¹Zbudi se, zbudi, obleci moč svojo, o Sion; obleci oblačila dike svoje, o Jeruzalem, sveto mesto! Kajti odslej ne stopi več v te neobrezani in nečisti.

¹Vakna upp, vakna upp, ikläd dig din makt, o Sion; ikläd dig din högtidsskrud, Jerusalem, du heliga stad; ty ingen oomskuren eller oren skall vidare komma in i dig.

²Otresi si prah, vstani, sedi, Jeruzalem; reši se vezi vratu svojega, o ujeta hči sionska!

²Skaka stoftet av dig, stå upp och intag din plats, Jerusalem; lös banden från din hals, du fångna dotter Sion.

³Kajti tako pravi GOSPOD: Brez plačila ste bili prodani in brez denarja boste odkupljeni.

³Ty så säger HERREN: I haven blivit sålda för intet; så skolen I ock utan penningar bliva lösköpta.

⁴Zakaj tako pravi Gospod Jehova: V Egipt doli je bilo šlo ljudstvo moje s početka, da bi tujčevalo tam, in Asirec ga je tlačil za nič.

⁴Ja, så säger Herren, HERREN: Mitt folk drog i forna dagar ned till Egypten och bodde där såsom främlingar; sedan förtryckte Assur dem utan all rätt.

⁵Sedaj pa, kaj mi je tukaj storiti? govori GOSPOD; kajti ljudstvo moje so na tuje vzeli brez plačila! gospodovalci njegovi ukajo, govori GOSPOD, in neprestano, ves dan je v zaničevanju ime moje.

⁵Och vad skall jag nu göra här, säger HERREN, nu då man har fört bort mitt folk utan sak, nu då dess tyranner så skräna, säger HERREN, och mitt namn beständigt, dagen igenom, varder smädat?

⁶Zato bo ljudstvo moje spoznalo ime moje; zato spoznajo prav tisti dan, da sem jaz tisti, ki govori: Glej, tukaj sem!

⁶Jo, just därför skall mitt folk få lära känna mitt namn, just därför skall det förnimma på den dagen, att jag är den som talar; ja, se här är jag.

⁷Kako lepe so na gorah noge blagovestnika, ki proglaša mir, oznanja blagovest o dobrem, proglaša zveličanje, ki govori Sionu: Bog tvoj kraljuje!

⁷Huru ljuvliga äro icke glädjebudbärarens fotsteg, när han kommer över bergen för att förkunna frid och frambära gott budskap och förkunna frälsning, i det han säger till Sion: »Din Gud är nu konung!»

⁸Glas ogledovalcev tvojih! Povzdigujejo glas, skupaj veselo pojo, kajti vidijo iz oči v oči, da pelje GOSPOD nazaj Sion.

⁸Hör, huru dina väktare upphäva sin röst och jubla allasammans, ty de se för sina ögon, huru HERREN vänder tillbaka till Sion.

⁹Vdajte se radosti, skupaj pojte veselo, razvaline jeruzalemske! zakaj GOSPOD je potolažil ljudstvo svoje, odrešil Jeruzalem.

⁹Ja, bristen ut i jubel tillsammans, I Jerusalems ruiner; ty HERREN tröstar sitt folk, han förlossar Israel.

¹⁰Razgalil je GOSPOD svetosti svoje ramo pred očmi vseh narodov, in vsi kraji zemlje bodo videli našega Boga zveličanje. –

¹⁰HERREN blottar sin heliga arm inför alla hedningars ögon, och alla jordens ändar få se vår Guds frälsning.

¹¹Odstopite, odstopite, idite odondod, ničesar nečistega se ne doteknite! Pojdite izsredi njega, očistite se vi, ki nosite posode GOSPODOVE!

¹¹Bort, bort, dragen ut därifrån, kommen icke vid det orent är; dragen ut ifrån henne, renen eder, I som bären HERRENS kärl.

¹²Kajti ne odidete v naglici in ne boste hodili begoma; ker GOSPOD bo hodil pred vami in zadnja straža vam bode Bog Izraelov.

¹²Se, I behöven icke draga ut med hast, icke vandra bort såsom flyktingar, ty HERREN går framför eder, och Israels Gud slutar edert tåg.

¹³Glej, hlapec moj bo modro ravnal; povzdigne se in vzviša, in visok bode silno.

¹³Se, min tjänare skall hava framgång; han skall bliva upphöjd och stor och högt uppsatt.

¹⁴Kakor so o tebi osupnili mnogi (tako je bil obraz njegov spačen, bolj nego katerega moža, in podoba njegova bolj nego otrok človeških),tako pripravi v strmenje mnogo narodov; zaradi njega si kralji zatisnejo usta. Zakaj videli bodo, kar jim ni bilo povedano, in česar niso čuli, bodo razumeli.

¹⁴Såsom många häpnade över honom, därför att hans utseende var vanställt mer än andra människors och hans gestalt oansenligare än andra människobarns,

¹⁵tako pripravi v strmenje mnogo narodov; zaradi njega si kralji zatisnejo usta. Zakaj videli bodo, kar jim ni bilo povedano, in česar niso čuli, bodo razumeli.

¹⁵så skall han ock väcka förundran hos många folk; ja, konungar skola förstummas i förundran över honom. Ty vad aldrig har varit förtäljt för dem, det få de se, och vad de aldrig hava hört, det få de förnimma.