1Zvino zvakaitika apo Jesu apedza mashoko iwayo, akabva Garirea, akasvika kumiganhu yeJudhiya mhiri kweJoridhani.
1Og det skjedde da Jesus hadde endt denne tale, da drog han bort fra Galilea og kom til Judeas landemerker på hin side Jordan.
2Zvaunga zvikuru zvikamutevera, akazviporesapo.
2Og meget folk fulgte ham, og han helbredet dem der.
3VaFarisi vakauyawo kwaari, vachimuidza vachiti kwaari: Zvinotenderwa here kumunhu kuramba mukadzi wake nemhaka ipi neipi?
3Og fariseerne kom til ham, fristet ham og sa: Har en mann lov til å skille sig fra sin hustru for enhver saks skyld?
4Akapindura, akati kwavari: Hamuna kurava here, kuti uyo wakavaita kubva pakutanga wakavaita murume nemukadzi?
4Han svarte og sa: Har I ikke lest at han som skapte dem, fra begynnelsen av skapte dem til mann og kvinne
5Akati: Nekuda kwaizvozvi munhu uchasiya baba namai, uye uchanamatira kumukadzi wake; avo vaviri vachava nyama imwe.
5og sa: Derfor skal mannen forlate far og mor og holde sig til sin hustru, og de to skal være ett kjød?
6Naizvozvo havachisiri vaviri, asi nyama imwe. Naizvozvo izvo Mwari zvaakabatanidza ngakurege kuva nemunhu unoparadzanisa.
6Så er de da ikke lenger to, men ett kjød. Derfor, det som Gud har sammenføiet, det skal et menneske ikke adskille.
7Vakati kwaari: Mozisi wakagorairei kupa rugwaro rwekurambana, nekumuramba?
7De sa til ham: Hvorfor bød da Moses å gi hustruen skilsmissebrev og skille sig fra henne?
8Akati kwavari: Nekuda kweukukutu hwemoyo yenyu Mozisi wakakutenderai kuramba vakadzi venyu; asi kubva pakutanga zvakange zvisina kudaro.
8Han sa til dem: For eders hårde hjertes skyld gav Moses eder lov til å skilles fra eders hustruer; men fra begynnelsen av har det ikke vært således.
9Asi ndinoti kwamuri: Ani nani unoramba mukadzi wake, kunze kwemhaka yeupombwe, akawana umwe, unopomba; neunowana wakarambwa unopomba.
9Men jeg sier eder at den som skiller sig fra sin hustru, uten for hors skyld, og gifter sig med en annen, han driver hor, og den som gifter sig med en fraskilt kvinne, han driver hor.
10Vadzidzi vake vakati kwaari: Kana nyaya yemunhu nemukadzi yakadaro, hazvibatsiri kuwana.
10Hans disipler sa til ham: Står saken så mellem mann og hustru, da er det ikke godt å gifte sig.
11Asi akati kwavari: Vose havagamuchiri shoko iri, kunze kwevakaripiwa.
11Men han sa til dem: Ikke alle fatter dette ord, men bare de som det er gitt.
12Nekuti kune vakachekwa, vakaberekwa vakadaro kubva mudumbu ramai; uye kune vakachekwa, vakaitwa vakachekwa nevanhu; uye kune vakachekwa vakazviita vakachekwa nekuda kweushe hwekumatenga. Unogona kugamuchira izvi, ngaagamuchire.
12For der er gildinger som er født slik av mors liv, og der er gildinger som er gildet av menneskene, og der er gildinger som har gildet sig selv for himlenes rikes skyld. Den som kan fatte dette ord, han fatte det!
13Zvino kwakauyiswa kwaari vana vaduku, kuti aise maoko pamusoro pavo, anyengetere; asi vadzidzi vakavatsiura.
13Da bar de små barn til ham, forat han skulde legge sine hender på dem og bede; men disiplene truet dem.
14Asi Jesu wakati: Tenderai vana vaduku, musavadzivisa kuuya kwandiri; nekuti ushe hwekumatenga ndehwevakadai.
14Men Jesus sa: La de små barn være og hindre dem ikke fra å komme til mig! for himlenes rike hører sådanne til.
15Akaisa maoko pamusoro pavo, akabvapo.
15Og han la sine hender på dem og drog derfra.
16Zvino tarira, kwakaswedera umwe akati kwaari: Mudzidzisi wakanaka, ndingaita chinhu chakanaka chipi kuti ndive neupenyu husingaperi?
16Og se, det kom en til ham og sa: Mester! hvad godt skal jeg gjøre for å få evig liv?
17Akati kwaari: Unondiidzirei wakanaka? Hakuna wakanaka, kunze kweumwe, ndiye Mwari. Asi kana uchida kupinda muupenyu, chengeta mirairo.
17Men han sa til ham: Hvorfor spør du mig om det gode? Det er bare en som er god. Men vil du gå inn til livet, da hold budene!
18Akati kwaari: Ipi? Jesu ndokuti: Usauraya, usapomba, usaba, usapupura nhema;
18Han sa til ham: Hvilke? Jesus sa: Du skal ikke slå ihjel, du skal ikke drive hor, du skal ikke stjele, du skal ikke si falskt vidnesbyrd,
19kudza baba vako namai, uye, ude umwe wako sezvaunozvida iwe.
19hedre din far og din mor, og: du skal elske din næste som dig selv.
20Jaya rikati kwaari: Izvozvo zvose ndakazvichengeta kubva pauduku hwangu; ndichiri kushaiwei?
20Den unge mann sa til ham: Alt dette har jeg holdt; hvad fattes mig ennu?
21Jesu akati kwariri: Kana uchida kuva wakaperera, enda utengese zvaunazvo upe varombo, uye uchava nefuma kudenga; ugouya pano unditevere.
21Jesus sa til ham: Vil du være fullkommen, da gå bort og selg det du eier, og gi det til de fattige, så skal du få en skatt i himmelen; kom så og følg mig!
22Asi jaya rakati ranzwa shoko iro rikaenda richishungurudzika; nekuti rakange rine nhumbi zhinji.
22Men da den unge mann hørte det, gikk han bedrøvet bort; for han var meget rik.
23Jesu akati kuvadzidzi vake: Zvirokwazvo ndinoti kwamuri: Mufumi ucharemerwa kupinda muushe hwekumatenga.
23Og Jesus sa til sine disipler: Sannelig sier jeg eder: Det vil være vanskelig for en rik å komme inn i himlenes rike.
24Ndinotizve kwamuri: Zvakarerukira kamera kudarika nemuburi retsono, kumufumi kupinda muushe hwaMwari.
24Atter sier jeg eder: Det er lettere for en kamel å gå gjennem et nåleøie enn for en rik å gå inn i Guds rike.
25Vadzidzi vake vakati vazvinzwa, vakashamisika kwazvo, vachiti: Ndiani ungagona kuponeswa?
25Men da disiplene hørte det, blev de meget forferdet og sa: Hvem kan da bli frelst?
26Asi Jesu wakatarira akati kwavari: Kuvanhu izvi hazvibviri, asi kuna Mwari zvose zvinobvira.
26Men Jesus så på dem og sa til dem: For mennesker er dette umulig, men for Gud er alt mulig.
27Ipapo Petro akapindura, akati kwaari: Tarirai, isu takasiya zvose, tikakuteverai; tichagowanei?
27Da svarte Peter ham: Se, vi har forlatt alt og fulgt dig; hvad skal da vi få?
28Jesu akati kwavari: Zvirokwazvo ndinoti kwamuri: Imwi makanditevera, pakuberekwa kutsva kana Mwanakomana wemunhu achizogara pachigaro cheushe chekubwinya kwake, imwiwo muchagara pazvigaro zveushe gumi nezviviri, muchitonga marudzi gumi nemaviri aIsraeri.
28Da sa Jesus til dem: Sannelig sier jeg eder: I som har fulgt mig, I skal i gjenfødelsen, når Menneskesønnen sitter på sin herlighets trone, også sitte på tolv troner og dømme Israels tolv stammer.
29Uye umwe neumwe wakasiya dzimba, kana vanin'ina nemadzikoma, kana hanzvadzi, kana baba, kana mai, kana mukadzi, kana vana, kana minda, nekuda kwezita rangu, uchagamuchira zvine zana, akagara nhaka yeupenyu husingaperi.
29Og hver den som har forlatt hus eller brødre eller søstre eller far eller mor eller barn eller akrer for mitt navns skyld? skal få mangefold igjen og arve evig liv.
30Asi vazhinji vekutanga vachava vekupedzisira, nevekupedzisira vekutanga.
30Men mange som er de første, skal bli de siste, og de siste de første.