¹Si tume zor ke chiro traio si ando Kristo? Leski dragostia pechin tume? Si tume raduimos ke zhutisardian te ingeren e lashi viasta kal manush le Swuntone Duxosa? Si tumen dragostia ai lashimos iek kavreske?

¹Om nu förmaning i Kristus, om uppmuntran i kärlek, om gemenskap i Anden, om hjärtlig godhet och barmhärtighet betyda något,

²Mangav tumendar, keren anda mande te avav defial raduime te dikhav ke pe iek gindo keren buchi, ai ke san drago iek kavreske, ai te aven tumare ile saikfielo ai vi tumare ginduria.

²gören då min glädje fullkomlig, i det att I ären ens till sinnes, uppfyllda av samma kärlek, endräktiga, liksinnade,

³Na keren kanchi ande xoli vai te luvudin tume intaino, saxke te sikadion; numa te aven manush kai chi keren barimata mashkar iek kavreste, ai swako te jinel le kolavren sar mai opre lestar.

³fria ifrån genstridighet och ifrån begär efter fåfänglig ära. Fasthellre må var och en i ödmjukhet akta den andre förmer än sig själv.

⁴Te na rodel khonik te kerel ferdi peske mishtimos, numa rodel te kerel vi le kolavrenge.

⁴Och sen icke var och en på sitt eget bästa, utan var och en också på andras.

⁵Te avel ande tumende le ginduria kai sas ando Jesus Kristo.

⁵Varen så till sinnes som Kristus Jesus var,

⁶Wo de sar godi sas Del sas, numa chi phendia ke trobulas te rodel te kerel pe zor te avel saikfielo sar O Del.

⁶han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte,

⁷Numa wo thodia rigate so godi sas les, ai kerdia anda peste iek sluga. Wo kerdilo saikfielo sar iek manush, ai sikadilo sar iek chacho manush.

⁷utan utblottade sig själv, i det han antog tjänare-skepnad, när han kom i människogestalt. Så befanns han i utvärtes måtto vara såsom en människa

⁸Manglia te traiil prostovanes ai pachaia o mui zhi kai martia, e martia po trushul.

⁸och ödmjukade sig och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset.

⁹Anda kodia O Del vazdia les opre ando than o mai opre, ai dia les o anav kai si o mai baro de sar sa le kolaver anava.

⁹Därför har ock Gud upphöjt honom över allting och givit honom det namn som är över alla namn

¹⁰Saxke ando luvudimos le anaveske le Jesusosko, sa le manush kai si ando rhaio, ai pe phuv, ai telai phuv dela changa angla leste.

¹⁰för att i Jesu namn alla knän skola böja sig, deras som äro i himmelen, och deras som äro på jorden, och deras som äro under jorden,

¹¹Ai savorhe te mothon ke O Jesus Kristo si le Devles, ando luvudimos le Devlesko O Dat.

¹¹och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre.

¹²Murhe vortacha, tume sagda pachaian mui kana simas tumensa, ai akana mai but trobul te pachan o mui kai chi sim tumensa. Keren buchi ka sikaven tumaro skepimos, ai durion katar le dieli nai drago le Devleske.

¹²Därför, mina älskade, såsom I alltid förut haven varit lydiga, så mån I också nu med fruktan och bävan arbeta på eder frälsning, och det icke allenast såsom I gjorden, då jag var närvarande, utan ännu mycket mer nu, då jag är frånvarande.

¹³Ke O Del kerel buchi ande tumende sagda te kerel anda tumende te sai avel tume e voia ai te keren so wo mangel.

¹³Ty Gud är den som verkar i eder både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.

¹⁴Keren swako fielo bi te vachin tume ai bi te xan tume,

¹⁴Gören allt utan att knorra och tveka,

¹⁵saxke te na aven doshale, tume san shave Devleske kai nai doshale mashkar o narodo kai si xoxamle, ai bezexale ande kadia lumia. Tume trobul te strefian mashkar lende sar le chererhaia ando cheri,

¹⁵så att I bliven otadliga och rena, Guds ostraffliga barn mitt ibland »ett vrångt och avogt släkte», inom vilket I lysen såsom himlaljus i världen,

¹⁶ai kai anen lenge e vorba le traioski. Te kerena kadia, luvudiva tumen kana avela O Kristo, ai kodia sikavela ke sa murhi buchi ai sa murhi zor nas intaino.

¹⁶i det att I hållen fast vid livets ord. Bliven mig så till berömmelse på Kristi dag, till ett vittnesbörd om att jag icke har strävat förgäves och icke förgäves har arbetat.

¹⁷Amborim murho rat kodia si murho traio avela thodino sar iek podarka ka sakrifis kai tumaro pachamos anel angla Del. Ai te avela kodia raduime sim ai hulavav murho raduimos tumensa.

¹⁷Men om än mitt blod bliver utgjutet såsom ett drickoffer, när jag förrättar min tempeltjänst och därvid frambär offret av eder tro, så gläder jag mig dock och deltager i allas eder glädje.

¹⁸Ai tume trobul te raduin tume ai te hulaven mansa tumaro raduimos.

¹⁸Sammalunda mån ock I glädjas och deltaga i min glädje.

¹⁹Gindiv ando anav le Devlesko O Jesus te sai tradav tumenge sigo vriama o Timote, saxke te zuriaren les ando pachamos ai i me kana ashunava pa tumende.

¹⁹Jag hoppas nu i Herren Jesus att snart kunna sända Timoteus till eder, så att ock jag får känna hugnad genom det som jag då hör om eder.

²⁰Ferdi wo hulavel mansa le dieli kai si ma ando gindo, ai kai si leske chaches anda tumende.

²⁰Ty jag har ingen av samma sinne som han, ingen som av så uppriktigt hjärta kommer att hava omsorg om eder.

²¹Sa le kolaver si lenge ferdi anda penge dieli, ai na andal dieli le Jesus Krisoske.

²¹Allasammans söka de sitt eget, icke vad som hör Kristus Jesus till.

²²Zhanen tume sar o Timote sikadia sar beshel sagda mansa, ai sar kerdia buchi mansa sar iek shav peske dadesa, te ingeras e lashi viasta.

²²Men hans beprövade trohet kännen I; I veten huru han med mig har verkat i evangelii tjänst, såsom en son tjänar sin fader.

²³Mangav te tradav les tumende, kana dikhava so kerdiolpe anda mande.

²³Honom hoppas jag alltså kunna sända, så snart jag har fått se huru det går med min sak.

²⁴Ai pachav ma ando Del ke zhava me te dikhav tume.

²⁴Och i Herren är jag viss om att jag också själv snart skall få komma.

²⁵Haliardem ke trobul te tradav tumenge amare phrales o Epaphroditas, wo si murho vortako ande buchi ai kai marelpe mansa, wo kai tradian mange te zhutil ma kana trobulas ma zhutimos.

²⁵Emellertid har jag funnit det nödvändigt att sända brodern Epafroditus, min medarbetare och medkämpe, tillbaka till eder, honom som I haven skickat hit, för att å edra vägnar överlämna åt mig vad jag kunde behöva.

²⁶Wo mangel defial te dikhel tume savorhen, ai delpe goji ke ashundian ke wo naswalosas.

²⁶Ty han längtar efter eder alla och har ingen ro, därför att I haven hört honom vara sjuk.

²⁷Chaches naswalo sas, ai vi mai xantsi sas te merel. Numa O Del sas leske mila anda leste, ai na ferdi anda leste, numa vi anda mande, saxke te na nekezhima mai zurales.

²⁷Han har också verkligen varit sjuk, ja, nära döden, men Gud förbarmade sig över honom; och icke allenast över honom, utan också över mig, för att jag icke skulle få bedrövelse på bedrövelse.

²⁸Akana grebime sim te tradav les tumende, saxke pale te raduin tume kana dikhena les, ai murho nekazo te zhaltar.

²⁸Därför är jag så mycket mer angelägen att sända honom, både för att I skolen få glädjen att återse honom, och för att jag själv därigenom skall få lättnad i min bedrövelse.

²⁹Premin les, bare raduimasa, sar iek phral kai zhanen le Devles. Tume trobul te sikaven respektimos le manushenge kai si sar leste.

²⁹Tagen alltså emot honom i Herren, med all glädje, och hållen sådana män i ära.

³⁰Ke wo mai xantsi sas te merel palai buchi le Devleski, bunisardia pesko traio te xasarel les te anel mange o zhutimos kai tume nashtin te anen mange.

³⁰Ty för Kristi verks skull var han nära döden, i det han satte sitt liv på spel, för att giva mig ersättning för den tjänst som jag måste sakna från eder personligen.