1In Jakob povzdigne oči in vidi, in glej, Ezav prihaja in štiristo mož ž njim. In razdeli otroke na Lejo in na Rahelo in na dve dekli;
1Och Jakob lyfte upp sina ögon och fick se Esau komma med fyra hundra man. Då fördelade han sina barn på Lea och Rakel och de båda tjänstekvinnorna.
2in postavi dekli in njune otroke spredaj in Lejo in otroke njene za njimi, Rahelo pa in Jožefa najzadnje.
2Och han lät tjänstekvinnorna med deras barn gå främst, Lea med hennes barn därnäst, och Rakel med Josef sist.
3Sam pa gre naprej pred njimi in se prikloni do tal sedemkrat, dokler pride blizu brata svojega.
3Och själv gick han framför dem och bugade sig sju gånger ned till jorden, till dess han kom fram till sin broder.
4A Ezav mu priteče naproti, ga objame, se mu oklene vratu in ga poljubi; in oba jočeta.
4Men Esau skyndade emot honom och tog honom i famn och föll honom om halsen och kysste honom; och de gräto.
5In Ezav povzdigne oči, in ko zagleda žene in otroke, reče: Kdo so tebi tile? On odgovori: Otročiči so, ki jih je Bog milostno podaril hlapcu tvojemu.
5Och när han lyfte upp sina ögon och fick se kvinnorna och barnen, sade han: »Vilka äro dessa som du har med dig?» Han svarade: »Det är barnen som Gud har beskärt din tjänare.»
6Nato pristopita dekli, oni in njuni otroci, ter se priklonijo.
6Och tjänstekvinnorna gingo fram med sina barn och bugade sig.
7Potem pristopi tudi Leja in otroci njeni ter se priklonijo; in naposled pristopi Jožef in Rahela ter se priklonita.
7Därefter gick ock Lea fram med sina barn, och de bugade sig. Slutligen gingo Josef och Rakel fram och bugade sig.
8In vpraša Ezav: Kaj hočeš z vsem tistim krdelom, ki sem ga srečal? On pa reče: Da najdem milost v očeh gospoda svojega.
8Sedan frågade han: »Vad ville du med hela den skara som jag mötte?» Han svarade: »Jag ville finna nåd för min herres ögon.»
9A Ezav veli: Jaz imam dovolj, brat moj; ti imej, kar je tvoje.
9Men Esau sade: »Jag har nog; behåll du vad du har, min broder.»
10In Jakob reče: Nikar; če sem res našel milost v tvojih očeh, prosim, sprejmi darilo moje iz roke moje; saj zategadelj sem zagledal obličje tvoje, kakor da bi bil zagledal obličje Božje, in blagovoljno si me sprejel.
10Jakob svarade: »Ack nej; om jag har funnit nåd för dina ögon, så tag emot skänkerna av mig, eftersom jag har fått se ditt ansikte, likasom såge jag ett gudaväsens ansikte, då du nu så gunstigt har tagit emot mig.
11Vzemi prosim, blagodar moj, ki so ga privedli k tebi, ker me je milostno obdaril Bog, da imam vsega dosti. In ker ga je silil, je sprejel.
11Tag hälsningsskänkerna som jag har skickat emot dig; ty Gud har varit mig nådig, och jag har allt fullt upp.» Och han bad honom så enträget, att han tog emot dem.
12Nato reče: Napotiva se in idiva dalje, in jaz te bom spremljal.
12Och Esau sade: »Låt oss bryta upp och draga vidare; jag vill gå framför dig.»
13Jakob mu reče: Gospod moj ve, da so ti otroci nežni in da imam pri sebi ovce in krave doječe; ako jih bodo preveč gnali en dan, mi pogine vsa čreda.
13Men han svarade honom: »Min herre ser själv att barnen äro späda, och att jag har med mig får och kor som giva di; driver man dessa för starkt en enda dag, så dör hela hjorden.
14Ide naj, prosim, gospod moj pred hlapcem svojim: Jaz pa pojdem počasi in polahkoma po hoji živine, ki je pred menoj, in po hoji otrok, dokler ne pridem k svojemu gospodu v Seir.
14Må därför min herre draga åstad före sin tjänare, så vill jag komma efter i sakta mak, i den mån boskapen, som drives framför mig, och barnen orka följa med, till dess jag kommer till min herre i Seir.»
15Še reče Ezav: Postavim naj pri tebi nekoliko ljudstva, ki je z menoj. On pa reče: Čemu to? Da le milost najdem v očeh svojega gospoda!
15Då sade Esau: »Så vill jag åtminstone lämna kvar hos dig en del av mitt folk.» Men han svarade: »Varför så? Må jag allenast finna nåd för min herres ögon.»
16Vrne se torej še tisti dan Ezav po svojem potu proti Seiru.
16Så vände Esau om, samma dag, och tog vägen till Seir.
17Jakob pa se napoti v Sukot, kjer si zgradi hišo, živini pa svoji napravi stane. Zato se je imenoval tisti kraj Sukot [T. j. stanovi.].
17Men Jakob bröt upp och drog till Suckot och byggde sig där ett hus. Och åt sin boskap gjorde han lövhyddor; därav fick platsen namnet Suckot.
18In pride Jakob v miru [Ali: v Salem, mesto.] do mesta Sihema, ki je v deželi Kanaanski, ko je dospel iz Padan-arama, in postavi šatore pred mestom.
18Och Jakob kom på sin färd ifrån Paddan-Aram välbehållen till Sikems stad i Kanaans land och slog upp sitt läger utanför staden.
19In kupi kos polja, na katerem je razpel šator svoj, od sinov Hamorja, očeta Sihemovega, za sto kesit [Kesita pomeni določeno težo srebra ali denarja.].In tu je postavil oltar in ga je imenoval: Bog mogočni je Bog Izraelov.
19Och det jordstycke där han hade slagit upp sitt tält köpte han av Hamors, Sikems faders, barn för hundra kesitor.
20In tu je postavil oltar in ga je imenoval: Bog mogočni je Bog Izraelov.
20Och han reste där ett altare och kallade det El-Elohe-Israel.