Shona

Svenska 1917

Psalms

52

1Unozvirumbidzireiko nezvakashata, iwe mhare? Tsitsi dzaMwari dziripo misi yose.
1För sångmästaren; en sång av David,
2Rurimi rwako runofunga kutaura zvakaipa; Rwakafanana nechisvo chinopinza, ruchiita zvinonyengera.
2när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»
3Unoda zvakaipa kupfuura zvakanaka; Nokureva nhema kupfuura kutaura zvakarurama.
3Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.
4Unoda mashoko ose okuparadza, Iwe rurimi runonyengera.
4Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.
5Mwari achakuparadzawo saizvozvo nokusingaperi, Achakubata akakubvisa patende rako, nokukudzura panyika yavapenyu.
5Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. Sela.
6Vakarurama vachazviona vakatya, vachamusweveredza, vachiti,
6Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.
7Tarirai, hoyu munhu asina kuita Mwari nhare yake, Asi akavimba nokuwanda kwefuma yake, Akazvisimbisa pazvakaipa zvake.
7Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. Sela.
8Asi kana ndirini, ndakafanana nomuorivhi munyoro muimba yaMwari; Ndinovimba netsitsi dzaMwari nokusingaperi-peri.
8Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:
9Ndichakuvongai nokusingaperi, nekuti ndimi makazviita; Ndichamirira zita renyu pamberi pavatsvene venyu nekuti rakanaka.
9»Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!»
10Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen.
11Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.