¹Ko so pa slišali nasprotniki Judovi in Benjaminovi, da grade sinovi ujetništva tempelj GOSPODU, Bogu Izraelovemu,

¹Men när ovännerna till Juda och Benjamin fingo höra att de som hade återkommit ifrån fångenskapen höllo på att bygga ett tempel åt HERREN, Israels Gud,

²pristopijo k Zerubabelu in k poglavarjem očetovin in jim reko: Naj zidamo z vami, kajti mi iščemo vašega Boga prav tako kot vi. Ali mu ne darujemo od časa Esar-hadona, kralja asirskega, ki nas je pripeljal sem gori?

²gingo de till Serubbabel och till huvudmännen för familjerna och sade till dem: »Vi vilja bygga tillsammans med eder, ty vi söka eder Gud, likasom I, och åt honom offra vi alltsedan den tid då den assyriske konungen Esarhaddon lät föra oss hit.»

³Toda Zerubabel in Jesua in drugi poglavarji Izraelovih očetovin jim reko: Ne spodobi se vam, da z nami zidate hišo našemu Bogu, temuč mi sami hočemo zidati GOSPODU, Bogu Izraelovemu, kakor nam je zapovedal kralj Cir, kralj Perzije!

³Men Serubbabel och Jesua och de övriga huvudmännen för Israels familjer sade till dem: »Det är icke tillbörligt att I tillsammans med oss byggen ett hus åt vår Gud, utan vi vilja för oss själva med varandra bygga huset åt HERREN, Israels Gud, såsom konung Kores, konungen i Persien, har bjudit oss.»

⁴Tedaj je ljudstvo dežele slabilo roke ljudstvu Judovemu ter jih s strašenjem motilo pri zidanju.

⁴Men folket i landet bedrev det så, att judafolkets mod föll och de avskräcktes från att bygga vidare.

⁵In najemali so svetnike zoper nje, da podkopljejo njih namero, vse dni Cira, kralja perzijskega, do kraljevanja Darija, kralja Perzije.

⁵Och de lejde mot dem män som genom sina råd gjorde deras rådslag om intet, så länge Kores, konungen i Persien, levde, och sedan ända till dess att Darejaves, konungen i Persien, kom till regeringen.

⁶In ob vladanju Ahasvera, v začetku njegovega kraljevanja, so tožbo pisali zoper prebivalce na Judovem in v Jeruzalemu.

⁶(Sedermera, under Ahasveros' regering, redan i begynnelsen av hans regering, skrev man en anklagelseskrift mot dem som bodde i Juda och Jerusalem.

⁷In v dnevih Artakserksa so pisali Bislam, Mitredat, Tabeel in drugi njegovi tovariši Artakserksu, kralju v Perziji. In pisava pisma je bila sirska in po sirsko se je bralo.

⁷Och i Artasastas tid skrevo Bislam, Mitredat och Tabeel samt dennes övriga medbröder till Artasasta, konungen i Persien. Och det som stod i skrivelsen var skrivet med arameiska bokstäver och avfattat på arameiska.

⁸Rehum, deželni poglavar, in Simsaj, pisar, sta napisala pismo zoper Jeruzalem kralju Artakserksu takole:

⁸Likaledes skrevo rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai ett brev om Jerusalem till konung Artasasta av följande innehåll.

⁹(Takrat so pisali Rehum, deželni poglavar, in Simsaj, pisar, in drugi njih tovariši, Dinaji, Afarsatkaji, Tarpelaji, Afarsaji, Arkovci, Babilonci, Susančani, Dehaji, Elamljani

⁹De skrevo då, rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbröder: diniterna och afaresatkiterna, tarpeliterna, afaresiterna, arkeviterna, babylonierna, susaniterna, dehaviterna, elamiterna

¹⁰in drugi tistih narodov, ki jih je veliki in presvetli Oznapar sem pripeljal in jih naselil v mestih Samarije in v ostali deželi na tej strani reke Evfrata, in tako dalje.)

¹⁰och de andra folk som den store och mäktige Asenappar hade fört bort och låtit bosätta sig i staden Samaria och annorstädes i landet på andra sidan floden o. s. v.

¹¹To je prepis lista, ki so ga poslali Artakserksu kralju: Tvoji hlapci, možje tostran reke, in tako dalje.

¹¹Och detta är vad som stod skrivet i det brev som de sände till konung Artasasta: »Dina tjänare, männen på andra sidan floden o. s. v.

¹²Znano bodi kralju, da so Judje, ki so prišli gori od tebe, dospeli k nam v Jeruzalem; oni zidajo tisto uporno in hudobno mesto in izpolnjujejo obzidje ter popravljajo podstave.

¹²Det vare veterligt för konungen att de judar som drogo upp från dig hava kommit hit till oss i Jerusalem, och de hålla nu på att bygga upp den upproriska och onda staden, att sätta murarna i stånd och att förbättra grundvalarna.

¹³Znano torej bodi kralju: ako bode to mesto dozidano in obzidje dovršeno, ne bodo dajali davkov, ne užitnine, ne cestnine, in to naposled oškoduje kralja.

¹³Så må nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och murarna bliva satta i stånd, skola de varken giva skatt eller tull eller vägpenningar, och sådant skall bliva till men för konungarnas inkomster.

¹⁴Zatorej, ker jemo sol palače, ne smemo gledati škode kraljeve, pa pošiljamo h kralju in mu to poročamo,

¹⁴Alldenstund vi nu äta palatsets salt, och det icke är tillbörligt att vi åse huru skada tillskyndas konungen, därför sända vi nu och låta konungen veta detta,

¹⁵naj se poišče v spominski knjigi očetov tvojih; in najdeš v knjigi spominov in izveš, da je to mesto uporno mesto in škodljivo kraljem in deželam ter da so se v njem snovale vstaje od starodavna; zategadelj je tudi bilo to mesto porušeno.

¹⁵för att man må göra efterforskningar i dina fäders krönikor; ty av dessa krönikor skall du finna och erfara att denna stad har varit en upprorisk stad, till förfång för konungar och länder, och att man i den har anstiftat oroligheter ända ifrån äldsta tider, varför ock denna stad har blivit förstörd.

¹⁶Zagotavljamo kralja, ako se to mesto dozida in obzidje dovrši, da ne boš vsled tega imel nobene posesti tostran reke. –

¹⁶Så låta vi nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och dess murar bliva satta i stånd, så skall du i följd härav icke mer hava någon del i landet på andra sidan floden.»

¹⁷Nato pošlje kralj odgovor Rehumu, deželnemu poglavarju, in Simsaju, pisarju, in drugim njih tovarišem, ki prebivajo v Samariji in drugih krajih tostran reke: Mir! in tako dalje.

¹⁷Då sände konungen följande svar till rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbröder, som bodde i Samaria och i det övriga landet på andra sidan floden: »Frid o. s. v.

¹⁸List, ki ste ga nam poslali, se je umljivo bral pred menoj.

¹⁸Den skrivelse som I haven sänt till oss har noggrant blivit uppläst för mig.

¹⁹In velel sem, naj se preišče, in našlo se je, da je tisto mesto rovalo zoper kralje od starodavna ter da so upore in vstaje snovali v njem.

¹⁹Och sedan jag hade givit befallning att man skulle göra efterforskningar, fann man att denna stad ända ifrån äldsta tider har plägat sätta sig upp mot konungar, och att uppror och oroligheter där hava anstiftats.

²⁰In bili so tudi mogočni kralji v Jeruzalemu, ki so gospodovali vsej deželi onostran reke, ki jim je bilo dajati davke, užitnino in cestnino.

²⁰I Jerusalem hava ock funnits mäktiga konungar, som hava varit herrar över allt land som ligger på andra sidan floden, och skatt, tull och vägpenningar hava blivit dem givna.

²¹Izdajte torej povelje, da se zabrani tistim možem in da se to mesto ne bo zidalo, dokler ne izide moje povelje.

²¹Så utfärden nu en befallning att man förhindrar dessa män att bygga upp denna stad, till dess jag giver befallning därom.

²²In glejte, da ne storite v tem pomote; čemu naj raste škoda, da bodo kralji na izgubi?

²²Och sen till, att I icke handlen försumligt i denna sak, så att skadan icke växer, konungarna till förfång.»

²³ko se je opis lista kralja Artakserksa prečital pred Rehumom in Simsajem, pisarjem, in pred njih tovariši, so hitro šli gori v Jeruzalem k Judom in so jim branili z močno pestjo.Takrat je nehalo delo pri hiši Božji, ki je v Jeruzalemu, in bilo je ustavljeno do drugega leta vlade Darija, kralja Perzije.

²³Så snart nu vad som stod i konung Artasastas skrivelse hade blivit läst för Rehum och sekreteraren Simsai och deras medbröder, gingo de med hast till judarna i Jerusalem och hindrade dem med våld och makt.)

²⁴Takrat je nehalo delo pri hiši Božji, ki je v Jeruzalemu, in bilo je ustavljeno do drugega leta vlade Darija, kralja Perzije.

²⁴Så förhindrades nu arbetet på Guds hus i Jerusalem. Och det blev förhindrat ända till den persiske konungen Darejaves' andra regeringsår.