¹Zvino mambo Soromoni wakange ari mambo wavaIsiraeri vose.

¹Konung Salomo var nu konung över hela Israel.

²Ndiwo machinda aaiva nawo: Azaria mwanakomana waZadhoki waiva mupristi;

²Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;

³Erihorefi naAhija, vanakomana vaShisha, vaiva vanyori; Jehoshafati mwanakomana waAhirudhi waiva sahwira.

³Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;

⁴Bhenaya mwanakomana waJehoyadha, waiva mukuru wehondo, Zadhoki naAbhiatari vaiva vapristi;

⁴Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;

⁵Azaria mwanakomana waNatani, waiva mukuru wavatariri; Zabhudhi mwanakomana waNatani waiva mutongi mukuru, shamwari yamambo.

⁵Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;

⁶Abhishari waiva mutariri weimba; Adhoniramu mwanakomana waAbhidha, waiva mutariri wechibharo.

⁶Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.

⁷Soromoni waiva navatariri vane gumi navaviri vairaira vaIsiraeri vose, vaitsvakira mambo neimba yake zvokudya; mumwe nomumwe waifanira kutsvaka zvokudya zvomwedzi mumwe gore rimwe nerimwe.

⁷Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.

⁸Ndiwo mazita avo: Bhehuri, munyika yamakomo yaEfuremu;

⁸Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;

⁹naBhenedhekeri paMakazi, napaSharibhimi, neBhetishemeshi, neEronibhetihananai;

⁹Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;

¹⁰naBhenihesedhi paArubhoti; iye wakange ane shoko, nenyika yose yeHeferi;

¹⁰Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;

¹¹naBheniabhinadhabhi panyika yose yeDhori; mukadzi wake wakange ari Tafati, mukunda waSoromoni;

¹¹Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;

¹²naBhaana mwanakomana waAhirudhi, paTaanaki neMegidho, nenyika yose yeBhetisheani, iri parutivi rweZaretani, pazasi peJezereeri, kubva paBhetisheani kusvikira paAbherimehora seri kweJokimeami;

¹²Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;

¹³naBhenigebheri paRamotiGiriyadhi; iye wakange ane misha yaJairi, mwanakomana waManase, yaiva paGiriyadhi; iye wakange ane nyika yeArigobhi, iri paBhashani, maguta makumi matanhatu aiva namasvingo namazariro endarira;

¹³Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;

¹⁴naAhinadhabhi mwanakomana waIdho, paMahanaimi;

¹⁴Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;

¹⁵naAhimaazi paNafitari; iye wakange awanawo Bhasemati mukunda waSoromoni;

¹⁵Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;

¹⁶naBhaana mwanakomana waHushai, paAsheri nebhiyaroti;

¹⁶Baana, Husais son, i Aser och Alot;

¹⁷naJosafati mwanakomana waParua, paIsakari;

¹⁷Josafat, Paruas son, i Isaskar;

¹⁸naShimei mwanakomana waEra, paBhenjamini;

¹⁸Simei, Elas son, i Benjamin;

¹⁹naGebheri mwanakomana waUri, waiva panyika yeGiriyadhi, nyika yaSihoni, mambo wavana vaAmori neyaOgi, mambo weBashani; iye wakange ari mutariri mumwe woga panyika iyo.

¹⁹Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.

²⁰VaJudha navalsiraeri vakanga vari vazhinji, vakanga vakawanda sejecha pagungwa, vakadya, vakamwa, vakafara.

²⁰Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.

²¹Zvino Soromoni wakabata ushe hwose, kubva paRwizi kusvikira kunyika yavaFirisitia, nokusvikira kumuganhu weEgipita; vanhu vakauya nezvipo, vakashumira Soromoni mazuva ose oupenyu hwake.

²¹Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.

²²Zvokudya zvaSoromoni zvezuva rimwe zvaiva zviyero zvina makumi matatu zvoupfu hwakatsetseka nezviyero zvina makumi matanhatu zvoupfu;

²²Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,

²³nenzombe dzina makumi maviri dzokumafuro, namakwai ane zana, nenondo, nemhara, nemhembwe, neshiri dzakakodzwa.

²³tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

²⁴nekuti wakabata ushe panyika yose nechokuno koRwizi, kubva paTifisa kusvikira paGaza, namadzimambo ose aiva nechokuno koRwizi; akava norugare kunhivi dzose dzakanga dzakamupoteredza.

²⁴Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,

²⁵VaJudha navaIsiraeri vakanga vagere zvakanaka, mumwe nomumwe pasi pomuzambiringa wake napasi pomuwonde wake, kubva paDhani kusvikira paBheerishebha, mazuva ose aSoromoni.

²⁵Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.

²⁶Soromoni wakange ane zvidyiro zvine zviuru zvina makumi mana zvamabhiza engoro dzake, navatasvi vane zviuru zvine gumi nezviviri.

²⁶Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.

²⁷Vatariri ava vaitsvakira mambo Soromoni zvokudya, navose vaidya patafura yamambo Soromoni, mumwe nomumwe nomwedzi wake; havana kushaisa chinhu chimwe.

²⁷Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.

²⁸Nebhari nouswa hwamabhiza namabhiza aimhanyisa vakauya nazvo panzvimbo yazvaifanira kuva, mumwe nomumwe sezvaakanga arairwa.

²⁸Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.

²⁹Mwari akapa Soromoni kungwara nokunzwisisa kukuru, nomoyo wakaziva zvakanaka, zvakafanana nejecha riri pamahombekombe egungwa.

²⁹Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,

³⁰Kungwara kwaSoromoni kwakapfuura kungwara kwavana vamabvazuva, nokungwara kose kwavaEgipita.

³⁰så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.

³¹Nekuti wakapfuura vanhu vose nokungwara; wakakunda Etani muEzirahi, naHemani, naKarikori, naDharidha, vana vaMahori; mukurumbira wake ukasvika kundudzi dzose dzakanga dzakavapoteredza.

³¹Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.

³²Wakataurawo shumo dzine zviuru zvitatu, uye nziyo dzake dzakasvika chiuru chimwe neshanu.

³²Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.

³³Akataura zvemiti, kubva pamisidhari iri paRebhanoni kusvikira pamuhisopi unomera parusvingo; akataurawo zvemhuka, neshiri, nezvinokambaira, nehove.

³³Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.

³⁴Vanhu vamarudzi ose vakauya kuzonzwa kungwara kwaSoromoni, vakabva kumadzimambo ose enyika, vakanga vanzwa zvokungwara kwake.

³⁴Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.