko.

¹¹Ytterligare sände han en annan tjänare. Också honom misshandlade och skymfade de och läto honom gå tomhänt bort.

¹²Numa kodo manush mai tradia mai ieka sluga, (o trito) ai won dukhade les, ai gonisarde les.

¹²Ytterligare sände han en tredje. Men också denne slogo de blodig och drevo bort honom.

¹³Antunchi o gazda la rezako phendia, "So te kerav? Tradav murhe shaves kai si mange drago; amborim lena pe pala leste!"

¹³Då sade vingårdens herre: 'Vad skall jag göra? Jo, jag vill sända min älskade son; för honom skola de väl ändå hava försyn.'

¹⁴Numa kana le manush kai chidenas o struguro dikhle les, denas pe duma mashkar pende, "Kodo si o shav le gazdasko, mudaras les, ai e phuv ashela amenge!"

¹⁴Men när vingårdsmannen fingo se honom, överlade de med varandra och sade: 'Denne är arvingen; låt oss dräpa honom, för att arvet må bliva vårt.'

¹⁵Ai gonisarde les dur katar e rez, ai mudarde les. "Akana, so kerel lenge o gazda la rezako?" "Avela ai mudarela kodole manushen, ai dela e rez kal kolaver."

¹⁵Och de förde honom ut ur vingården och dräpte honom. »Vad skall nu vingårdens herre göra med dem?

¹⁶Kana o narodo ashundia kodia, phendia, "Kasavatar diela nashti kerdiol!"

¹⁶Jo, han skall komma och förgöra de vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.» När de hörde detta, sade de: »Bort det!»

¹⁷O Jesus dikhlia pe lende, ai phendia, "So znachil kado ramomos? O bax kai shude kukula, saikfielo bax sas o bax kai trobulsarde."

¹⁷Då såg han på dem och sade: »Vad betyder då detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten'?

¹⁸Kon godi perela pe kodo bax avela phaglo; ai kuko kai perela o bax wo avela lichardo."

¹⁸Var och en som faller på den stenen, han skall bliva krossad; men den som stenen faller på, honom skall den söndersmula.»

¹⁹Le bare rasha ai le Gramnoturia dinepe duma sar te astaren les; ai won daranas anda le manushenge, ke won haliarde ke O Jesus lenge phendia kodia paramichi.

¹⁹Och de skriftlärde och översteprästerna hade gärna velat i samma stund gripa honom, men de fruktade för folket. Ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse.

²⁰Ai won lenas sama les, ai trade manushen te dikhen so kerel, kerenaspe sar chache manush, saxke te astaren les ande lesko divano, saxke te den les ka guvernori (kai si les e putiera te kerel sa wo mangel).

²⁰Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.

²¹Kodala manush phushle les, "Gazda, zhanas so phenes ai sichares si vorta, ai zhanas ke chi respektis iek manush mai but sar kaver, numa sichares o zakono le Devlesko chachimasa.

²¹Dessa frågade honom och sade: »Mästare, vi veta att du talar och undervisar rätt och icke har anseende till personen, utan lär om Guds väg vad sant är.

²²Phen amenge, si amenge slobodo vai nai te pochinas taksa ka Caesar?"

²²Är det lovligt för oss att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»

²³Numa O Jesus haliardia lenge nasul ginduria, ai phendia lenge, "Sostar tume zumaven ma?"

²³Men han märkte deras illfundighet och sade till dem:

²⁴Sikaven mange ek kotor rupone, "Kaske fatsa ai ramomos si kado?"

²⁴»Låten mig se en penning. Vems bild och överskrift bär den?» De svarade: »Kejsarens.»

²⁵Won phende, "O Caesar." O Jesus phendia lenge, "Den ka Caesar so si lesko, ai den ka Del so si le Devlesko."

²⁵Då sade han till dem: »Given alltså kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»

²⁶Nashti thode leske dosh pe kado divano angla narodo; numa chudisaile andal atweto kai dia le, ai chi mai phende kanch.

²⁶Och de förmådde icke fånga honom genom något hans ord inför folket, utan förundrade sig över hans svar och tego.

²⁷Uni Saduseanuria avile ka Jesus, ke mothonas ke nai traio pala e martia; ai phushle,

²⁷Därefter trädde några sadducéer fram och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom

²⁸"Gazda, o Moses ramosardia o zakono amenge; "Te merela vari kasko phral, ai si les ek rhomni, ai nas les glate, lesko phral ansurilape leska rhomniasa, ai vazdel familia leske phraleske."

²⁸och sade: »Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som är gift, men dör barnlös, så skall han taga sin broders hustru till akta och skaffa avkomma åt sin broder.

²⁹Sas efta phral: o pervo ansurisailo, ai mulo bi te avel les glate, meklia rhomnia peske phraleske.

²⁹Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog barnlös.

³⁰Sakadia o duito,

³⁰Då tog den andre i ordningen henne

³¹ai o trito, sakadia kerdilia vi le efta phralensa. Mule vi te aven le glate.

³¹och därefter den tredje; sammalunda alla sju. Men de dogo alla, utan att någon av dem lämnade barn efter sig.

³²Akana vi e zhuvli muli.

³²Slutligen dog ock hustrun.

³³Kana avela te zhuvindin le mule te zhan ando rhaio, saveski andal efta phral avela e rhomni ke savorhenge sas?"

³³Vilken av dem skall då vid uppståndelsen få kvinnan till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru.»

³⁴O Jesus phendia lenge, "Le mursh ai le zhuvlia la lumiake akana ansurinpe;

³⁴Jesus svarade dem: »Med den nuvarande tidsålderns barn är det så, att män taga sig hustrur, och hustrur givas åt män;

³⁵Numa le mursh ai le zhuvlia kai sai zhuvindin andai martia ka traio ai te traiin ande kolaver lumia chi mai ansurinpe.

³⁵men de som bliva aktade värdiga att få del i den nya tidsåldern och i uppståndelsen från de döda, med dem är det så, att varken män tag sig hustrur, eller hustrur givas män.

³⁶Nashti mai meren; ke won avena sar le angeluria ai chi meren, ai avena shaves le Devleske, ke zhuvindisar le andai martia.

³⁶De kunna ju ej heller mer dö ty de äro lika änglarna och äro, Guds söner, eftersom de hava blivit delaktiga av uppståndelsen.

³⁷Ai o Moses sikadia kai le mule zhuvindinas ka traio. Ande Vorba le Devleski kai mothol pai krenzha kai zhalas e iag, kana wo akharel les "O Del le Abrahamosko, O Del le Isakosko, ai O Del le Iakovosko."

³⁷Men att de döda uppstå, det har ock Moses, på det ställe där det talas om törnbusken, givit till känna, när han kallar Herren 'Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud';

³⁸Ke wo nai O Del le mulengo, numa le zhuvindengo; savorhe traiin leske."

³⁸Och han är en Gud icke för döda, utan för levande, ty för honom leva alla.»

³⁹Uni andal Gramnoturia phende, "Gazda, mishto dia duma."

³⁹Då svarade några av de skriftlärde och sade: »Mästare, du har talat rätt.»

⁴⁰Ai chi mai tromanas te mai phushen les kanch.

⁴⁰De dristade sig nämligen icke att vidare ställa någon fråga på honom.

⁴¹O Jesus phendia lenge, "Sar mothon ke O Kristo si Shav le Davidosko?

⁴¹Men han sade till dem: »Huru kan man säga att Messias är Davids son?

⁴²Ke o David phendia ande Vorba le Devleski (Psalms), "O Del phendia murhe Devleske: Besh tele pa murhi chachi rik,

⁴²David själv säger ju i Psalmernas bok: Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,

⁴³zhi kai kerav anda che duzhmaia iek than te hodinis che punrhe pa lende."

⁴³till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'

⁴⁴O David akhardia les Devla, sar sai avel vo lesko shav?"

⁴⁴David kallar honom alltså 'herre'; huru kan han då vara hans son?»

⁴⁵Sar sa o narodo ashunelas leste, O Jesus phendia peske disiplonge.

⁴⁵Och han sade till sina lärjungar, så att allt folket hörde det:

⁴⁶Arakhen tume katar le Gramnoturia, kai si lenge drago te phiravenpe andel rhochi lunzhe, ai den le manush lasho dies pel droma, ai roden la mai lashe skamina ande synagogue, ai drago lenge te beshen ka shero la skafidiako kal pachiva.

⁴⁶»Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --

⁴⁷Ke tume xan le phivliange khera, ai rhugin tume lungo rhugimos te miazol ke lashe san: anda kodia si te perel mai phari kris pe tumende."

⁴⁷detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa baner. Del skola få en dess hårdare dom.»