Shona

Norwegian

Matthew

14

1Panguva iyo Herodhe umwe wevatongi vana wakanzwa mukurumbira waJesu,
1På den tid fikk fjerdingsfyrsten Herodes høre ryktet om Jesus,
2akati kuvaranda vake: Uyu ndiJohwani Mubhabhatidzi; iye wakamuka kuvakafa, naizvozvo mabasa esimba awa anobata maari.
2og han sa til sine tjenere: Dette er døperen Johannes; han er opstanden fra de døde, og derfor er det disse krefter er virksomme i ham.
3Nekuti Herodhe wakange abata Johwani akamusunga akamuisa mutirongo nekuda kwaHerodhiasi mukadzi waFiripi munin'ina wake.
3Herodes hadde grepet Johannes og bundet ham og kastet ham i fengsel for Herodias' skyld, som var hans bror Filips hustru.
4Nekuti Johwani wakange ati kwaari: Hazvitenderwi kwauri kuti uve naye.
4For Johannes hadde sagt til ham: Det er dig ikke tillatt å ha henne.
5Zvino wakange achida kumuuraya, akatya chaunga, nekuti vaimutora semuporofita.
5Og han vilde gjerne slå ham ihjel, men fryktet for folket; for de holdt ham for en profet.
6Asi kwakati kuchichengetedzwa zuva rekuberekwa kwaHerodhe, mukunda waHerodhiasi akatamba pakati pavo, akafadza Herodhe.
6Men da det var Herodes' fødselsdag, danset Herodias' datter for dem, og Herodes syntes om henne;
7Naizvozvo wakavimbisa nemhiko kuti uchamupa chipi nechipi chaaizokumbira.
7derfor lovte han med ed å gi henne hvad hun vilde be om.
8Zvino iye, wakati amborairwa namai vake, akati: Ndipei pano mundiro musoro waJohwani Mubhabhatidzi.
8Men hun sa efter sin mors råd: Gi mig hit døperen Johannes' hode på et fat!
9Mambo akashungurudzika, asi nekuda kwemhiko, uye kwevakange vagere naye pakudya, wakaraira kuti apiwe.
9Og kongen blev ille til mote, men for sine eders og for gjestenes skyld bød han at det skulde gis henne,
10Akatuma vanhu akagura Johwani musoro mutirongo.
10og han sendte sine folk avsted og lot Johannes halshugge i fengslet.
11Musoro wake ukauyiswa mundiro, ukapiwa kumusikana, akauisa kuna mai vake.
11Og de kom med hans hode på et fat og gav det til piken, og hun bar det til sin mor.
12Vadzidzi vake vakauya vakatora mutumbi vakauviga, ndokuenda ndokuudza Jesu.
12Og hans disipler kom til og tok hans legeme og begravde det; og de gikk og fortalte det til Jesus.
13Jesu wakati azvinzwa, akabvapo nechikepe, akaenda kunzvimbo yerenje ari oga; asi zvaunga zvakati zvichizvinzwa zvikamutevera netsoka zvichibva mumaguta.
13Da Jesus hørte det, drog han derfra i en båt avsides til et øde sted, og da folket fikk høre det, fulgte de efter ham til fots fra byene.
14Zvino Jesu wakati abuda akaona chaunga chikuru, akavanzwira tsitsi, akaporesa varwere vavo.
14Og da han gikk i land, så han meget folk, og han ynkedes inderlig over dem og helbredet deres syke.
15Zvino ava madekwana, vadzidzi vake vakauya kwaari vachiti: Iyi inzvimbo yerenje, uye ikozvino nguva dzaenda; regai zvaunga zviende, kuti vaende kumisha vanozvitengera chikafu.
15Men da det var blitt aften, gikk hans disipler til ham og sa: Stedet er øde, og det er alt sent på dagen; la derfor folket fare, så det kan gå bort i byene og kjøpe sig mat!
16Asi Jesu wakati kwavari: Havafaniri kuenda; vapei imwi kuti vadye.
16Men Jesus sa til dem: De har ikke nødig å gå bort; gi I dem å ete!
17Asi vakati kwaari: Hatina pano kunze kwezvingwa zvishanu nehove mbiri.
17De sa til ham: Vi har ikke mere her enn fem brød og to fisker.
18Iye akati: Uyai nazvo pano pandiri.
18Men han sa: Hent dem hit til mig!
19Akaraira zvaunga kuti zvigare pasi pauswa, akatora zvingwa zvishanu nehove mbiri, ndokutarira kumusoro kudenga, akazviropafadza, akamedura ndokupa zvingwa kuvadzidzi, vadzidzi vakapa kuzvaunga.
19Og han bød at folket skulde sette sig ned i gresset, tok de fem brød og de to fisker, så op mot himmelen og velsignet dem; og han brøt brødene og gav dem til disiplene, og disiplene gav dem til folket.
20Vakadya vose, vakaguta, vakaunganidza zvimedu zvakasara, matengu gumi nemaviri azere.
20Og de åt alle og blev mette; og de tok op det som blev tilovers av stykkene, tolv kurver fulle.
21Uye vakange vadya vaiva varume zvuru zvishanu pasina vakadzi nevana vaduku.
21Men de som hadde ett, var omkring fem tusen menn foruten kvinner og barn.
22Pakarepo Jesu wakamanikidza vadzidzi vake kupinda muchikepe, vamutungamirire mhiri, iye acharega zvaunga zvichienda.
22Og straks nødde han sine disipler til å gå i båten og sette over til hin side før ham, inntil han hadde latt folket fare.
23Zvino wakati arega zvaunga zvichienda, akakwira mugomo ari oga kunonyengetera; akati ava madekwana, wakange ari oga ipapo.
23Og da han hadde latt folket fare, gikk han avsides op i fjellet for å bede; og da det var blitt aften, var han der alene.
24Asi chikepe zvino chakange chava pakati pegungwa chichivheyeswa nemafungu; nekuti mhepo yakange ichipikisa.
24Men båten var alt midt ute på sjøen og arbeidet hårdt mot bølgene, for vinden var imot.
25Nenguva yechina yemurindiro yeusiku Jesu akaenda kwavari achifamba pamusoro pegungwa.
25Men i den fjerde nattevakt kom han til dem, vandrende på sjøen.
26Zvino vadzidzi vakati vachimuona achifamba pamusoro pegungwa, vakavhunduka vachiti idzangaradzimu. Vakadanidzira nekutya.
26Og da disiplene så ham vandre på sjøen, blev de forferdet og sa: Det er et spøkelse, og de skrek av redsel.
27Asi pakarepo Jesu wakataura navo akati: Tsungai moyo; ndini; musatya.
27Men Jesus talte straks til dem og sa: Vær frimodige; det er mig, frykt ikke!
28Petro ndokumupindura akati: Ishe, kana muri imwi ndirairei ndiuye kwamuri pamusoro pemvura.
28Da svarte Peter ham og sa: Herre! er det dig, da byd mig komme til dig på vannet!
29Ndokubva ati: Uya. Petro ndokuburuka muchikepe akafamba pamusoro pemvura, kuenda kuna Jesu.
29Han sa: Kom! Og Peter steg ut av båten og gikk bortover vannet for å komme til Jesus.
30Asi wakati achiona mhepo ine simba akatya; zvino otanga kunyura, akadanidzira, achiti: Ishe, ndiponesei!
30Men da han så det hårde vær, blev han redd og begynte å synke; da ropte han: Herre, frels mig!
31Pakarepo Jesu wakatandavadza ruoko, akamubata, akati kwaari: Iwe werutendo ruduku, unokononei?
31Og Jesus rakte straks hånden ut og tok fatt i ham og sa til ham: Du lite troende! hvorfor tvilte du?
32Vakati vapinda muchikepe, mhepo ikanyarara.
32Og da de steg i båten, la vinden sig.
33Vakange vari muchikepe ndokuuya vakamunamata vachiti: Zvirokwazvo muri Mwanakomana waMwari.
33Men de som var i båten, kom og falt ned for ham og sa: Sannelig, du er Guds Sønn!
34Vakati vayambuka, vakasvika panyika yeGenesareti.
34Og da de var faret over, kom de til Gennesarets land.
35Varume venzvimbo iyo vakati vamuziva, vakatuma shoko panyika yose iyo yakapoteredza, vakauyisa kwaari vose vairwara.
35Og da folket på dette sted kjente ham igjen, sendte de bud i hele landet deromkring, og de førte til ham alle dem som hadde ondt,
36Vakakumbirisa kwaari kuti vabate chete mupendero wenguvo yake; uye vose vakabata vakaporeswa.
36og bad ham at de bare måtte få røre ved det ytterste av hans klædebon; og alle de som rørte ved det, blev helbredet.