¹GOSPOD je govoril Mojzesu, rekoč:

¹Och HERREN talade till Mose och sade:

²Govori sinovom Izraelovim in vzemi od njih palice, eno za vsako očetovsko hišo, od vseh njih knezov po hišah njih očetov, torej dvanajst palic, in vsakega ime zapiši na palico njegovo.

²»Tala till Israels barn, och tag av dem, av alla som bland dem äro hövdingar för stamfamiljer, en stav för var stamfamilj, tillsammans tolv stavar. Vars och ens namn skall du skriva på hans stav.

³Ime Aronovo pa zapiši na palico Levijevo; zakaj ena palica bode za vsakega, ki je glava v očetovski hiši.

³Och Arons namn skall du skriva på Levi stav; ty huvudmannen för denna stams familjer skall hava sin särskilda stav.

⁴In položi jih v shodni šator pred pričevanje, kjer se shajam z vami.

⁴Sedan skall du lägga in dem i uppenbarelsetältet framför vittnesbördet, där jag uppenbarar mig för eder.

⁵In zgodi se, da njemu, kogar si izvolim, razcvete palica; tako utolažim in zvalim od sebe mrmranje sinov Izraelovih, s katerim mrmrajo zoper vaju.

⁵Då skall ske att den man som jag utväljer, hans stav skall grönska. Och så skall jag göra slut på Israels barns knorrande, så att jag slipper höra huru de knorra mot eder.»

⁶In Mojzes govori to sinovom Izraelovim, in vsi njih knezi mu izroče palice, za vsakega kneza eno, po njih očetovskih hišah, dvanajst palic, tudi Aronova palica je bila med njimi.

⁶Och Mose talade till Israels barn, och hövdingarna för deras stamfamiljer gåvo honom alla var och en sin stav, tillsammans tolv stavar; och Arons stav var med bland deras stavar.

⁷Mojzes pa položi te palice pred GOSPODA v šator pričevanja.

⁷Och Mose lade stavarna inför HERRENS ansikte i vittnesbördets tält.

⁸In drugi dan pride Mojzes v šator pričevanja, in glej: palica Aronova za hišo Levijevo je bila v cvetu: pognala je brstje in cvetje in rodila zrele mandlje.

⁸När nu Mose dagen därefter gick in i vittnesbördets tält, se, då grönskade Arons stav, som var där för Levi hus, den hade knoppar och utslagna blommor och mogna mandlar.

⁹In prinese Mojzes vse palice izpred GOSPODA vsem sinovom Izraelovim, in so jih videli in vsak je prejel palico svojo.

⁹Och Mose bar alla stavarna ut från HERRENS ansikte till alla Israels barn; och de sågo på dem och togo var och en sin stav.

¹⁰GOSPOD pa reče Mojzesu: Palico Aronovo nesi nazaj pred pričevanje, da se ohrani v znamenje za te uporne otroke; da napraviš konec njih mrmranju pred menoj, da ne umrjejo.

¹⁰Och HERREN sade till Mose: »Lägg Arons stav tillbaka framför vittnesbördet, för att den där må förvaras såsom ett tecken för de gensträviga; så skall du göra en ände på deras knorrande, så att jag slipper höra det, på det att de icke må dö.»

¹¹Mojzes stori tako; kakor mu je GOSPOD zapovedal, tako stori.

¹¹Och Mose gjorde så; såsom HERREN hade bjudit honom, så gjorde han.

¹²In sinovi Izraelovi ogovore Mojzesa, rekoč: Glej, mrjemo in ginemo, da, mi vsi poginemo!Kdorkoli se približa, kdor pristopi k prebivališču GOSPODOVEMU, umrje. Je li torej nam vsem poginiti?

¹²Och Israels barn ropade till Mose: »Se, vi omkomma, vi förgås, vi förgås allasammans!

¹³Kdorkoli se približa, kdor pristopi k prebivališču GOSPODOVEMU, umrje. Je li torej nam vsem poginiti?

¹³Var och en som kommer därvid, som kommer vid HERRENS tabernakel, han dör. Skola vi då verkligen alla omkomma?»