Shona

Svenska 1917

Ezekiel

2

1Akati kwandiri, Mwanakomana womunhu, mira namakumbo ako, ini nditaure newe.
1Och han sade till mig: »Du människobarn, stå upp på dina fötter, så vill jag tala med dig.»
2Zvino akati achitaura neni, Mweya ndokupinda mukati mangu, akandimisa namakumbo angu; ndikanzwa akanga achitaura neni.
2När han så talade till mig, kom en andekraft i mig och reste upp mig på mina fötter; och jag hörde på honom som talade till mig.
3Iye akati kwandiri, Mwanakomana womunhu, ndinokutumira kuvana vaIsiraeri, kumarudzi anomukira simba, akandimukira simba ini; ivo namadzibaba avo vakandidarikira, kusvikira zuva irori ranhasi.
3Och han sade till mig: »Du människobarn, jag sänder dig till Israels barn, de avfälliga hedningarna som hava avfallit från mig; de och deras fäder hava begått överträdelser mot mig allt intill den dag som i dag är.
4Vana vane moyo mikukutu nemoyo yakasindimara; ndinokutumira kwavari, iwe uti kwavari, zvanzi nalshe Jehovha.
4Till barnen med hårda pannor och förstockade hjärtan sänder jag dig, och du skall säga till dem: 'Så säger Herren, HERREN'
5Zvino ivo, kana vachida kunzwa, kana vasingadi nekuti ivo iimba inondimukira simba, vachaziva kuti muporofita akanga aripo pakati pavo.
5Och evad de höra därpå eller icke -- ty de äro ett gensträvigt släkte -- så skola de dock förnimma att en profet har varit ibland dem.
6Asi iwe, mwanakomana womunhu, usavatya ivo, usatya mashoko avo, kunyange uri pakati porukato nemhinzwa, ugere pakati pezvinyavada; usatya mashoko avo, usavhunduswa nezviso zvavo, nekuti ivo iimba inondimukira simba kwazvo.
6Och du, människobarn, frukta icke för dem, och frukta icke för deras ord, fastän du omgives av tistlar och törnen och bor ibland skorpioner. Nej, frukta icke för deras ord, och var icke förfärad för dem själva, då de nu äro ett gensträvigt släkte.
7Asi iwe unofanira kuvavudza mashoko angu, kana vachida kunzwa, kana vasingadi; nekuti vanondimukira simba kwazvo.
7Utan tala mina ord till dem, evad de höra på dem eller icke, då de nu äro så gensträviga.
8Asi iwe, Mwanakomana womunhu, teerera zvandinokuudza; usandimukira simba, sezvinondimukira imba iyo; shamisa muromo wako udye zvandichakupa.
8Men du, människobarn, hör nu vad jag talar till dig; var icke gensträvig såsom detta gensträviga släkte. Öppna din mun och ät vad jag giver dig.»
9Zvino ndakati ndichitarira, ndikaona ruoko rwakatambanudzirwa kwandiri, tarira, bhuku yakapetwa yakanga irimo;
9Och jag fick se en hand uträckas mot mig, och i den såg jag en bokrulle.
10akaipetenura pamberi pangu; yakanga yakanyorwa mukati nokunze, makanga makanyorwa mariro, nokuchema, nenhamo.
10Och denna breddes ut framför mig, och den var fullskriven innan och utan; och där voro uppskrivna klagosånger, suckan och verop.