¹In Salomon, Davidov sin, se je okrepil v svojem kraljestvu, in GOSPOD, Bog njegov, je bil ž njim ter ga je jako poveličal.

¹Salomo, Davids son, befäste sig nu i sin konungamakt, i det att HERREN, hans Gud, var med honom och gjorde honom övermåttan stor.

²In Salomon je govoril vsemu Izraelu, poveljnikom čez tisoč in čez sto, sodnikom in vsem knezom po vsem Izraelu, poglavarjem očetovin;

²Och sedan Salomo hade låtit kallelse utgå till hela Israel, till över- och underhövitsmännen, till domarna och till alla hövdingar i hela Israel, huvudmännen för familjerna,

³in šli so, Salomon in ves zbor ž njim, na višavo, ki je bila v Gibeonu; zakaj ondi je bil Božji shodni šator, ki ga je bil naredil Mojzes, služabnik GOSPODOV, v puščavi.

³begav han sig med hela denna församling till offerhöjden i Gibeon, ty där stod Guds uppenbarelsetält, som HERRENS tjänare Mose hade gjort i öknen.

⁴Toda skrinjo GOSPODOVO je bil David prenesel iz Kirjat-jearima gori na mesto, ki ga ji je pripravil David; postavil ji je namreč šator v Jeruzalemu.

⁴Guds ark däremot hade David hämtat från Kirjat-Jearim upp till den plats som David hade berett åt den, ty han hade åt den slagit upp ett tält i Jerusalem.

⁵A bronasti oltar, ki ga je napravil Bezalel, sin Urija, sina Hurovega, je bil ondi pred šatorom GOSPODOVIM, in Salomon in zbor ga je obiskoval.

⁵Men kopparaltaret, som Besalel, son till Uri, son till Hur, hade gjort, det hade man ställt upp framför HERRENS tabernakel; och Salomo och församlingen gingo dit för att fråga honom.

⁶In Salomon je daroval ondi pred GOSPODOM na bronastem oltarju, ki je bil pri shodnem šatoru; in daroval je na njem tisoč žgalnih daritev.

⁶Där offrade nu Salomo inför HERRENS ansikte på kopparaltaret, som stod vid uppenbarelsetältet; han offrade på det tusen brännoffer.

⁷Tisto noč se prikaže Bog Salomonu in mu reče: Prosi, kaj naj ti dam.

⁷Och om natten uppenbarade sig Gud för Salomo; han sade till honom: »Bed mig om vad du vill att jag skall giva dig.»

⁸In Salomon reče Bogu: Ti si izkazal veliko milost Davidu, očetu mojemu, in si me storil za kralja na mestu njegovem.

⁸Salomo svarade Gud: »Du har gjort stor nåd med min fader David och har låtit mig bliva konung efter honom.

⁹In sedaj, o GOSPOD Bog, daj, da se uresniči obljuba tvoja Davidu, očetu mojemu; kajti postavil si me za kralja ljudstvu tolikemu, kolikor je prahu na zemlji.

⁹Så låt nu, HERRE Gud, ditt ord till min fader David visa sig vara sant; ty du har själv gjort mig till konung över ett folk som är så talrikt som stoftet på jorden.

¹⁰Daj mi torej modrosti in znanja, da morem hoditi ven in noter pred tem ljudstvom; zakaj kdo more soditi temu velikemu ljudstvu tvojemu?

¹⁰Giv mig nu vishet och förstånd till att vara detta folks ledare och anförare; ty vem skulle eljest kunna vara domare för detta ditt stora folk?»

¹¹In Bog reče Salomonu: Ker je to bilo v srcu tvojem in nisi prosil zakladov, bogastva in časti, ne smrti sovražnikov svojih, tudi nisi prosil dolgega življenja, temuč si prosil zase modrosti in spoznanja, da bi mogel soditi ljudstvu mojemu, nad katero sem te postavil za kralja:

¹¹Då sade Gud till Salomo: »Eftersom du är så till sinnes, och icke har bett om rikedom, skatter och ära eller om dina ovänners liv, och ej heller bett om långt liv, utan har bett om vishet och förstånd, så att du kan vara domare för mitt folk, över vilket jag har gjort dig till konung,

¹²modrost in spoznanje je dano tebi, in še ti dam zakladov, bogastva in časti, kolikor niso imeli kralji pred teboj, pa tudi za teboj ne bodo imeli.

¹²därför vare vishet och förstånd dig givna; därtill vill jag ock giva dig rikedom och skatter och ära, så att ingen konung före dig har haft och ej heller någon efter dig skall hava så mycket därav.»

¹³In prišel je Salomon z višave, ki je bila v Gibeonu, izpred shodnega šatora, v Jeruzalem; in kraljeval je Izraelu.

¹³Sedan nu Salomo hade varit vid offerhöjden i Gibeon, begav han sig från uppenbarelsetältet till Jerusalem och regerade där över Israel.

¹⁴In Salomon je nabral voz in konjikov, in imel je tisoč in štiristo voz in dvanajst tisoč konjikov, ki jih je razstavil po voznih mestih in pri kralju v Jeruzalemu.

¹⁴Och Salomo samlade vagnar och ridhästar, så att han hade ett tusen fyra hundra vagnar och tolv tusen ridhästar; dem förlade han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem, hos konungen själv.

¹⁵In kralj je storil, da je bilo v Jeruzalemu srebra in zlata kakor kamenja, in ceder je pripravil toliko, da jih je bilo obilo kakor smokovega drevja, ki raste v ravnini.

¹⁵Och konungen styrde så, att silver och guld blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.

¹⁶In konje so vodili Salomonu iz Egipta; družba kraljevih kupcev jih je privedla trumo za kupno ceno.In so hodili gori iz Egipta in pripeljavali odondod vozove po šeststo seklov srebra in konje po sto in petdeset. Tako so jih dobivali vsi kralji Hetejcev in sirski kralji po njih roki.

¹⁶Och hästarna som Salomo lät anskaffa infördes från Egypten; ett antal kungliga uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris.

¹⁷In so hodili gori iz Egipta in pripeljavali odondod vozove po šeststo seklov srebra in konje po sto in petdeset. Tako so jih dobivali vsi kralji Hetejcev in sirski kralji po njih roki.

¹⁷Var vagn som de hämtade upp från Egypten och införde kostade sex hundra siklar silver, och var häst ett hundra femtio. Sammalunda infördes ock genom deras försorg sådana till hetiternas alla konungar och till konungarna i Aram.