¹Zvino wakati achiona zvaunga, akakwira mugomo, zvino wakati agara pasi vadzidzi vake vakauya kwaari;

¹När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.

²akashamisa muromo wake, akavadzidzisa achiti:

²Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:

³Vakaropafadzwa varombo pamweya; nekuti ushe hwekumatenga ndehwavo.

³»Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.

⁴Vakaropafadzwa vanochema; nekuti ivo vachanyaradzwa.

⁴Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.

⁵Vakaropafadzwa vanyoro; nekuti ivo vachagara nhaka yenyika.

⁵Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.

⁶Vakaropafadzwa vane nzara nenyota yekururama; nekuti ivo vachagutiswa.

⁶Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.

⁷Vakaropafadzwa vane tsitsi; nekuti vachapiwa tsitsi.

⁷Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.

⁸Vakaropafadzwa vakachena pamoyo; nekuti ivo vachaona Mwari.

⁸Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.

⁹Vakaropafadzwa vanoyananisa; nekuti ivo vachanzi vana vaMwari.

⁹Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.

¹⁰Vakaropafadzwa vanoshushwa nekuda kwekururama; nekuti ushe hwekumatenga ndehwavo.

¹⁰Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.

¹¹Makaropafadzwa imwi, kana vachikunyombai, vachikushushai, vachikutaurirai zvakaipa zvose vachireva nhema nekuda kwangu.

¹¹Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.

¹²Farai mupembere kwazvo, nekuti mubairo wenyu mukuru kumatenga; nekuti vakashusha saizvozvo vaporofita vakakutangirai.

¹²Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.

¹³Imwi muri munyu wenyika; asi kana munyu warasa kuvava, ucharungwa nei? Hauchabatsiri chinhu, asi kurashirwa kunze, utsikwe-tsikwe nevanhu.

¹³I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.

¹⁴Imwi muri chiedza chenyika; guta rakamiswa pamusoro pegomo haringavanziki;

¹⁴I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?

¹⁵uye mwenje havautungidzi vakauisa pasi pedengu, asi pachigadziko chemwenje, uvhenekere vose vari mumba.

¹⁵Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.

¹⁶Saizvozvo chiedza chenyu ngachivhenekere pamberi pevanhu, kuti vaone mabasa enyu akanaka, vakudze Baba venyu vari kumatenga.

¹⁶På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.

¹⁷Musafunga kuti ndauya kuzoparadza murairo kana vaporofita; handina kuuya kuzoparadza, asi kuzozadzisa.

¹⁷I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.

¹⁸Nekuti zvirokwazvo ndinoti kwamuri: Kusvikira denga nenyika zvichipfuura, vara duku rimwe kana chidodzi chimwe chemurairo hazvingatongopfuuri, kusvikira zvose zvaitika.

¹⁸Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.

¹⁹Naizvozvo ani nani anodarika umwe wemirairo midukusa iyi, akadzidzisa vanhu saizvozvo, uchanzi mudukusa muushe hwekumatenga. Asi ani nani anoita akaidzidzisa, iye uchanzi mukuru muushe hwekumatenga;

¹⁹Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.

²⁰nekuti ndinoti kwamuri: Kunze kwekuti kururama kwenyu kukapfuura kwevanyori nekwevaFarisi, hamungatongopindi muushe hwekumatenga.

²⁰Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.

²¹Makanzwa kuti zvakanzi kune vekare: Usauraya; uye ani nani anouraya uchava nemhosva yemutongo;

²¹I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'

²²asi ini ndinoti kwamuri: Ani nani anotsamwira umwe wake pasina chikonzero, uchava nemhosva yekutongwa; neanoti kune umwe wake: Dununu! uchava nemhosva yedare remakurukota; uye anoti: Benzi! Uchava nemhosva yegehena remoto.

²²Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna.

²³Naizvozvo kana uchiuyisa chipo chako kuaritari, ipapo ukarangarira kuti umwe wako une chekupikisana newe,

²³Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,

²⁴siya ipapo chipo chako pamberi pearitari, uende umbonotanga wayanana neumwe wako, ugozouya wopira chipo chako.

²⁴så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.

²⁵Tenderana nemudzivisi wako nekukurumidza, uchiri munzira naye, zvimwe mudzivisi angakukumikidza kumutongi, mutongi akukumikidze kumupurisa, ukakandirwa mutirongo.

²⁵Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.

²⁶Zvirokwazvo ndinoti kwauri: Haungatongobudimo, kusvikira waripa kamari kekupedzisira.

²⁶Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.

²⁷Makanzwa kuti zvakanzi kune vekare: Usaita upombwe.

²⁷I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'

²⁸Asi ini ndinoti kwamuri: Wose anotarisa mukadzi kuti amuchive, watoita upombwe naye mumoyo make.

²⁸Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.

²⁹Uye kana ziso rako rerudyi richikugumbusa, uridzure urashire kure newe; nekuti zviri nani kwauri kuti umwe wemitezo yako uparare, kwete kuti muviri wako wose ukandirwe mugehena.

²⁹Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna.

³⁰Zvino kana ruoko rwako rwerudyi ruchikugumbusa, urugure urashire kure newe; nekuti zviri nani kwauri kuti umwe wemitezo yako uparare, kwete kuti muviri wako wose ukandirwe mugehena.

³⁰Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna.

³¹Zvakanzi zvekare: Ani nani anoramba mukadzi wake, ngaamupe rugwaro rwekurambana;

³¹Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'

³²asi ini ndinoti kwamuri: Ani nani anoramba mukadzi wake, kunze kwemhosva yeupombwe, anomuitisa upombwe; uye ani nani anowana wakarambwa anoita upombwe.

³²Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.

³³Zvekare makanzwa kuti zvakanzi kune vekare: Usapika nhema, asi uripire Ishe mhiko dzako.

³³Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'

³⁴Asi ini ndinoti kwamuri: Musatongopika; kana nedenga, nekuti chigaro chaMwari cheushe;

³⁴Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',

³⁵kana nenyika, nekuti chitsiko chetsoka dzake; kana neJerusarema, nekuti iguta raMambo mukuru;

³⁵ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';

³⁶uye usapika nemusoro wako, nekuti haugoni kuita ruvhudzi rumwe ruchena kana rutema.

³⁶ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;

³⁷Asi shoko renyu ngarive: Hongu, hongu; kwete, kwete; asi chinopfuura izvi chinobva kune wakaipa.

³⁷utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.

³⁸Makanzwa kuti zvakanzi: Ziso neziso, uye zino nezino.

³⁸I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'

³⁹Asi ini ndinoti kwamuri: Musapikisa wakaipa; asi ani nani anokurova padama rako rerudyi, umutendeusire rimwewo.

³⁹Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;

⁴⁰Neanoda kukusungisa, nekutora shati yako, umutendere nguvo yakowo.

⁴⁰och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;

⁴¹Ani nani anokumanikidza kuenda maira imwe uende naye mbiri.

⁴¹och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.

⁴²Ipa anokumbira kwauri, usafuratira anoda kukwereta kwauri.

⁴²Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.

⁴³Makanzwa kuti zvakanzi: Ude umwe wako, uvenge muvengi wako.

⁴³I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'

⁴⁴Asi ini ndinoti kwamuri: Idai vavengi venyu, ropafadzai vanokutukai, batai zvakanaka vanokuvengai, munyengeterere vanokubatai zvakaipa vachikushushai.

⁴⁴Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,

⁴⁵Kuti muve vana vaBaba venyu vari kumatenga, nekuti vanobudisira zuva ravo kune vakaipa nevakanaka, nemvura vanoinaisira vakarurama nevasakarurama.

⁴⁵och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.

⁴⁶Nekuti kana muchida vanokudai, mune mubairo wei? Ko, vateresiwo havaiti izvozvo here?

⁴⁶Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?

⁴⁷Kana muchikwazisa vamwe venyu chete, munoita zvikuru kupfuura vamwe nei? Ko, vateresiwo havaiti saizvozvo here?

⁴⁷Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?

⁴⁸Naizvozvo imwi muve vakakwana, saBaba venyu vari kumatenga vakakwana.

⁴⁸Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.»