Shona

Svenska 1917

Luke

1

1Sezvo vazhinji vakaedza kuronga rondedzero yezvinhu zvakatendeka zvizere pakati pedu,
1Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2sezvavakapa kwatiri ivo avo kubva pakutanga vakazvionera, uye vari varanda veshoko,
2i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3zvakaonekwa zvakanaka kwandiriwo, ndanyatsoongorora zvinhu zvose kubva pakutanga, kuti ndikunyorerei nekutevedzanisa, imwi Teofiro makakurumbira,
3så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4kuti muzive chokwadi chezvinhu zvamakadzidziswa.
4så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5Kwaivapo nemazuva aHerodhe mambo weJudhiya umwe mupristi wainzi Zakaria, weboka raAbhiya; nemukadzi wake waibva kuvanasikana vaAroni, nezita rake riri Erizabheti.
5På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6Uye vari vaviri vakange vakarurama pamberi paMwari, vachifamba nemurairo wose nezviga zvaIshe, vasina chavangapomerwa.
6De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7Uye vakange vasina mwana, nekuti Erizabheti wakange ari mhanje, uye vakange vaenda pamakore vari vaviri.
7Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8Zvino zvakaitika kuti wakati achiita ushumiri hweupristi pamberi paMwari, pachidanho cheboka rake,
8Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9maererano netsika yeushumiri hweupristi, wakabatwa nemujenya kuti apise zvipfungaidzo zvinonhuwira apinda mutembere yaIshe.
9hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10Zvino chaunga chose chavanhu chakange chichinyengetera kunze nenguva yezvipfungaidzo zvinonhuhwira.
10Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11Zvino kwakaonekwa kwaari mutumwa waIshe, amire kurutivi rwerudyi rwearitari yezvifungaidzo zvinonhuhwira.
11Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12Zvino Zakaria wakati achimuona akavhiringidzika, kutya kukamuwira.
12Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13Asi mutumwa wakati kwaari: Usatya Zakaria; nekuti munyengetero wako wanzwikwa, nemukadzi wako Erizabheti uchakuberekera mwanakomana, ugotumidza zita rake Johwani.
13Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14Uye uchava nemufaro nekupembera, nevazhinji vachafarira kuberekwa kwake.
14Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15Nekuti uchava mukuru pamberi paIshe, haangatongomwi waini kana zvinodhaka; uye uchazadzwa neMweya Mutsvene kunyange kubva padumbu ramai vake.
15Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16Nevazhinji vevana vaIsraeri uchatendeusira kuna Ishe Mwari wavo;
16Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17uye iye uchafamba pamberi pake mumweya nesimba raEria, kutendeusira moyo yemadzibaba kuvana, nevasingateereri kuuchenjeri hwevakarurama, kugadzirira Ishe vanhu vakagadzirwa.
17Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
18Zakaria akati kumutumwa: Izvozvi ndichazviziva nei? Nekuti ini ndava mukweguru, nemukadzi wangu waenda pamazuva ake.
18Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
19Mutumwa achipindura akati kwaari: Ini ndini Gabhirieri, unomira pamberi paMwari; ndatumwa kuti nditaure kwauri, ndikuparidzire mashoko awa akanaka.
19Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20Zvino tarira, uchava chimumumu, usingagoni kutaura, kusvikira zuva rinoitika zvinhu izvi, nekuti hauna kutenda mashoko angu, achazadziswa nenguva yawo.
20Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
21Vanhu vakange vakamirira Zakaria, vakashamisika nekunonoka kwake mutembere.
21Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22Zvino wakati abuda, akakonewa kutaura kwavari; vakaziva kuti wakange aona dzengerere mutembere; iye akavaninira nemaoko, akaramba ari chimumu.
22och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23Zvino zvakaitika kuti mazuva okushumira kwake akati achangopera, akaenda kumba kwake.
23Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24Zvino shure kwemazuva iwayo, mukadzi wake Erizabheti akatora mimba, akazvivanza mwedzi mishanu, achiti:
24Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25IShe wandiitira saizvozvi nemazuva aakanditarira, kuti abvise ruzvidzo rwangu pakati pevanhu.
25och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
26Zvino nemwedzi wechitanhatu mutumwa Gabrieri wakatumwa naMwari kuguta reGarirea rinonzi Nazareta,
26I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27kumhandara, yakange yatsidza kuwanikwa nemurume ainzi Josefa, weimba yaDhavhidhi; zita remhandara riri Maria.
27till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28Mutumwa akapinda kwaari akati: Hekanhi, iwe une nyasha! Ishe unewe, wakaropafadzwa iwe pakati pavakadzi.
28Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
29Iye wakati achimuona akavhiringidzwa neshoko rake, akafunganya kuti uku kukwazisa rudzii kwakadai.
29Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30Zvino mutumwa akati kwaari: Usatya Maria; nekuti wawana nyasha kuna Mwari.
30Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31Zvino tarira, uchava nemimba, ugozvara mwanakomana, uchatumidza zita rake kuti Jesu.
31Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32Iye uchava mukuru, uchanzi Mwanakomana weWekumusoro-soro; Ishe Mwari uchapa kwaari chigaro cheushe chababa vake Dhavhidhi.
32Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33Uchatonga pamusoro peimba yaJakobho kusvikira narinhi, neushe hwake hahwungavi nemugumo.
33Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»
34Maria ndokuti kumutumwa: Izvi zvingava sei, nekuti handizivi murume?
34Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
35Mutumwa akapindura akati kwaari: Mweya Mutsvene uchauya pamusoro pako, nesimba reWokumusoro-soro richakudzikatira; naizvozvo icho chitsvene chichaberekwa newe chichanzi Mwanakomana waMwari.
35Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36Uye tarira, Erizabheti hama yako, iyewo wava nemimba yemwanakomana pakuchembera kwake; nemwedzi uno wava wechitanhatu kuna iye wainzi mhanje.
36Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37Nekuti naMwari hakuna chinhu chisingazogoneki.
37Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38Maria ndokuti: Tarirai, murandakadzi waIshe; ngazvive kwandiri seshoko renyu. Mutumwa ndokubva kwaari.
38Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
39Zvino Maria akasimuka nemazuva iwayo akaenda kunyika yazvikomo nekukurumidza, kuguta raJudha;
39En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40akapinda mumba maZakaria, akakwazisa Erizabheti.
40Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41Zvino zvakaitika kuti Erizabheti wakati achinzwa kukwazisa kwaMaria, mwana akatamba mudumbu rake; naErizabheti akazadzwa neMweya Mutsvene,
41När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42akadanidzira nenzwi guru, akati: Wakaropafadzwa iwe pakati pavakadzi, uye chakaropafadzwa chibereko chedumbu rako!
42och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43Ko zvandibvira nepi, kuti mai vaIshe wangu vauye kandiri?
43Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44Nekuti tarira, inzwi rekukwazisa kwako rangoti richisvika munzeve dzangu, mwana watamba mudumbu rangu nemufaro.
44Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45Uye wakaropafadzwa unotenda, nekuti zvakataurwa naIshe kwaari zvichazadziswa.
45Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
46Maria akati: Moyo wangu unokudza Ishe,
46Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
47nemweya wangu unofara muna Mwari Muponesi wangu;
47och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48nekuti wakatarira kuninipiswa kwemurandakadzi wake; nekuti tarira, kubva zvino mazera ose achati ndakaropafadzwa.
48Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49Nekuti une masimba wakandiitira zvinhu zvikuru; nezita rake idzvene.
49Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50Netsitsi dzake dziri kuna avo vanomutya kubva kumazera nemazera.
50Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51Wakaita zvinesimba noruoko rwake; wakaparadzira vanozvikudza mundangariro dzemoyo yavo.
51Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52Wakaburusa vane masimba pazvigaro zvoushe, akasimudza vakaderera.
52Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53Vanenzara wakavagutsa nezvinhu zvakanaka, asi vafumi wakavaendesa vasina chinhu.
53hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54Wakabatsira Israeri muranda wake kuti arangarire tsitsi,
54Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
55sezvaakataura kumadzibaba edu, kuna Abhurahamu nekumbeu yake kusvikira rinhi narinhi.
55mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.»
56Maria akagara naye mwedzi inenge mitatu, akadzokera kumba kwake.
56Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57Zvino nguva yaErizabheti yekusununguka kwake yakazara; akabereka mwanakomana.
57Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58Zvino vavakidzani nehama dzake vakati vanzwa kuti Ishe wakange amuitira tsitsi dzake huru, vakafara naye.
58Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59Zvino zvakaitika kuti nezuva rerusere vakauya kuzodzingisa mucheche, vakamutumidza maererano nezita rababa vake Zakaria.
59Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60Asi mai vake vakapindura vakati: Kwete, asi uchanzi Johwani.
60Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
61Vakati kwaari: Hakuna munhu kuhama dzenyu unodaidzwa nezita iro.
61Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
62Vakataura nemaoko kuna baba vake, kuti vanoda kuti anzi ani.
62Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63Vakakumbira chinyorero, vakanyora vachiti: NdiJohwani zita rake; vakashamisika vose.
63Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
64Muromo wake ukazarurwa pakarepo, nerurimi rwake rukasununguka, akataura, achirumbidza Mwari.
64Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65Kutya kukawira vose vaigara vakavakomba; nemashoko iwayo ose akanzwikwa kunyika yose yezvikomo yeJudhiya.
65Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66Zvino vose vakanzwa, vakazviisa mumoyo yavo, vachiti: Mucheche uyu uchazova ani? Uye ruoko rwaIshe rwakava naye.
66Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
67Zvino Zakaria baba vake vakazadzwa neMweya Mutsvene, vakaporofita, vachiti:
67Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68Ngaarumbidzwe Ishe Mwari waIsraeri, nekuti wakashanyira kuvanhu vake nekuvadzikunura;
68»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69akatisimudzira runyanga rworuponeso mumba maDhavhidhi muranda wake;
69och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
70sezvaakataura nemuromo wevaporofita vake vatsvene, vakange varipo kubva pasichigare;
70såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun.
71ruponeso pamhandu dzedu, neparuoko rwavose vanotivenga;
71Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72kuitira madzibaba edu tsitsi, nekurangarira sungano yake tsvene,
72och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73mhiko yaakapika kuna Abhurahamu baba vedu;
73vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74kutipa, kuti tasunungurwa muruoko rwevavengi vedu, timushumire tisingatyi;
74Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75muutsvene nekururama pamberi pake mazuva ose eupenyu hwedu.
75ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76Newe mucheche, uchanzi muporofita weWokumusoro-soro, nekuti uchatungamira pamberi pechiso chaIshe, kugadzirira nzira dzake;
76Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77kupa ruzivo rweruponeso kuvanhu vake nekangamwiro yezvivi zvavo;
77till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78netsitsi dzaMwari wedu, mauri mambakwedza ekudenga anotishanyira;
78Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79kuvhenekera vagere murima nemumvuri worufu, nekururamisa tsoka dzedu munzira yerugare.
79för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
80Mucheche akakura, akasimba mumweya, akava mumarenje, kusvikira zuva rekuratidzwa kwake kuna Israeri.
80Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.