1Reče pa učencem svojim: Ni mogoče, da ne bi bilo prilik za pohujšanje; toda gorje tistemu, po katerem prihajajo.
1Och han sade till sina lärjungar: »Det är icke annat möjligt än att förförelser måste komma, men ve den genom vilken de komma!
2Bolje bi mu bilo, da mu obesijo mlinski kamen na vrat in ga vržejo v morje, nego da pohujša enega teh malih.
2För honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet, än att han skulle förföra en av dessa små.
3Varujte se! Ako se pregreši brat tvoj, posvari ga; in če se izpokori, odpusti mu.
3Tagen eder till vara! Om din broder försyndat sig, så tillrättavisa honom; och om han då ångrar sig, så förlåt honom.
4In če se pregreši sedemkrat na dan zoper tebe, pa se sedemkrat na dan obrne do tebe, rekoč: Žal mi je! odpusti mu.
4Ja, om han sju gånger om dagen försyndar sig mot dig och sju gånger kommer tillbaka till dig och säger: 'Jag ångrar mig' så skall du förlåta honom.»
5Reko pa apostoli Gospodu: Pomnoži nam vero!
5Och apostlarna sade till Herren: »Föröka vår tro.»
6Gospod pa reče: Ako bi imeli vero, kolikšno je gorčično zrno, bi rekli tej murvi: Izderi se in presadi se v morje! in poslušala bi vas.
6Då sade Herren: »Om I haden tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skullen I kunna säga till detta mullbärsfikonträd: 'Ryck dig upp med rötterna, och plantera dig i havet', och det skulle lyda eder.
7Kdo izmed vas ima pa hlapca, ki orje ali pase, da bi mu, kadar pride s polja, rekel: Precej pojdi in sedi za mizo!
7Om någon bland eder har en tjänare som kör plogen eller vaktar boskap, icke säger han väl till tjänaren, när denne kommer hem från marken: 'Gå du nu strax till bords'?
8Ne poreče li mu marveč: Pripravi, kar bom večerjal, in opaši se ter mi strezi, dokler se ne najem in napijem, in potem jej in pij ti?
8Säger han icke fastmer till honom: 'Red till min måltid, och fäst så upp din klädnad och betjäna mig, medan jag äter och dricker; sedan må du själv äta och dricka'?
9Ali se mar zahvali hlapcu, da je storil, kar mu je bilo ukazano? Nikar.
9Icke tackar han väl tjänaren för att denne gjorde det som blev honom befallt?
10Tako tudi vi, kadar storite vse, kar vam je ukazano, recite: Nepridni hlapci smo; storili smo le, kar smo bili dolžni storiti.
10Sammalunda, när I haven gjort allt som har blivit eder befallt, då skolen I säga: 'Vi äro blott ringa tjänare: vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att göra.'»
11In zgodi se ob njegovem potovanju v Jeruzalem, da gre sredi med Samarijo in Galilejo.
11Då han nu var stadd på sin färd till Jerusalem, tog han vägen mellan Samarien och Galileen.
12In ko pride v neko vas, ga sreča deset gobavih mož, ki so stali oddaleč.
12Och när han kom in i en by, möttes han av tio spetälska män. Dessa stannade på avstånd
13In ti povzdignejo glas, rekoč: Jezus, učenik, usmili se nas!
13och ropade och sade: »Jesus, Mästare, förbarma dig över oss.»
14In ko jih ugleda, jim reče: Pojdite, pokažite se duhovnikom! In zgodi se, ko so šli, so bili očiščeni.
14När han fick se dem, sade han till dem: »Gån och visen eder för prästerna.» Och medan de voro på väg dit, blevo de rena.
15Eden pa izmed njih, ko je videl, da je ozdravel, se vrne, hvaleč Boga z močnim glasom,
15Och en av dem vände tillbaka, när han såg att han hade blivit botad, och prisade Gud med hög röst
16in pade na obraz pred noge njegove ter se mu zahvali; in ta je bil Samarijan.
16och föll ned på mitt ansikte för Jesu fötter och tackade honom. Och denne var en samarit.
17Odgovori pa Jezus in reče: Ali jih ni bilo deset očiščenih, kje pa je onih devet?
17Då svarade Jesus och sade: »Blevo icke alla tio gjorda rena? Var äro de nio?
18Ali ni nobenega drugega, ki bi se vrnil, da bi dal Bogu hvalo, razen tega tujca?
18Fanns då ibland dem ingen som vände tillbaka för att prisa Gud, utom denne främling?»
19In reče mu: Vstani, pojdi! vera tvoja te je rešila.
19Och han sade till honom: »Stå upp och gå dina färde. Din tro har frälst dig.»
20Ko ga pa vprašajo farizeji, kdaj pride kraljestvo Božje, jim odgovori in reče: Kraljestvo Božje ne pride, vzbujajoč pozornost;
20Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: »Guds rike kommer icke på sådant sätt att det kan förnimmas med ögonen,
21tudi ne poreko: Glej, tu je! ali: Glej, tam je! Kajti, glejte, kraljestvo Božje je sredi vas.
21ej heller skall man kunna säga: 'Se här är det', eller: 'Där är det.' Ty se, Guds rike är invärtes i eder.»
22Reče pa učencem: Pridejo dnevi, ko boste želeli videti enega od dni Sina človekovega, in ne boste videli.
22Och han sade till lärjungarna: »Den tid skall komma, då I gärna skullen vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det.
23In poreko vam: Glej, tu je! ali: Glej, tam je! Ne hodite tja in tudi ne sledite jim.
23Väl skall man då säga till eder: 'Se där är han', eller: 'Se här är han'; men gån icke dit, och löpen icke därefter.
24Zakaj kakor blisk, ki švigne z enega kraja neba in se zasveti do drugega kraja neba, tako bode Sin človekov v dan svoj.
24Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända till den andra, så skall det vara med Människosonen på hand dag.
25Ali poprej mora veliko pretrpeti in zavržen biti od tega rodu.
25Men först måste han lida mycket och bliva förkastad av detta släkte.
26In kakor je bilo v dnevih Noetovih, tako bode tudi v dneh Sina človekovega:
26Och såsom det skedde på Noas tid, så skall det ock ske i Människosonens dagar:
27jedli so, pili si, ženili so se, možile so se, do dneva, ko je stopil Noe v barko ter je prišel potop in vse pogubil.
27människorna åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken; då kom floden och förgjorde dem allasammans.
28Enako tudi, kakor je bilo v dnevih Lotovih: jedli so, pili so, kupovali so, prodajali so, sadili so, zidali so;
28Likaledes, såsom det skedde på Lots tid: människorna åto och drucko, köpte och sålde, planterade och byggde,
29ali tisti dan, ko je šel Lot iz Sodome, je ogenj in žveplo dežilo z neba in je vse pogubilo.
29men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel ned från himmelen och förgjorde dem allasammans,
30Ravno tako bode tisti dan, ko se razodene Sin človekov.
30alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen uppenbaras.
31Tisti dan, kdor bo na strehi, a orodje njegovo v hiši, naj ne stopa doli, da ga vzame; in kdor bo na polju, naj se tudi ne ozira na to, kar je zadaj.
31Den som den dagen är på taket och har sitt bohag inne i huset, han må icke stiga ned för att hämta det; ej heller må den som är ute på marken vända tillbaka.
32Spominjajte se žene Lotove!
32Kommen ihåg Lots hustru.
33Kdorkoli hoče dušo svojo ohraniti, jo izgubi; a kdor jo izgubi, ji pomore v življenje.
33Den som står efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som mister det, han skall rädda det.
34Pravim vam: Tisto noč bodeta dva na eni postelji: eden bo vzet, a drugi puščen.
34Jag säger eder: Den natten skola två ligga i samma säng; den ene skall bliva upptagen, den andre skall lämnas kvar.
35Dve bosta mleli skupaj: ena bo vzeta, a druga puščena.
35Två kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra skall lämnas kvar.»
36Dva bosta na njivi: eden bo vzet, a drugi puščen.In odgovarjajoč mu, reko: Kje, Gospod? A on jim reče: Kjer je truplo, tam se bodo zbirali tudi orli.
36Då frågade de honom: »Var då, Herre?» Han svarade dem: »Där den döda kroppen är, dit skola ock rovfåglarna församla sig.»
37In odgovarjajoč mu, reko: Kje, Gospod? A on jim reče: Kjer je truplo, tam se bodo zbirali tudi orli.