1Jaz sem prava trta, in Oče moj je vinogradnik.
1»Jag är det sanna vinträdet, och min Fader är vingårdsmannen.
2Vsako mladiko na meni, ki ne rodi sadu, odreže; in vsako, ki rodi sad, očiščuje, da bo rodila več sadu.
2Var gren i mig, som icke bär frukt, den tager han bort; och var och en som bär frukt, den rensar han, för att den skall bära mer frukt.
3Vi ste že čisti zavoljo besede, ki sem vam jo govoril.
3I ären redan nu rena, i kraft av det ord som jag har talat till eder.
4Ostanite v meni, in jaz v vas. Kakor mladika sama od sebe ne more roditi sadu, če ne ostane na trti: tako tudi vi ne, če ne ostanete v meni.
4Förbliven i mig, så förbliver ock jag i eder. Såsom grenen icke kan bära frukt av sig själv, utan allenast om den förbliver i vinträdet, så kunnen I det ej heller, om I icke förbliven i mig.
5Jaz sem trta, vi mladike. Kdor ostaja v meni in jaz v njem, ta rodi veliko sadu: zakaj brez mene ne morete ničesar storiti.
5Jag är vinträdet, I ären grenarna. Om någon förbliver i mig, och jag i honom, så bär han mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra.
6Ako kdo ne ostane v meni, bo vržen ven kakor mladika in se posuši: in zbero jih in vržejo na ogenj, in goré.
6Om någon icke förbliver i mig, så kastas han ut såsom en avbruten gren och förtorkas; och man samlar tillhopa sådana grenar och kastar dem i elden, och de brännas upp.
7Če ostanete v meni in besede moje ostanejo v vas: prosite, karkoli hočete, in se vam zgodi.
7Om I förbliven i mig, och mina ord förbliva i eder, så mån I bedja om vadhelst I viljen, och det skall vederfaras eder.
8S tem se bo oslavil Oče moj, da obrodite veliko sadu, in tako bodete moji učenci.
8Därigenom bliver min Fader förhärligad, att i bären mycken frukt och bliven mina lärjungar.
9Kakor je Oče mene ljubil, sem tudi jaz ljubil vas: ostanite v tej moji ljubezni.
9Såsom Fadern har älskat mig, så har ock jag älskat eder; förbliven i min kärlek.
10Če boste izpolnjevali zapovedi moje, ostanete v ljubezni moji; kakor sem jaz izpolnil zapovedi Očeta svojega in ostajam v ljubezni njegovi.
10Om I hållen mina bud, så förbliven I i min kärlek, likasom jag har hållit min Faders bud och förbliver i hans kärlek.
11To sem vam povedal, da moja radost ostane v vas in da se vaša radost dopolni.
11Detta har jag talat till eder, för att min glädje skall bo i eder, och för att eder glädje skall bliva fullkomlig.
12Moja zapoved je ta, da se ljubite med seboj, kakor sem vas jaz ljubil.
12Detta är mitt bud, att I skolen älska varandra, såsom jag har älskat eder.
13Večje ljubezni od te nima nihče, da kdo dá življenje svoje za prijatelje svoje.
13Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.
14Vi ste prijatelji moji, ako delate, kar vam ukazujem.
14I ären mina vänner, om I gören vad jag bjuder eder.
15Ne imenujem vas več hlapcev, ker hlapec ne ve, kaj dela gospodar njegov; toda vas sem imenoval prijatelje, ker sem vam oznanil vse, kar sem slišal od Očeta svojega.
15Jag kallar eder nu icke längre tjänare, ty tjänaren får icke veta vad hans herre gör; vänner kallar jag eder, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag kungjort för eder.
16Niste izvolili vi mene, temuč jaz sem izvolil vas, in postavil sem vas, da greste in obrodite sad in da sad vaš ostane: da vam dá Oče, karkoli ga boste prosili v mojem imenu.
16I haven icke utvalt mig, utan jag har utvalt eder; och jag har bestämt om eder att I skolen gå åstad och bära frukt, sådan frukt som bliver beståndande, på det att Fadern må giva eder vadhelst I bedjen honom om i mitt namn.
17To vam zapovedujem, da se ljubite med seboj.
17Ja, det bjuder jag eder, att I skolen älska varandra.
18Če vas svet sovraži, vedite, da je mene prej sovražil nego vas.
18Om världen hatar eder, så betänken att hon har hatat mig förr än eder.
19Ko bi bili od sveta, svet bi svoje ljubil; ker pa niste od sveta, temuč sem vas jaz odbral iz sveta, zato vas svet sovraži.
19Voren I av världen, så älskade ju världen vad henne tillhörde; men eftersom I icke ären av världen, utan av mig haven blivit utvalda och tagna ut ur världen, därför hatar världen eder.
20Spominjajte se besede, ki sem jo vam jaz rekel: Hlapec ni večji od gospodarja svojega. Če so mene preganjali, bodo preganjali tudi vas; če so mojo besedo ohranili, ohranijo tudi vašo.
20Kommen ihåg det ord som jag sade till eder: 'Tjänaren är icke förmer än sin herre.' Hava de förföljt mig, så skola de ock förfölja eder; hava de hållit mitt ord, så skola de ock hålla edert.
21Ali to vse vam bodo delali zavoljo imena mojega, ker ne poznajo tega, ki me je poslal.
21Men allt detta skola de göra mot eder för mitt namns skull, eftersom de icke känna honom som har sänt mig.
22Ko ne bi bil prišel in jim ne bi bil govoril, ne bi imeli greha; sedaj pa nimajo izgovora za greh svoj.
22Hade jag icke kommit och talat till dem, så skulle de icke hava haft synd; men nu hava de ingen ursäkt för sin synd.
23Kdor mene sovraži, sovraži tudi Očeta mojega.
23Den som hatar mig, han hatar ock min Fader.
24Ko ne bi bil storil med njimi del, ki jih nihče drugi ni storil, ne bi imeli greha; sedaj so pa videli in sovražili mene in tudi Očeta mojega.
24Hade jag icke bland dem gjort sådana gärningar, som ingen annan har gjort, så skulle de icke hava haft synd; men nu hava de sett dem, och hava likväl hatat både mig och min Fader.
25Ali to se godi, da se izpolni beseda, ki je pisana v njih postavi: „Sovražili so me brez vzroka“.
25Men det ordet skulle ju fullbordas, som är skrivet i deras lag: 'De hava hatat mig utan sak.'
26Kadar pa pride Tolažnik, ki ga vam pošljem od Očeta, Duh resnice, ki izhaja od Očeta, on bo pričeval zame;pa tudi vi pričujete, ker ste od začetka z menoj.
26Dock, när Hjälparen kommer, som jag skall sända eder ifrån Fadern, sanningens Ande, som utgår ifrån Fadern, då skall han vittna om mig.
27pa tudi vi pričujete, ker ste od začetka z menoj.
27Också I kunnen vittna, eftersom I haven varit med mig från begynnelsen.»