¹Beseda, ki je prišla Jeremiju od GOSPODA, ko je k njemu poslal kralj Zedekija Pashurja, Malkijevega sina, in Zefanija, Maasejevega sina, duhovnika, da naj rečeta:

¹Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN, när konung Sidkia sände till honom Pashur, Malkias son, och prästen Sefanja, Maasejas son, och lät säga:

²Poprašaj, prosim, za nas GOSPODA, ker se Nebukadnezar, kralj babilonski, vojskuje zoper nas; morebiti stori GOSPOD z nami po vseh čudovitih delih svojih, da pojde on od nas.

²»Fråga HERREN för oss, då nu Nebukadressar, konungen i Babel, har angripit oss; kanhända vill HERREN handla med oss i enlighet med alla sina förra under, så att denne lämnar oss i fred.

³Rekel pa jima je Jeremija: Tako recita Zedekiju:

³Jeremia svarade dem: Så skolen I säga till Sidkia:

⁴Tako pravi GOSPOD, Bog Izraelov: Glej, jaz obrnem nazaj vojno orožje, ki je v vaših rokah, ki se ž njim bojujete zoper kralja babilonskega in zoper Kaldejce, ki vas oblegajo zunaj zida, in ga skupim sredi tega mesta.

⁴Så säger HERREN, Israels Gud Se, de vapen i eder hand, med vilka I utanför muren striden mot konungen i Babel och kaldéerna, som belägra eder, dem skall jag vända om och skall famla dem inne i denna stad.

⁵In sam se bom bojeval z vami z iztegnjeno roko in z močno ramo, in to z jezo in srdom in s togoto veliko.

⁵Och jag skall själv strida mot eder med uträckt hand och stark arm, vrede och harm och stor förtörnelse.

⁶In udarim prebivalce tega mesta, ljudi in živino; od kuge velike bodo mrli.

⁶Och jag skall slå dem som bo i denna stad, både människor och djur; i svår pest skola de dö.

⁷Potem pa, govori GOSPOD, izdam Zedekija, kralja Judovega, in hlapce njegove in ljudstvo, kar ga namreč preostane v tem mestu od kuge, od meča in od glada, v roko Nebukadnezarja, kralja babilonskega, in v roko njih sovražnikov in v roko onih, ki jim strežejo po življenju; in on jih udari z ostrino meča, ne bo jim prizanašal in milosti ne bo poznal in usmiljenja.

⁷Och därefter, säger HERREN, skall jag låta Sidkia, Juda konung, och hans tjänare och folket, dem som i denna stad äro kvar efter pesten svärdet och hungersnöden, falla i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand och i deras fienders hand, i de mäns hand, som stå efter deras liv. Och han skall slå dem med svärdsegg; han skall icke skona dem och icke hava någon misskund eller något förbarmande.

⁸Temu ljudstvu pa reci: Tako pravi GOSPOD: Glejte, jaz vam predlagam pot življenja in pot smrti.

⁸Och till detta folk skall du säga Så säger HERREN: Se, jag förelägger eder vägen till livet och vägen till döden.

⁹Kdor ostane v tem mestu, umre od meča ali glada ali kuge; kdor pa pojde ven in uskoči h Kaldejcem, ki vas oblegajo, bo živel in življenje njegovo mu bode namesto plena.

⁹Den som stannar kvar i denna stad, han skall dö genom svärd eller hunger eller pest, men den som går ut och giver sig åt kaldéerna, som belägra eder, han skall få leva och vinna sitt liv såsom ett byte.

¹⁰Kajti obrnil sem srdito obličje svoje proti temu mestu v hudo in ne v dobro, govori GOSPOD; v roko kralja babilonskega bo izdano, in ga sežge z ognjem. –

¹⁰Ty jag har vänt mitt ansikte mot denna stad, till dess olycka och icke till dess lycka, säger HERREN. Den skall bliva given i den babyloniske konungens hand, och han skall bränna upp den i eld.

¹¹Kar se pa tiče hiše kralja Judovega, poslušajte besedo Gospodovo:

¹¹Och till Juda konungs hus skall du säga: Hören HERRENS ord:

¹²O hiša Davidova, tako pravi GOSPOD: Delajte vsako jutro pravico in otmite ga, ki trpi ropanje, iz roke zatiralca, da ne šine kakor ogenj srd moj in gorí neugasno zavoljo hudobe vaših dejanj.

¹²I av Davids hus, så säger HERREN: »Fällen var morgon rätt dom, och rädden den plundrade ur förtryckarens hand, för att icke min vrede må bryta fram såsom en eld och brinna så, att ingen kan utsläcka den» -- detta för deras onda väsendes skull.

¹³Glej, jaz sem zoper tebe, o prebivalka v dolini in na skali tiste ravnine, govori GOSPOD, zoper vas, ki govorite: Kdo pride doli proti nam? ali kdo stopi v prebivališča naša?In pokoril vas bom po sadu vaših dejanj, govori GOSPOD; in zanetim ogenj v gozdu njenem, ki pokonča vse, kar stoji okoli nje.

¹³Se, jag skall vända mig mot dig, du som bor i dalen, du bergfäste på slätten, säger HERREN, ja, mot eder som sägen: »Vem kan falla över oss, och vem kan tränga in i våra boningar?»

¹⁴In pokoril vas bom po sadu vaših dejanj, govori GOSPOD; in zanetim ogenj v gozdu njenem, ki pokonča vse, kar stoji okoli nje.

¹⁴Jag skall hemsöka eder efter edra gärningars frukt, säger HERREN. Ja, jag skall tända upp en eld i deras skog, och den skall förtära allt där runt omkring.