1Kuzvikudza zvirokwazvo hakubatsiri kwandiri nekuti ndichasvika pazviratidzo nezvakazarurwa zvaIshe.
1Jag måste ytterligare berömma mig. Väl är sådant icke eljest nyttigt, men jag kommer nu till syner och uppenbarelser, som hava beskärts mig av Herren.
2Ndinoziva munhu uri muna Kristu makore gumi nemana apfuura (kana zvakaitwa mumuviri, handizivi, kana zvimwe kunze kwemuviri, handizivi, Mwari unoziva), wakadai wakakwidzwa kudenga rechitatu.
2Jag vet om en man som är i Kristus, att han för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himmelen; huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det.
3uye ndinoziva munhu wakadai (kana mumuviri kana kunze kwemuviri, handizivi; Mwari unoziva),
3Ja, jag vet om denne man, att han -- huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det --
4kuti wakakwidzwa akaiswa muparadhiso, akanzwa mashoko asingatauriki, asingatenderwi munhu kutaura.
4jag vet om honom, att han blev uppryckt till paradiset och fick höra outsägliga ord, sådana som det icke är lovligt för en människa att uttala.
5Pamusoro pewakadai ndichazvikudza; asi pamusoro pangu handizvikudzi; asi pautera hwangu.
5I fråga om den mannen vill jag berömma mig, men i fråga om mig själv vill jag icke berömma mig, om icke av min svaghet.
6Nekuti kunyange ndichida kuzvikudza, handingavi benzi; nekuti ndichareva chokwadi; asi ndinorega, zvimwe umwe munhu ungandifungira kuva mukuru kune zvaakavona kana zvaakanzwa kwandiri,
6Visserligen skulle jag icke vara en dåre, om jag ville berömma mig själv, ty det vore sanning som jag då skulle tala; men likväl avhåller jag mig därifrån, för att ingen skall hava högre tankar om mig än skäligt är, efter vad han ser hos mig eller hör av mig.
7uye kuti ini ndirege kukudzwa kupfuuridza chipimo kubudikidza nekuwanda kwezvakazarurwa, ndakapiwa munzwa munyama, nhume yaSatani kuti indirove, kuti ndirege kukudzwa kupfuura chipimo.
7Och för att jag icke skall förhäva mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag icke skall förhäva mig.
8Nekuda kwechinhu ichi, ndakakumbirisa Ishe katatu kuti chibve kwandiri.
8Att denne måtte vika ifrån mig, därom har jag tre gånger bett till Herren.
9Zvino akati kwandiri: Nyasha dzangu dzakakuringanai; nekuti simba rangu rinozadziswa muutera. Naizvozvo ndichazvirumbidza nemufaro mukuru uye utera hwangu, kuti simba raKristu rigare pamusoro pangu.
9Men Herren har sagt till mig; »Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet.» Därför vill jag hellre med glädje berömma mig av min svaghet, på det att Kristi kraft må komma och vila över mig.
10Naizvozvo ndinofara muutera, mukunyombwa, mukushaiwa, murushusho, mukushungurudzwa nekuda kwaKristu; nekuti kana ndine utera, ipapo ndine simba.
10Ja, därför finner jag behag i svaghet, i misshandling, i nöd, i förföljelse, i ångest för Kristi skull; ty när jag är svag, då är jag stark.
11Ndava benzi ndichizvikudza; ndimwi makandimanikidza; nekuti ini ndaifanira kukudzwa nemwi; nekuti handizi muduku nepaduku kuvaapositori vanopfuura vose kunyange ndisi chinhu.
11Så har jag nu gjort mig till en dåre; I haven själva nödgat mig därtill. Jag hade ju bort få gott vitsord av eder; ty om jag än är ett intet, så har jag dock icke i något stycke stått tillbaka för dessa så övermåttan höga »apostlar».
12Zvirokwazvo zviratidzo zvemuapositori zvakaitwa pakati penyu mukutsungirira kose, muzviratidzo nezvishamiso, nemabasa esimba.
12De gärningar som äro en apostels kännemärken hava ock med all uthållighet blivit gjorda bland eder, genom tecken och under och kraftgärningar.
13Nekuti makapfuurwa papi nedzimwe kereke, kunze kwekuti ini handina kuva mutoro kwamuri? Ndikangamwirei kusarurama uku.
13Och haven I väl i något stycke blivit tillbakasatta för de andra församlingarna? Dock, kanhända i det stycket, att jag för min del icke har legat eder till last? Den oförrätten mån I då förlåta mig.
14Tarirai, ndakazvigadzirira kuuya kwamuri rwechitatu, uye handidi kuva mutoro kwamuri; nekuti handitsvaki zvenyu, asi imwi; nekuti vana havafaniri kuchengetera vabereki, asi vabereki vana.
14Se, det är nu tredje gången som jag står redo att komma till eder. Och jag skall icke ligga eder till last, ty icke edert söker jag, utan eder själva. Och barnen äro ju icke pliktiga att spara åt föräldrarna, utan föräldrarna åt barnen.
15Uye ndinoda nemufaro mukuru kuparadza, nekuparadzirwa mweya yenyu, kunyange ndichikudai zvakapamhidzirwa zvikuru, ndinodikamwa zvishoma?
15Och för min del vill jag gärna för edra själar både offra vad jag äger och låta mig själv offras hel och hållen. Om jag nu så högt älskar eder, skall jag väl därför bliva mindre älskad?
16Asi ngazvive saizvozvo, ini handina kukuremedzai; asi zvandakanga ndine mano, ndakakubatai nekunyengera.
16Dock, det kunde ju vara så, att jag visserligen icke själv hade betungat eder, men att jag på en listig omväg hade fångat eder, jag som är så illfundig.
17Ndakakutsvatai here neumwe waivo vandakatuma kwamuri?
17Har jag då verkligen, genom någon av dem som jag har sänt till eder, berett mig någon orätt vinning av eder?
18Ndakakumbira Tito, ndikatuma hama naye; ko Tito wakakutsvatai here? Hatina kufamba nemumweya umwe here? uye nemumakwara mamwe here?
18Sant är att jag bad Titus fara och sände med honom den andre brodern. Men icke har väl Titus berett mig någon orätt vinning av eder? Hava vi icke båda vandrat i en och samme Ande? Hava vi icke båda gått i samma fotspår?
19Uye munofunga kuti tinozvidzivirira kwamuri here? Tinotaura pamberi paMwari muna Kristu; asi tinotaura zvinhu zvose vadikamwa kuti musimbiswe.
19Nu torden I redan länge hava menat att det är inför eder som vi försvara oss. Nej, det är inför Gud, i Kristus, som vi tala, men visserligen alltsammans för att uppbygga eder, I älskade.
20Nekuti ndinotya kuti zvimwe kana ndichisvika, ndingakuwanai musina kuita sezvandinoda, neni ndingawanikwa nemwi ndakaita sezvamusingadi; zvimwe makakava, godo, hasha, kupesana, kucherana, makuhwa, manyawi, mabongozozo;
20Ty jag fruktar att jag vid min ankomst till äventyrs icke skall finna eder sådana som jag skulle önska, och att jag själv då av eder skall befinnas vara sådan som I icke skullen önska. Jag fruktar att till äventyrs kiv, avund, vrede, genstridighet, förtal, skvaller, uppblåsthet och oordning råda bland eder.
21zvimwe kana ndichisvikazve, Mwari wangu andininipise pakati penyu, ndichachemera vazhinji vaavo vakatombotadza vakasatendeuka pakusachena kwavo neupomhwe neunzenza hwavakaita.
21Ja, jag fruktar att min Gud skall låta mig vid min ankomst åter bliva förödmjukad genom eder, och att jag skall få sörja över många av dem som förut hava syndat, och som ännu icke hava känt ånger över den orenhet och otukt och lösaktighet som de hava övat.