1Shure kwezvinhu izvi Jesu wakafamba-famba muGarirea; nekuti wakange asingadi kufamba-famba muJudhiya, nekuti vaJudha vakange vachitsvaka kumuuraya.
1Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.
2Zvino mutambo wevaJudha, mutambo wematende wakange waswedera.
2Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.
3Naizvozvo vanin'ina vake vakati kwaari: Ibvai pano muende muJudhiya, kuti vadzidzi venyuwo vaone mabasa enyu amunoita.
3Då sade hans bröder till honom: »Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.
4Nekuti hakuna unoita chinhu muchivande asi iye amene achitsvaka kuva pachena. Kana uchiita zvinhu izvi, zviratidze kunyika.
4Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen.»
5Nekuti kunyange vanin'ina vake vaiva vasingatendi kwaari.
5Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.
6Naizvozvo Jesu akati kwavari: Nguva yangu haisati yasvika, asi nguva yenyu inogara yakagadzirwa.
6Då sade Jesus till dem: »Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.
7Nyika haigoni kukuvengai; asi ini inondivenga, nekuti ini ndinopupura nezvayo, kuti mabasa ayo akaipa.
7Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.
8Kwirai imwi kumutambo uyu; ini handisati ndokwira kumutambo uyu, nekuti nguva yangu haisati yazadzisika.
8Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad.»
9Wakati areva zvinhu izvi kwavari, akagara muGarirea.
9Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.
10Asi vanin'ina vake vakati vakwira, naiye akabva okwira kumutambo, kwete pachena, asi panenge sepachivande.
10Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.
11Zvino vaJudha vakamutsvaka pamutambo, vakati: Uripi iye?
11Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: »Var är han?»
12Kwakavapo kun'u'nuna kukuru pakati pezvaunga pamusoro pake; vamwe vachiti: Wakanaka. Asi vamwe vachiti: Kwete, asi unotsausa chaunga.
12Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: »Han är en rättsinnig man», men andra sade: »Nej, han förvillar folket.»
13Kunyange zvakadaro kwakange kusina munhu wakataura pachena pamusoro pake nekutya vaJudha.
13Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.
14Zvino pava pakati pemutambo, Jesu akakwira kutembere, akadzidzisa.
14Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.
15Zvino vaJudha vakashamisika vachiti: Uyu unoziva sei magwaro asina kudzidza?
15Då förundrade sig judarna och sade: »Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?»
16Jesu akavapindura akati: Dzidziso yangu haizi yangu, asi yake wakandituma.
16Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.
17Kana munhu achida kuita chido chake, uchaziva zvedzidziso kana ichibva kuna Mwari, kana kuti ini ndinotaura zvemusoro wangu.
17Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.
18Unozvitaurira pachake, unotsvaka rumbidzo yake; asi unotsvaka kurumbidzwa kwewakamutuma, ndiye wechokwadi, uye hapana kusarurama maari.
18Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --
19Mozisi haana kukupai murairo here? Asi hakuna wenyu unoita murairo. Munotsvakirei kundiuraya?
19Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?»
20Chaunga chikapindura chikati: Une dhimoni; ndiani unotsvaka kukuuraya?
20Folket svarade: »Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?»
21Jesu akapindura akati kwavari: Ndakaita basa rimwe, uye munoshamisika mose.
21Jesus svarade och sade till dem: »En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.
22Naizvozvo Mozisi wakakupai dzingiso (kusiri kuti yakabva kuna Mozisi, asi kumadzibaba), zvino nesabata munodzingisa munhu.
22Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.
23Kana munhu nesabata achigamuchira dzingiso, kuti murairo waMozisi urege kutyorwa, munonditsamwira nekuti ndaporesa munhu zvakaperera nesabata here?
23Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?
24Musatonga nezvinoonekwa, asi tongai kutonga kwakarurama.
24Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.»
25Vamwe veveJerusarema ndokuti: Uyu haazi iye wavanotsvaka kuuraya here?
25Då sade några av folket i Jerusalem: »Är det icke denne som de stå efter att döda?
26Asi tarira, unotaura pachena, asi havarevi chinhu kwaari. Kuti vatungamiriri vanoziva zvechokwadi here kuti ndiye Kristu chaiye?
26Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?
27Asi uyu tinoziva kwaanobva; asi Kristu kana achisvika, hakuna ungaziva kwaanobva.
27Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är.»
28Naizvozvo Jesu wakadanidzira mutembere achidzidzisa achiti: Nemwi munoziva ini, uye munoziva kwandakabva; uye handina kuzviuira, asi wakandituma ndewechokwadi, wamusingazivi imwi.
28Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: »Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.
29Asi ini ndinomuziva, nekuti ndinobva kwaari, uye iye wakandituma.
29Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig.»
30Naizvozvo vakatsvaka kumubata, asi hakuna wakaisa ruoko paari, nekuti awa rake rakange risati rasvika.
30Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
31Asi vazhinji vechaunga vakatenda kwaari, vakati: Kana Kristu achisvika, ungaita zviratidzo zvizhinji kune izvi uyu zvaaita here?
31Men många av folket trodde på honom, och de sade: »Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?»
32VaFarisi vakanzwa chaunga chichin'un'una zvinhu izvi pamusoro pake; vaFarisi nevapristi vakuru ndokutuma vabatsiri kuti vamubate.
32Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.
33Naizvozvo Jesu akati kwavari: Ndichinemwi chinguvana, ndoenda kune wakandituma.
33Men Jesus sade: »Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.
34Muchanditsvaka mukasandiwana; uye apo pandiri ini, imwi hamugoni kuuya.
34I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma.»
35Naizvozvo vaJudha vakataurirana vachiti: Uyu uchaendepi kuti isu tisamuwana? Uchaenda kune vakapararira vevaGiriki, adzidzise vaGiriki here?
35Då sade judarna till varandra: »Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?
36Ishokoi iri raanoti: Muchanditsvaka, asi hamungandiwani; nerokuti: Pandiri ini, imwi hamugoni kuuya?
36Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?»
37Zvino nezuva rekupedzisira, iro guru remutambo Jesu wakasimuka akadanidzira achiti: Kana ani nani ane nyota, ngaauye kwandiri amwe.
37På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
38Unotenda kwandiri, rugwaro sezvarwakareva, nzizi dzemvura mhenyu dzichaerera kubva mudumbu make.
38Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger.»
39Asi izvi wakareva zveMweya wavaizogamuchira vanotenda kwaari; nekuti Mweya Mutsvene wakange asati avapo, nekuti Jesu wakange asati akudzwa.
39Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
40Naizvozvo vazhinji vechaunga vakati vachinzwa shoko iri vakati: Zvirokwazvo uyu ndiye muporofita.
40Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: »Denne är förvisso Profeten.»
41Vamwe vakati: Uyu ndiye Kristu. Asi vamwe vakati: Ko Kristu ungabva Garirea here?
41Andra sade: »Han är Messias.» Andra åter sade: »Icke kommer väl Messias från Galileen?
42Rugwaro haruna kureva here kuti Kristu uchabva kumbeu yaDhavhidhi, nepamusha weBhetirehemu paiva naDhavhidhi?
42Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?
43Naizvozvo pakava nekupesana pakati pechaunga pamusoro pake.
43Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,
44Zvino vamwe vavo vakada kumubata, asi hakuna wakaisa maoko kwaari.
44och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.
45Zvino vabatsiri vakaenda kuvapristi vakuru nekuvaFarisi; ivo vakati kwavari: Nemhaka yei musina kumuuisa?
45När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: »Varför haven I icke fört honom hit?»
46Vabatsiri vakapindura vakati: Hakuna kumbotaura munhu seizvi, semunhu uyu.
46Tjänarna svarade: »Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar.»
47Zvino vaFarisi vakavapindura vakati: Nemwi matsauswa kanhi?
47Då svarade fariséerna dem: »Haven nu också I blivit förvillade?
48Uripo here wakatenda kwaari kuvatungamiriri kana kuvaFarisi?
48Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?
49Asi chaunga ichi chisingazivi murairo chakatukwa.
49Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.
50Nikodhimo, uya akauya kwaari usiku, ari umwe wavo, akati kwavari:
50Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:
51Murairo wedu unotonga munhu here, kunze kwekuti wambomunzwa nekuziva chaanoita?
51»Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?»
52Vakapindura vakati kwaari: Ko iwewo uri weGarirea here? Nzvera uone kuti hakuna kumuka muporofita kuGarirea.
52De svarade och sade till honom: »Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.»
53Umwe neumwe ndokuenda kumba kwake.
53[Och de gingo hem, var och en till sitt.