¹Čujte to, o duhovniki, in poslušajte, hiša Izraelova, in nagnite ušesa, hiša kraljeva! Kajti vam velja sodba, ker ste bili zadrga v Micpi in mreža razpeta na Taboru;

¹Hören detta, I präster, akten härpå, I av Israels hus, och I av konungens hus, lyssnen härtill; ty eder gäller domen. Ty I haven varit en snara för Mispa och ett nät, utbrett på Tabor.

²in odpadniki so globoko zabredli v popačenosti. Jaz pa jim bodem strahovalec v vsem.

²Mitt under sitt offrande har man sjunkit allt djupare, men jag skall bliva ett tuktoris för allasammans.

³Jaz poznam Efraima in Izrael mi ni skrit; kajti sedaj si nečistoval, o Efraim, Izrael se je onečistil.

³Jag känner Efraim, och Israel är icke fördold för mig. Du Efraim, du har ju nu blivit en sköka, Israel har orenat sig.

⁴Njih dejanja jim ne dopuščajo, da se vrnejo k svojemu Bogu; kajti duh nečistosti je v njih srcu in ne spoznavajo GOSPODA.

⁴De lägga sig icke vinn om att vända tillbaka till sin Gud, ty en trolöshetens ande bor i deras bröst, och HERREN känna de icke.

⁵In ošabnost Izraelova pričuje njemu v oči; zato padeta Izrael in Efraim po krivici svoji, tudi Juda pade ž njima.

⁵Men Israels stolthet vittnar emot honom, och Israel och Efraim komma på fall genom sin missgärning; Juda kommer ock på fall jämte dem.

⁶S svojo drobnico in s svojimi govedi pojdejo iskat GOSPODA, a ga ne najdejo: umaknil se jim je.

⁶Om de än med får och fäkreatur gå åstad för att söka HERREN, så finna de honom ändå icke; han har dragit sig undan från dem.

⁷Nezvesto so ravnali zoper GOSPODA, kajti rodili so tuje otroke; sedaj jih požre mesec [Ali: mlaj.] ž njih deleži.

⁷Mot HERREN hava de handlat trolöst, ja, de hava fött barn som icke äro hans. Därför skall nu en nymånadsdag förtära dem, jämte det som de fingo på sin del.

⁸Zatrobite na rog v Gibei in na trobento v Rami, močno vpijte v Betavenu: Sovražnik ti je za hrbtom, o Benjamin!

⁸Stöten i basun i Gibea, i trumpet i Rama, blåsen larmsignal i Bet-Aven. Fienden är efter dig, Benjamin!

⁹Efraim postane pustota v dan svojega pokorjenja; o rodovih Izraelovih sem oznanil, kar se res zgodi.

⁹Efraim skall varda ödelagt på straffets dag; mot Israels stammar kungör jag vad visst är.

¹⁰Knezi Judovi so kakor tisti, ki prestavljajo mejnike; nadnje izlijem srd svoj kakor vodo.

¹⁰Juda furstar hava blivit råmärkflyttares likar; över dem skall jag utgjuta min vrede såsom vatten.

¹¹Efraim je potlačen, potrt vsled sodbe, ker se mu je ljubilo hoditi po postavi človeški.

¹¹Efraim lider förtryck, och hans rätt våldföres, ty han har tagit sig till att vandra efter tomma stadgar.

¹²In jaz sem Efraimu kakor molj in kakor črvivost hiši Judovi.

¹²Därför är jag nu för Efraim såsom mal och för Juda hus såsom röta i benen.

¹³Ko je Efraim videl bolezen svojo in Juda rano svojo, je šel Efraim v Asirijo in poslal h kralju Jarebu; ali on vas ne more ozdraviti, tudi ne zaceli rane vaše.

¹³Och Efraim har märkt sin sjukdom och Juda sitt sår; därför har Efraim gått till Assur och sänt bud till Jarebs-konungen. Men denne skall icke kunna hela eder; edert sår skall icke bliva läkt.

¹⁴Kajti jaz bodem Efraimu kakor lev in hiši Judovi kakor levič: jaz, jaz raztrgam, in odidem; odnesem, in ne bo ga, ki bi otel.Odidem in se povrnem na mesto svoje, dokler ne priznajo krivde svoje in ne bodo iskali obličja mojega. V stiski svoji me bodo marljivo iskali in rekli:

¹⁴Ty jag skall vara såsom ett lejon mot Efraim och såsom ett ungt lejon mot Juda hus. Själv griper jag mitt rov och går bort därmed; jag släpar det bort utan räddning.

¹⁵Odidem in se povrnem na mesto svoje, dokler ne priznajo krivde svoje in ne bodo iskali obličja mojega. V stiski svoji me bodo marljivo iskali in rekli:

¹⁵Jag vill gå min väg, tillbaka till min boning, till dess att de hava fått lida vad de hava förskyllt och begynna söka mitt ansikte.