1Sezvo vazhinji vakaedza kuronga rondedzero yezvinhu zvakatendeka zvizere pakati pedu,
1Eftersom mange har tatt sig fore å sette op en fortelling om de ting som er fullbyrdet iblandt oss,
2sezvavakapa kwatiri ivo avo kubva pakutanga vakazvionera, uye vari varanda veshoko,
2således som de som fra først av var øienvidner og blev ordets tjenere, har overgitt oss det,
3zvakaonekwa zvakanaka kwandiriwo, ndanyatsoongorora zvinhu zvose kubva pakutanga, kuti ndikunyorerei nekutevedzanisa, imwi Teofiro makakurumbira,
3så har også jeg foresatt mig, efterat jeg nøie har gransket alt sammen fra først av, å nedskrive det i sammenheng for dig, gjæveste Teofilus,
4kuti muzive chokwadi chezvinhu zvamakadzidziswa.
4forat du kan lære å kjenne hvor pålitelige de lærdommer er som du er oplært i.
5Kwaivapo nemazuva aHerodhe mambo weJudhiya umwe mupristi wainzi Zakaria, weboka raAbhiya; nemukadzi wake waibva kuvanasikana vaAroni, nezita rake riri Erizabheti.
5I de dager da Herodes var konge i Jødeland, var det en prest ved navn Sakarias, av Abias skifte, og han hadde en hustru av Arons døtre, og hennes navn var Elisabet.
6Uye vari vaviri vakange vakarurama pamberi paMwari, vachifamba nemurairo wose nezviga zvaIshe, vasina chavangapomerwa.
6De var begge rettferdige for Gud, og vandret ulastelig i alle Herrens bud og forskrifter.
7Uye vakange vasina mwana, nekuti Erizabheti wakange ari mhanje, uye vakange vaenda pamakore vari vaviri.
7Og de hadde ikke barn; for Elisabet var ufruktbar, og de var begge kommet langt ut i årene.
8Zvino zvakaitika kuti wakati achiita ushumiri hweupristi pamberi paMwari, pachidanho cheboka rake,
8Men det skjedde mens han gjorde prestetjeneste for Gud, da raden var kommet til hans skifte,
9maererano netsika yeushumiri hweupristi, wakabatwa nemujenya kuti apise zvipfungaidzo zvinonhuwira apinda mutembere yaIshe.
9at det efter preste-tjenestens sedvane tilfalt ham å gå inn i Herrens tempel og ofre røkelse;
10Zvino chaunga chose chavanhu chakange chichinyengetera kunze nenguva yezvipfungaidzo zvinonhuhwira.
10og hele folkemengden stod utenfor og bad i røkofferets stund.
11Zvino kwakaonekwa kwaari mutumwa waIshe, amire kurutivi rwerudyi rwearitari yezvifungaidzo zvinonhuhwira.
11Da åpenbarte en Herrens engel sig for ham og stod på høire side av røkoffer-alteret.
12Zvino Zakaria wakati achimuona akavhiringidzika, kutya kukamuwira.
12Og da Sakarias så ham, blev han forferdet, og frykt falt på ham.
13Asi mutumwa wakati kwaari: Usatya Zakaria; nekuti munyengetero wako wanzwikwa, nemukadzi wako Erizabheti uchakuberekera mwanakomana, ugotumidza zita rake Johwani.
13Men engelen sa til ham: Frykt ikke, Sakarias! din bønn er hørt, og din hustru Elisabet skal føde dig en sønn, og du skal kalle ham Johannes;
14Uye uchava nemufaro nekupembera, nevazhinji vachafarira kuberekwa kwake.
14og han skal bli dig til glede og fryd, og mange skal glede sig over hans fødsel.
15Nekuti uchava mukuru pamberi paIshe, haangatongomwi waini kana zvinodhaka; uye uchazadzwa neMweya Mutsvene kunyange kubva padumbu ramai vake.
15For han skal være stor for Herren, og han skal ikke drikke vin og sterk drikk, og han skal fylles med den Hellige Ånd like fra mors liv;
16Nevazhinji vevana vaIsraeri uchatendeusira kuna Ishe Mwari wavo;
16og han skal omvende mange av Israels barn til Herren deres Gud,
17uye iye uchafamba pamberi pake mumweya nesimba raEria, kutendeusira moyo yemadzibaba kuvana, nevasingateereri kuuchenjeri hwevakarurama, kugadzirira Ishe vanhu vakagadzirwa.
17og han skal gå i forveien for ham i Elias' ånd og kraft, for å vende fedres hjerter til barn og ulydige til rettferdiges sinnelag, for å berede Herren et velskikket folk.
18Zakaria akati kumutumwa: Izvozvi ndichazviziva nei? Nekuti ini ndava mukweguru, nemukadzi wangu waenda pamazuva ake.
18Og Sakarias sa til engelen: Hvorav skal jeg vite dette? Jeg er jo en gammel mann, og min hustru er langt ute i årene.
19Mutumwa achipindura akati kwaari: Ini ndini Gabhirieri, unomira pamberi paMwari; ndatumwa kuti nditaure kwauri, ndikuparidzire mashoko awa akanaka.
19Og engelen svarte ham: Jeg er Gabriel, som står for Guds åsyn, og jeg er utsendt for å tale til dig og forkynne dig dette glade budskap;
20Zvino tarira, uchava chimumumu, usingagoni kutaura, kusvikira zuva rinoitika zvinhu izvi, nekuti hauna kutenda mashoko angu, achazadziswa nenguva yawo.
20og se, du skal bli målløs, og ikke kunne tale før den dag da dette skjer, fordi du ikke trodde mine ord, som skal fullbyrdes i sin tid.
21Vanhu vakange vakamirira Zakaria, vakashamisika nekunonoka kwake mutembere.
21Og folket stod og ventet på Sakarias, og de undredes over at han blev så lenge i templet.
22Zvino wakati abuda, akakonewa kutaura kwavari; vakaziva kuti wakange aona dzengerere mutembere; iye akavaninira nemaoko, akaramba ari chimumu.
22Men da han kom ut, kunde han ikke tale til dem, og de skjønte at han hadde sett et syn i templet, og han nikket til dem, og var og blev stum.
23Zvino zvakaitika kuti mazuva okushumira kwake akati achangopera, akaenda kumba kwake.
23Og det skjedde da hans tjenestedager var til ende, da drog han hjem til sitt hus.
24Zvino shure kwemazuva iwayo, mukadzi wake Erizabheti akatora mimba, akazvivanza mwedzi mishanu, achiti:
24Men efter disse dager blev hans hustru Elisabet fruktsommelig, og hun trakk sig tilbake i ensomhet i fem måneder, og sa:
25IShe wandiitira saizvozvi nemazuva aakanditarira, kuti abvise ruzvidzo rwangu pakati pevanhu.
25Så har Herren gjort med mig i de dager da han så til mig for å bortta min vanære iblandt menneskene.
26Zvino nemwedzi wechitanhatu mutumwa Gabrieri wakatumwa naMwari kuguta reGarirea rinonzi Nazareta,
26Men i den sjette måned blev engelen Gabriel sendt fra Gud til en by i Galilea som heter Nasaret,
27kumhandara, yakange yatsidza kuwanikwa nemurume ainzi Josefa, weimba yaDhavhidhi; zita remhandara riri Maria.
27til en jomfru som var trolovet med en mann ved navn Josef, av Davids hus, og jomfruens navn var Maria.
28Mutumwa akapinda kwaari akati: Hekanhi, iwe une nyasha! Ishe unewe, wakaropafadzwa iwe pakati pavakadzi.
28Og engelen kom inn til henne og sa: Vær hilset, du benådede! Herren er med dig; velsignet er du blandt kvinner!
29Iye wakati achimuona akavhiringidzwa neshoko rake, akafunganya kuti uku kukwazisa rudzii kwakadai.
29Men hun blev forferdet over hans ord, og grundet på hvad dette skulde være for en hilsen.
30Zvino mutumwa akati kwaari: Usatya Maria; nekuti wawana nyasha kuna Mwari.
30Og engelen sa til henne: Frykt ikke, Maria! for du har funnet nåde hos Gud;
31Zvino tarira, uchava nemimba, ugozvara mwanakomana, uchatumidza zita rake kuti Jesu.
31og se, du skal bli fruktsommelig og føde en sønn, og du skal kalle ham Jesus.
32Iye uchava mukuru, uchanzi Mwanakomana weWekumusoro-soro; Ishe Mwari uchapa kwaari chigaro cheushe chababa vake Dhavhidhi.
32Han skal være stor og kalles den Høiestes Sønn, og Gud Herren skal gi ham hans far Davids trone,
33Uchatonga pamusoro peimba yaJakobho kusvikira narinhi, neushe hwake hahwungavi nemugumo.
33og han skal være konge over Jakobs hus evindelig, og det skal ikke være ende på hans kongedømme.
34Maria ndokuti kumutumwa: Izvi zvingava sei, nekuti handizivi murume?
34Men Maria sa til engelen: Hvorledes skal dette gå til, da jeg ikke vet av mann?
35Mutumwa akapindura akati kwaari: Mweya Mutsvene uchauya pamusoro pako, nesimba reWokumusoro-soro richakudzikatira; naizvozvo icho chitsvene chichaberekwa newe chichanzi Mwanakomana waMwari.
35Og engelen svarte henne: Den Hellige Ånd skal komme over dig, og den Høiestes kraft skal overskygge dig; derfor skal også det hellige som fødes, kalles Guds Sønn.
36Uye tarira, Erizabheti hama yako, iyewo wava nemimba yemwanakomana pakuchembera kwake; nemwedzi uno wava wechitanhatu kuna iye wainzi mhanje.
36Og se, Elisabet, din slektning, har også undfanget en sønn i sin alderdom, og hun, som kaltes ufruktbar, er nu i sin sjette måned.
37Nekuti naMwari hakuna chinhu chisingazogoneki.
37For ingen ting er umulig for Gud.
38Maria ndokuti: Tarirai, murandakadzi waIshe; ngazvive kwandiri seshoko renyu. Mutumwa ndokubva kwaari.
38Da sa Maria: Se, jeg er Herrens tjenerinne; mig skje efter ditt ord! Og engelen skiltes fra henne.
39Zvino Maria akasimuka nemazuva iwayo akaenda kunyika yazvikomo nekukurumidza, kuguta raJudha;
39Men Maria stod op i de dager og skyndte sig til fjellbygdene, til en by i Juda,
40akapinda mumba maZakaria, akakwazisa Erizabheti.
40og hun kom inn i Sakarias' hus og hilste på Elisabet.
41Zvino zvakaitika kuti Erizabheti wakati achinzwa kukwazisa kwaMaria, mwana akatamba mudumbu rake; naErizabheti akazadzwa neMweya Mutsvene,
41Og det skjedde da Elisabet hørte Marias hilsen, da sprang fosteret i hennes liv, og Elisabet blev fylt med den Hellige Ånd
42akadanidzira nenzwi guru, akati: Wakaropafadzwa iwe pakati pavakadzi, uye chakaropafadzwa chibereko chedumbu rako!
42og ropte med høi røst og sa: Velsignet er du blandt kvinner, og velsignet er ditt livs frukt!
43Ko zvandibvira nepi, kuti mai vaIshe wangu vauye kandiri?
43Og hvorledes times mig dette, at min Herres mor kommer til mig?
44Nekuti tarira, inzwi rekukwazisa kwako rangoti richisvika munzeve dzangu, mwana watamba mudumbu rangu nemufaro.
44For se, da lyden av din hilsen nådde mitt øre, sprang fosteret i mitt liv med fryd.
45Uye wakaropafadzwa unotenda, nekuti zvakataurwa naIshe kwaari zvichazadziswa.
45Og salig er hun som trodde; for fullbyrdes skal det som er sagt henne av Herren.
46Maria akati: Moyo wangu unokudza Ishe,
46Da sa Maria: Min sjel ophøier Herren,
47nemweya wangu unofara muna Mwari Muponesi wangu;
47og min ånd fryder sig i Gud, min frelser,
48nekuti wakatarira kuninipiswa kwemurandakadzi wake; nekuti tarira, kubva zvino mazera ose achati ndakaropafadzwa.
48han som har sett til sin tjenerinnes ringhet. For se, fra nu av skal alle slekter prise mig salig,
49Nekuti une masimba wakandiitira zvinhu zvikuru; nezita rake idzvene.
49fordi han har gjort store ting imot mig, han, den mektige, og hellig er hans navn,
50Netsitsi dzake dziri kuna avo vanomutya kubva kumazera nemazera.
50og hans miskunn er fra slekt til slekt over dem som frykter ham.
51Wakaita zvinesimba noruoko rwake; wakaparadzira vanozvikudza mundangariro dzemoyo yavo.
51Han gjorde veldig verk med sin arm, han adspredte dem som var overmodige i sitt hjertes tanke;
52Wakaburusa vane masimba pazvigaro zvoushe, akasimudza vakaderera.
52han støtte stormenn fra deres høiseter og ophøiet de små;
53Vanenzara wakavagutsa nezvinhu zvakanaka, asi vafumi wakavaendesa vasina chinhu.
53hungrige mettet han med gode gaver, og rikmenn lot han gå bort med tomme hender.
54Wakabatsira Israeri muranda wake kuti arangarire tsitsi,
54Han tok sig av Israel, sin tjener, for å komme miskunn i hu
55sezvaakataura kumadzibaba edu, kuna Abhurahamu nekumbeu yake kusvikira rinhi narinhi.
55- således som han talte til våre fedre - mot Abraham og hans ætt til evig tid.
56Maria akagara naye mwedzi inenge mitatu, akadzokera kumba kwake.
56Og Maria blev hos henne omkring tre måneder, og vendte så hjem igjen til sitt hus.
57Zvino nguva yaErizabheti yekusununguka kwake yakazara; akabereka mwanakomana.
57Men for Elisabet kom tiden da hun skulde føde, og hun fødte en sønn,
58Zvino vavakidzani nehama dzake vakati vanzwa kuti Ishe wakange amuitira tsitsi dzake huru, vakafara naye.
58og hennes granner og frender fikk høre at Herren hadde gjort sin miskunn stor mot henne, og de gledet sig med henne.
59Zvino zvakaitika kuti nezuva rerusere vakauya kuzodzingisa mucheche, vakamutumidza maererano nezita rababa vake Zakaria.
59Og det skjedde på den åttende dag, da kom de for å omskjære barnet, og de vilde kalle ham Sakarias efter hans far.
60Asi mai vake vakapindura vakati: Kwete, asi uchanzi Johwani.
60Da tok hans mor til orde og sa: Nei, han skal hete Johannes.
61Vakati kwaari: Hakuna munhu kuhama dzenyu unodaidzwa nezita iro.
61Og de sa til henne: Men det er jo ingen i din ætt som har dette navn.
62Vakataura nemaoko kuna baba vake, kuti vanoda kuti anzi ani.
62De gjorde da tegn til hans far for å få vite hvad han vilde han skulde hete.
63Vakakumbira chinyorero, vakanyora vachiti: NdiJohwani zita rake; vakashamisika vose.
63Og han bad om en tavle og skrev disse ord: Johannes er hans navn. Og de undret sig alle.
64Muromo wake ukazarurwa pakarepo, nerurimi rwake rukasununguka, akataura, achirumbidza Mwari.
64Men straks blev hans munn oplatt og hans tunge løst, og han talte og lovet Gud.
65Kutya kukawira vose vaigara vakavakomba; nemashoko iwayo ose akanzwikwa kunyika yose yezvikomo yeJudhiya.
65Og det kom frykt på alle dem som bodde deromkring, og i alle Judeas fjellbygder talte de med hverandre om alle disse ting,
66Zvino vose vakanzwa, vakazviisa mumoyo yavo, vachiti: Mucheche uyu uchazova ani? Uye ruoko rwaIshe rwakava naye.
66og alle som hørte det, la det på hjerte og sa: Hvad skal det da bli av dette barn? For Herrens hånd var med ham.
67Zvino Zakaria baba vake vakazadzwa neMweya Mutsvene, vakaporofita, vachiti:
67Og hans far Sakarias blev fylt med den Hellige Ånd og talte profetiske ord og sa:
68Ngaarumbidzwe Ishe Mwari waIsraeri, nekuti wakashanyira kuvanhu vake nekuvadzikunura;
68Lovet være Herren, Israels Gud, han som så til sitt folk og forløste det!
69akatisimudzira runyanga rworuponeso mumba maDhavhidhi muranda wake;
69Og han opreiste oss et frelsens horn i sin tjener Davids hus,
70sezvaakataura nemuromo wevaporofita vake vatsvene, vakange varipo kubva pasichigare;
70således som han talte gjennem sine hellige profeters munn fra fordums tid av,
71ruponeso pamhandu dzedu, neparuoko rwavose vanotivenga;
71en frelse fra våre fiender og fra alle deres hånd som hater oss,
72kuitira madzibaba edu tsitsi, nekurangarira sungano yake tsvene,
72for å gjøre miskunn mot våre fedre og komme sin hellige pakt i hu,
73mhiko yaakapika kuna Abhurahamu baba vedu;
73den ed han svor Abraham, vår far,
74kutipa, kuti tasunungurwa muruoko rwevavengi vedu, timushumire tisingatyi;
74for å fri oss av våre fienders hånd og gi oss å tjene ham uten frykt
75muutsvene nekururama pamberi pake mazuva ose eupenyu hwedu.
75i hellighet og rettferdighet for hans åsyn alle våre dager.
76Newe mucheche, uchanzi muporofita weWokumusoro-soro, nekuti uchatungamira pamberi pechiso chaIshe, kugadzirira nzira dzake;
76Men også du, barn, skal kalles den Høiestes profet; for du skal gå frem for Herrens åsyn for å rydde hans veier,
77kupa ruzivo rweruponeso kuvanhu vake nekangamwiro yezvivi zvavo;
77for å lære hans folk frelse å kjenne ved deres synders forlatelse
78netsitsi dzaMwari wedu, mauri mambakwedza ekudenga anotishanyira;
78for vår Guds miskunnelige hjertelags skyld, som lot solopgang fra det høie gjeste oss,
79kuvhenekera vagere murima nemumvuri worufu, nekururamisa tsoka dzedu munzira yerugare.
79for å lyse for dem som sitter i mørke og dødsskygge, for å styre våre føtter inn på fredens vei.
80Mucheche akakura, akasimba mumweya, akava mumarenje, kusvikira zuva rekuratidzwa kwake kuna Israeri.
80Men barnet vokste og blev sterkt i ånden, og han var i ødemarkene til den dag da han blev ført frem for Israel.