Shona

Svenska 1917

Psalms

31

1Jehovha, ndinovimba nemi; ngandirege kutongonyadziswa; Ndirwirei pakururama kwenyu.
1För sångmästaren; en psalm av David.
2Rerekerai nzeve yenyu kwandiri; kurumidzai kundirwira; Ivai dombo rangu rakasimba, neimba yenhare yokundiponesa.
2Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.
3nekuti ndimi dombo rangu nenhare yangu; Naizvozvo nditungamirirei mundifambise nokuda kwezita renyu.
3Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.
4Ndibvutei pamumbure wavakandidzikira pakavanda; nekuti ndimi nhare yangu.
4Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
5Ndinoisa mweya wangu muruoko rwenyu; Makandidzikunura Jehovha, imwi Mwari wechokwadi.
5Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.
6Ndinovenga vanokudza zvenhema zvisina maturo; Asi ndichavimba naJehovha.
6I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.
7Ndichafara nokufarisisa netsitsi dzenyu; nekuti makaona kutambudzika kwangu; Makaziva kumanikidzwa komweya wangu;
7Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.
8Hamuna kundiisa muruoko rwomuvengi; Makamisa tsoka dzangu panzvimbo yakafarikana.
8Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden
9Ndinzwirei tsitsi Jehovha, nekuti ndiri panjodzi; Ziso rangu rapera nokuchema, zvirokwazvo, nomweya wangu nomuviri wanguvo.
9och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.
10nekuti hupenyu hwangu hwapera nokuchema, namakore angu nokugomera; Simba rangu rapera nokuda kokutadza kwangu, uye mafupa angu asakara.
10Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.
11Ndava chinhu chinozvidzwa nemhaka yavadzivisi vangu vose, Zvirokwazvo, zvikuru kuna vandinogara navo, nechinotyisa kuvazikani vangu; Vakandiona kunze vakanditiza.
11Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.
12Ndakanganikwa sowakafa asati achafungwa; Ndava somudziyo wakaputsika.
12För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.
13Ndakanzwa vazhinji vachindipomera, Zvinotyisa kumativi ose; Pakurangana kwavo pamusoro pangu Vakafunga mano kuti vanditorere upenyu hwangu.
13Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.
14Asi ndakavimba nemwi Jehovha; Ndakati, Ndimi Mwari wangu.
14Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.
15Nguva dzangu dziri muruoko rwenyu; Ndirwirei paruoko rwavavengi vangu, nokuna vanonditambudza.
15Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»
16Vhenekesai chiso chenyu pamusoro pomuranda wenyu; Ndiponesei nounyoro bwenyu.
16Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
17Ngandirege kunyadziswa, Jehovha; nekuti ndakadana kwamuri; Vakaipa ngavanyadziswe, ngavanyarare paSheori.
17Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
18Miromo inoreva nhema ngainyarare; Iyo inotaura namanyawi kuna vakarurama, Ichizvikudza nokuvazvidza. Haiwa, zvakanaka zvenyu zvamakachengetera vanokutyai zvakakura sei, Zvamakaitira vanovimba nemi, pamberi pavanakomana vavanhu!
18HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket.
19Muchavavanza pakavanda pamberi penyu, vabve pamano avanhu;
19Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.
20Muchavachengeta pakavanda patende vabve pabangano romunhu.
20Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
21Jehovha ngaavongwe, nekuti akandiratidza unyoro hwake hunoshamisa paguta rakasimbiswa.
21Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.
22Kana ndirini, ndakati pakukaruka kwangu, Ndabviswa pamberi penyu; Kunyange zvakadaro, makanzwa inzwi rokukumbira kwangu pakuchema kwangu kwamuri.
22Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!
23Idai Jehovha, imwi vatsvene vake mose; Jehovha anochengeta vakatendeka, Anotsiva zvikuru munhu anozvikudza.
23Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.
24Ivai nesimba, uye moyo yenyu itsunge, imwi mose munorindira Jehovha.
24Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.
25Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.