1Rabbiga ku mahad naqa, waayo, isagu waa wanaagsan yahay, Oo naxariistiisuna weligeedba way sii waartaa.
1Pris Herren, for han er god, hans miskunnhet varer evindelig.
2Kuwa Rabbigu soo furtay sidaas ha yidhaahdeen, Waana kuwa uu isagu ka soo furtay gacantii cadowga,
2Så sie Herrens gjenløste, de som han har gjenløst av nødens hånd,
3Oo uu ka soo ururiyey dalalka, Xagga bari, iyo xagga galbeed, Xagga woqooyi, iyo xagga koonfureedba.
3og som han har samlet fra landene, fra øst og fra vest, fra nord og fra havet.
4Waxay dhex wareegi jireen cidlada iyo jid lamadegaan ah, Mana ay helin magaalo ay degaan.
4De fór vill i ørkenen, i et uveisomt øde, de fant ikke en by å bo i.
5Way gaajoodeen, wayna harraadeen, Oo naftoodiina way ku dhex taag darnaatay.
5De var hungrige og tørste, deres sjel vansmektet i dem.
6Markaasay Rabbiga u qayshadeen iyagoo dhibban, Oo isna wuu ka samatabbixiyey dhibaatooyinkoodii.
6Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler utfridde han dem,
7Oo weliba wuxuu iyagii ku hoggaamiyey jid toosan, Si ay u tagaan magaalo ay degaan.
7og han førte dem på rett vei, så de gikk til en by de kunde bo i.
8Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
8De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn;
9Waayo, isagu wuxuu dhergiyaa nafta aad wax u doonaysa, Oo nafta gaajaysanna wuxuu ka dhergiyaa wanaagga.
9for han mettet den vansmektende sjel og fylte den hungrige sjel med godt.
10Kuwii dhex fadhiyey gudcurkii iyo hooskii dhimashada, Oo ku xidhnaa dhibaatada iyo birta,
10De satt i mørke og i dødsskygge, bundet i elendighet og jern,
11Waxay ku caasiyoobeen erayadii Ilaah, Oo waxay fududaysteen taladii Ilaaha ugu sarreeya,
11fordi de hadde vært gjenstridige mot Guds ord og foraktet den Høiestes råd.
12Sidaas daraaddeed ayuu qalbigoodii daal ku soo dejiyey, Wayna dheceen, mid iyaga caawiyaana ma jirin.
12Derfor bøide han deres hjerter ved lidelse; de snublet, og det var ikke nogen hjelper.
13Markaasay Rabbiga u qayshadeen iyagoo dhibban, Oo isna wuu ka badbaadiyey dhibaatooyinkoodii.
13Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler frelste han dem.
14Wuxuu ka soo dhex bixiyey gudcurkii iyo hooskii dhimashada, Silsiladihii ku xidhnaana wuu kala jejebiyey.
14Han førte dem ut av mørke og dødsskygge og rev sønder deres bånd.
15Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
15De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn;
16Waayo, irdihii naxaasta ahaa wuu kala jejebiyey, Qataarradii birta ahaana wuu burburiyey.
16for han brøt sønder porter av kobber og hugg sønder bommer av jern.
17Nacasyadu waxay u dhibban yihiin xadgudubkooda aawadiis, Iyo xumaatooyinkooda aawadood.
17De var dårer og blev plaget for sin syndige vei og for sine misgjerninger;
18Naftoodu waxay nacdaa cunto kasta, Oo waxay ku soo dhowaadaan irdaha dhimashada.
18deres sjel vemmedes ved all mat, og de kom nær til dødens porter.
19Markaasay Rabbiga u qayshadaan iyagoo dhibban, Oo isna wuxuu ka soo badbaadiyaa dhibaatooyinkooda.
19Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler frelste han dem.
20Wuxuu soo diraa eraygiisa, wuuna bogsiiyaa iyaga, Oo wuxuu ka samatabbixiyaa halligaaddooda.
20Han sendte sitt ord og helbredet dem og reddet dem fra deres graver.
21Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
21De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn;
22Iyagu allabariga mahadnaqidda ha bixiyeen, Oo shuqulladiisa gabay ha ku sheegeen.
22og ofre takkoffere og fortelle om hans gjerninger med jubel.
23Kuwa badda doonniyaha ku mara, Oo shuqulkooda ku sameeya biyaha badan,
23De som fór ut på havet i skib, som drev handel på store vann,
24Kuwaasu waxay arkaan Rabbiga shuqulladiisa, Iyo yaababkiisa moolka ku jira.
24de så Herrens gjerninger og hans underverker på dypet.
25Waayo, wuxuu amraa oo kiciyaa dabaysha duufaanka, Taas oo kor u qaadda hirarka badda.
25Han bød og lot det komme en stormvind, og den reiste dets bølger.
26Waxay u kacaan xagga samada, oo haddana waxay hoos ugu soo dhacaan moolalka, Naftoodiina waxay ku dhalaashay dhibaato daraaddeed.
26De fór op imot himmelen, de fór ned i avgrunnene, deres sjel blev motløs i ulykken.
27Hore iyo dib bay isaga daba noqdaan, oo sida nin sakhraan ah bay dhacdhacaan, Oo waxay sameeyaan ayay garan waayaan.
27De tumlet og vaklet som en drukken mann, og all deres visdom blev til intet.
28Markaasay Rabbiga u qayshadaan iyagoo dhibban, Oo isna wuxuu ka soo bixiyaa dhibaatooyinkooda.
28Da ropte de til Herren i sin nød, og av deres trengsler førte han dem ut.
29Wuxuu dejiyaa duufaanka, Si ay hirarkiisu u xasillaan.
29Han lot stormen bli til stille, og bølgene omkring dem tidde.
30Way farxaan, maxaa yeelay, way xasilloon yihiin, Oo sidaasuu iyaga ku keenaa marsada ay doonayaan.
30Og de gledet sig over at de la sig; og han førte dem til den havn de ønsket.
31Dadku muu Rabbiga ku ammaano wanaaggiisa, Iyo shuqulladiisa yaabka badan oo uu binu-aadmiga u sameeyo!
31De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn
32Iyagu ha ku sarraysiiyeen shirka dadka dhexdiisa, Oo ha ku ammaaneen fadhiga odayaasha.
32og ophøie ham i folkets forsamling og love ham der hvor de gamle sitter.
33Isagu webiyo wuxuu u beddelaa cidlo, Oo ilo biyo ahna wuxuu u beddelaa dhul oommane ah,
33Han gjorde elver til en ørken og vannkilder til et tørstig land,
34Oo dhul barwaaqaysanna wuxuu u beddelaa lamadegaan cusbo leh, Oo waana kuwa halkaas deggan xumaantooda aawadeed.
34et fruktbart land til et saltland for deres ondskaps skyld som bodde der.
35Cidlada wuxuu u beddelaa balli biyo ah, Oo dhul engeganna wuxuu u beddelaa ilo biyo ah.
35Han gjorde en ørken til en vannrik sjø og et tørt land til vannkilder*. / {* nemlig: for det frelste Israel.}
36Oo halkaasuu kuwa gaajaysan dejiyaa, Si ay u samaystaan magaalo ay degaan,
36Og han lot de hungrige bo der, og de grunnla en by til å bo i.
37Oo ay beeraha u abuurtaan, oo ay beero canab ah u beertaan, Oo ay u helaan midho tiro badan.
37Og de tilsådde akrer og plantet vingårder, og de vant den frukt de bar.
38Oo weliba iyaga wuu barakeeyaa, sidaas daraaddeed aad bay u tarmaan, Oo weliba uma uu oggolaado in xoolahoodu yaraadaan.
38Og han velsignet dem, og de blev meget tallrike, og av fe gav han dem ikke lite.
39Oo haddana way sii dhinmaan, oo waxay la foororsadaan Dulmi iyo dhib iyo murug.
39Så minket de igjen og blev nedbøiet ved trengsel, ulykke og sorg.
40Amiirro wuxuu ku soo daayaa quudhsasho, Oo wuxuu ka dhigaa inay ku wareegaan cidlada aan jid lahayn.
40Han som utøser forakt over fyrster og lar dem fare vill i et uveisomt øde,
41Oo weliba kan baahanna dhibaatada ayuu ka sara mariyaa, Oo wuxuu u yeelaa qolooyin ah sidii adhi oo kale.
41han ophøiet den fattige av elendighet og gjorde slektene som hjorden.
42Kuwa qummanuna way arki doonaan, wayna ku farxi doonaan, Oo kolkaas xumaanta oo dhammu afkeeday xidhi doontaa.Ku alla kii caqli lahu wuu dhawri doonaa waxyaalahan, Oo iyana way ka fiirsan doonaan Rabbiga naxariistiisa.
42De opriktige ser det og gleder sig, og all ondskap lukker sin munn.
43Ku alla kii caqli lahu wuu dhawri doonaa waxyaalahan, Oo iyana way ka fiirsan doonaan Rabbiga naxariistiisa.
43Den som er vis, han akte på dette og merke på Herrens nådegjerninger!