1Mrtve muhe napravijo, da se mazilarju mazilo skazi in usmradi: enako malo neumnosti lahko prevlada modrost in slavo.
1Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
2Modrega srce je na pravi strani njegovi, a bedakovo na napačni.
2Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
3Saj tudi ko po poti gre, manjka bedaku razuma in vsakemu pove, da je bedak.
3Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
4Ako se vzdigne vladarjeva jeza zoper tebe, ne zapusti mesta svojega; kajti krotkost zabrani velike pregrehe.
4Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
5Je zlo, ki sem ga videl pod solncem, pomota namreč, ki jo povzroča vladar:
5Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
6neumnost posajajo na najvišja mesta in bogatini morajo sedeti na nizkih.
6att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
7Videl sem hlapce na konjih, knezi pa so šli peš kakor hlapci.
7Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
8Kdor koplje jamo, lahko pade vanjo, in kdor predira ograjo, ga piči gad.
8Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
9Kdor lomi kamenje, se lahko ž njim poškoduje, in kdor kolje drva, je v nevarnosti od njih.
9Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
10Kadar se železo skrha in ostrine kdo ne nabrusi, tedaj mora človek bolj napenjati svojo moč; ali modrost je koristna, da dosežeš uspeh.
10Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
11Če kača piči, preden jo zakolne, nima nič dobička zaklinjalec.
11Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
12Besede iz ust modrega moža so milobne, ustnice bedakove pa njega samega pogoltnejo.
12Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
13Začetek besed ust njegovih je neumnost in konec govorjenja njegovega je zlobna blaznost.
13Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
14Bedak rad govori veliko besed; toda človek ne ve, kaj bode, in kar pride za njim, kdo mu oznani?
14Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
15Trud bedaka izmozgava, ker niti ne ve, kako bi šel v mesto.
15Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
16Gorje ti, o dežela, ako je tvoj kralj otrok in tvoji knezi se gosté že zjutraj!
16Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
17Srečna si, o dežela, če je tvoj kralj sin plemenitnikov in tvoji knezi jedo o pravem času v okrepčavo in ne iz požrešnosti!
17Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
18Vsled lenobe gnije streha in po zanikarnosti kaplje v hišo.
18Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
19Gostí se napravljajo v razveseljevanje in vino razvedruje življenje, denar pa zagotovi vse.Ne preklinjaj kralja, še v svojih mislih ne, in v svoji spalnici ne kolni bogatina, kajti ptice nebeške bi odnesle glas in krilatci bi oznanil besedo.
19Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
20Ne preklinjaj kralja, še v svojih mislih ne, in v svoji spalnici ne kolni bogatina, kajti ptice nebeške bi odnesle glas in krilatci bi oznanil besedo.
20Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.