¹Shure kwezvinhu izvi kwakava nemutambo wevaJudha; Jesu ndokukwira kuJerusarema.

¹Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus for upp till Jerusalem.

²Zvino paJerusarema pedo nesuwo regwai pane dziva rinonzi Bhetisaidha nechiHebheru, rine maberere mashanu.

²Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar.

³Mukati mawo makange muvete chaunga chikuru chevarwere, chemapofu, chezvirema, chevakawonyana, vakamirira kubvongodzwa kwemvura.

³I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.

⁴Nekuti mutumwa waiburukira pane imwe nguva mudziva iro, achibvongodza mvura; koti unoitanga kupinda shure kwekubvongodzwa kwemvura, waiporeswa, pachirwere chipi zvacho chaainge akabatwa nacho.

⁵Zvino kwaivapo umwe munhu waiva nemakore makumi matatu nemasere ane chifo.

⁵Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.

⁶Jesu wakati amuona avete, achiziva kuti ikozvino wakange ava nenguva refu, akati kwaari: Unoda kuporeswa here?

⁶Då Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: »Vill du bliva frisk?»

⁷Murwere akamupindura akati: Ishe, handina munhu unondikanda mudziva, kana mvura ichibvongodzwa; asi kana ini ndichiuya, umwe unoburukira mberi kwangu.

⁷Den sjuke svarade honom: »Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg.»

⁸Jesu akati kwaari: Simuka, simudza nhovo yako, ufambe.

⁸Jesus sade till honom: »Stå upp, tag din säng och gå.»

⁹Pakarepo munhu uyu akaporeswa, ndokusimudza nhovo yake akafamba. Zvino raiva sabata nemusi iwoyo.

⁹Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick. Men det var sabbat den dagen.

¹⁰Naizvozvo vaJudha vakati kune wakaporeswa: Isabata; hazvisi pamutemo kuti utakure nhovo.

¹⁰Därför sade judarna till mannen som hade blivit botad: »Det är sabbat; det är icke lovligt för dig att bära sängen.»

¹¹Akavapindura akati: Uyo wandiporesa, ndiye wati kwandiri: Simudza nhovo yako, ufambe.

¹¹Men han svarade dem: »Den som gjorde mig frisk, han sade till mig: 'Tag din säng och gå.'»

¹²Saka vakamubvunza vachiti: Ndiani munhu uyo wati kwauri: Simudza nhovo yako ufambe?

¹²Då frågade de honom: »Vem var den mannen som sade till dig att du skulle taga sin säng och gå?»

¹³Zvino wakange aporeswa wakange asingazivi kuti ndiani; nekuti Jesu wakange asvova, zvakwaiva nechaunga panzvimbo iyoyo.

¹³Men mannen som hade blivit botad visste icke vem det var; ty Jesus hade dragit sig undan, eftersom mycket folk var där på platsen. --

¹⁴Shure kwezvinhu izvi Jesu akamuwana mutembere, akati kwaari: Tarira waporeswa; usatadzazve, zvimwe chimwe chakanyanya kuipa chingaitika kwauri.

¹⁴Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sade till honom: »Se, du har blivit frisk; synda icke härefter, på det att icke något värre må vederfaras dig.»

¹⁵Munhu akabva, akaudza vaJudha kuti ndiJesu wakamuporesa.

¹⁵Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att det var Jesus som hade gjort honom frisk.

¹⁶Zvino nekuda kweizvozvo vaJudha vakashusha Jesu, ndokutsvaka kumuuraya, nekuti wakaita zvinhu izvi nesabata.

¹⁶Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten.

¹⁷Asi Jesu wakavapindura akati: Baba vangu vanoshanda kusvikira ikozvino, neni ndinoshanda.

¹⁷Men han svarade dem: »Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag.»

¹⁸Saka naizvozvo vaJudha vakanyanya kutsvaka kumuuraya, nekuti wakange asingadariki sabata chete, asi wakatiwo Mwari ndiBaba vake vomene, achizvienzanisa naMwari.

¹⁸Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud sin Fader och gjorde sig själv lik Gud.

¹⁹Zvino Jesu akapindura akati kwavari: Zvirokwazvo, zvirokwazvo, ndinoti kwamuri: Mwanakomana haagoni kuita pachake, kunze kwezvaanoona Baba vachichiita; nekuti chero zvavanoita, izvo ndizvowo saizvozvo Mwanakomanawo zvaanoita.

¹⁹Då talade Jesus åter och sade till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock Sonen.

²⁰Nekuti Baba vanoda Mwanakomana, uye vanomuratidza zvinhu zvose zvavanoita ivo; vachamuratidzawo mabasa makuru anopfuura awa, kuti imwi mushamisike.

²⁰Ty Fadern älskar Sonen och låter honom se allt vad han själv gör; och större gärningar, än dessa äro, skall han låta honom se, så att I skolen förundra eder.

²¹Nekuti Baba sezvavanomutsa vakafa vachivararamisa, saizvozvo Mwanakomana unoraramisawo vaanoda.

²¹Ty såsom Fadern uppväcker döda och gör dem levande, så gör ock Sonen levande vilka han vill.

²²Nekuti naBaba havatongi munhu, asi vakapa Mwanakomana kutonga kose;

²²Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen,

²³kuti vose vakudze Mwanakomana sezvavanokudza Baba. Usingakudzi Mwanakomana, haakudzi Baba vakamutuma.

²³för att alla skola ära Sonen såsom de ära Faderns. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom.

²⁴Zvirokwazvo, zvirokwazvo, ndinoti kwamuri: Unonzwa shoko rangu, nekutenda kune wakandituma, une upenyu hwusingaperi; uye haasviki mukupiwa mhosva, asi wapfuura murufu akaenda muupenyu.

²⁴Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet.

²⁵Zvirokwazvo, zvirokwazvo, ndinoti kwamuri: Awa rinouya, nazvino ravapo, apo vakafa vachanzwa inzwi reMwanakomana waMwari, uye vanonzwa vachararama.

²⁵Sannerligen säger jag eder: Den stund kommer, jag, den är redan inne, så de döda skola höra Guds Sons röst, och de som höra den skola bliva levande.

²⁶Nekuti Baba sezvavane upenyu mavari pachavo, saizvozvo vakapa kuMwanakomanawo kuti ave neupenyu maari pachake;

²⁶Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv.

²⁷uye vakamupa simba rekutongawo, nekuti Mwanakomana wemunhu.

²⁷Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.

²⁸Musashamisika nezvizvi; nekuti awa rinouya, apo vose vari mumakuva vachanzwa inzwi rake,

²⁸Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst

²⁹zvino vachabuda, avo vakaita zvakanaka, mukumuka kweupenyu; neavo vakaita zvakaipa, mukumuka kwekupiwa mhosva.

²⁹och gå ut ur dem: de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.

³⁰Ini handigoni kuita chinhu pachangu; semanzwiro angu, ndinotonga; uye kutonga kwangu kwakarurama, nekuti handitsvaki chido changu, asi chido chaBaba vakandituma.

³⁰Jag kan icke göra något av mig själv. Såsom jag hör, så dömer jag; och min dom är rättvis, ty jag söker icke min vilja, utan dens vilja, som har sänt mig.

³¹Kana ndichipupura nezvangu, uchapupu hwangu hahusi hwechokwadi.

³¹Om jag själv vittnar om mig, så gäller icke mitt vittnesbörd.

³²Uripo umwe unopupura nezvangu; uye ndinoziva kuti uchapupu hwaanopupura nezvangu ndehwechokwadi

³²Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant.

³³Imwi makatumira kuna Johwani, uye akapupurira chokwadi.

³³I haven sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen,

³⁴Asi ini handigamuchiri uchapupu hunobva kumunhu, asi ndinoreva zvinhu izvi kuti imwi muponeswe.

³⁴Dock, det är icke av någon människa som jag tager emot vittnesbörd om mig; men jag säger detta, för att I skolen bliva frälsta.

³⁵Iye wakange ari mwenje unopfuta neunovhenekera, nemwi makange muchishuva kufara kwazvo kwechinguvana muchiedza chake.

³⁵Han var den brinnande, skinande lampan, och för en liten stund villen I fröjdas i dess ljus.

³⁶Asi ini ndine uchapupu ukuru kune hwaJohwani; nekuti mabasa Baba avakandipa kuti ndimapedze, awa mabasa ini andinoita, anopupura nezvangu kuti Baba vakandituma.

³⁶Men jag har ett vittnesbörd om mig, som är förmer än Johannes' vittnesbörd: de gärningar som Fadern har givit mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, de vittna om mig, att Fadern har sänt mig.

³⁷NaBaba vakandituma, ivo vakapupura nezvangu. Hamuna chero nguva kunzwa inzwi rake, kana kuona chimiro chake.

³⁷Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans gestalt,

³⁸Uye hamuna shoko rake rinogara mamuri, nekuti iye waakatuma, uyu imwi hamuna kumutenda.

³⁸och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.

³⁹Nzverai magwaro, nekuti imwi munofunga kuti mune upenyu hwusingaperi maari, uye ndiwo anopupura nezvangu.

³⁹I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa som vittna om mig.

⁴⁰Asi hamudi kuuya kwandiri, kuti muve neupenyu.

⁴⁰Men I viljen icke komma till mig för att få liv.

⁴¹Handigamuchiri rukudzo kuvanhu;

⁴¹Jag tager icke emot pris av människor;

⁴²asi ndinokuzivai imwi, kuti hamuna rudo rwaMwari mamuri.

⁴²men jag känner eder och vet att I icke haven Guds kärlek i eder.

⁴³Ini ndauya muzita raBaba vangu, asi hamuna kundigamuchira; kana umwe akauya muzita rake pachake, muchamugamuchira iye.

⁴³Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.

⁴⁴Munogona kutenda sei imwi munogamuchira rukudzo umwe kune umwe, asi musingatsvaki rukudzo rwunobva kuna Mwari oga?

⁴⁴Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?

⁴⁵Musafunga kuti ini ndichakupai mhosva kuna Baba; uriko unokupai mhosva, ndiye Mozisi wamunovimba naye imwi.

⁴⁵Menen icke att det är jag som skall anklaga eder hos Fadern. Den som anklagar eder är Moses, han till vilken I sätten edert hopp.

⁴⁶Nekuti dai maitenda Mozisi, maitenda ini; nekuti iye wakanyora nezvangu.

⁴⁶Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.

⁴⁷Asi kana musingatendi magwaro ake, muchatenda sei mashoko angu?

⁴⁷Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?»