1Rangarirai Jehovha, zvakatiwira; tarirai, muone kushorwa kwedu.
1Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
2Nhaka yedu yaenda kuvatorwa, nedzimba dzedu kune vokumwe.
2Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
3Tiri nherera navasina baba; madzimai edu akaita sechirikadzi.
3Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
4Takamwa mvura yedu tichiita zvokutenga nemari; huni dzedu takadzitengeserwa.
4Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
5Vanodzingana nesu vari pamitsipa yedu; taneta hatine zororo.
5Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
6Takatambanudzira ruoko rwedu kuna vaEgipita, nokuna vaAsiria, kuti tigute zvokudya.
6Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
7Madzibaba edu akatadza, zvino havachipo; isu takatakura zvakaipa zvavo.
7Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
8Varanda vanotibata ushe, hakuna angatirwira pamaoko avo.
8Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
9Tinozviwanira zvokudya zvedu upenyu bwedu huri panjodzi, nemhaka yomunondo uri kurenje.
9Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
10Ganda redu rasviba sechoto, nemhaka yokupisa kukuru kwenzara.
10Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
11Vakachinyira vakadzi paZiyoni, nemhandara pamaguta aJudha.
11Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
12Machinda akasungirirwa namaoko avo, vakuru havana kukudzwa.
12Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
13Majaya akatakura guyo, vana vakagumburwa nokurema kwehuni.
13Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
14Vakuru vakarega kusvika pasuwo, majaya akarega kuimba kwavo.
14De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
15Mufaro womoyo wedu waguma; kutamba kwedu kwashanduka kuchema.
15Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
16Korona yawa pamisoro yedu; tine nhamo! nekuti takatadza.
16Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
17Nemhaka iyi moyo yedu yapera simba, nemhaka yezvinhu izvi meso edu haachaoni zvakanaka;
17Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
18nokuda kwegomo reZiyoni, rava dongo; makava anofambapo.
18för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
19imwi Jehovha muripo nokusingaperi; chigaro chenyu choushe chiripo kusvikira kumarudzi namarudzi.
19Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
20Munotikangamwireiko nokusingaperi, munotirasireiko nguva huru yakadai?
20Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
21Tidzoserei kwamuri, Jehovha, ipapo tichadzoka; vandudzai mazuva edu ave sakare.
21Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
22Asi makatirasa chose here? Makatitsamwira zvikuru here?
22Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?